Brasilien ställer in värdskap för klimatmötet

Bild: Lehtikuva-AFP/Mauro Pimentel

Brasilien kovänder och vill inte längre vara värd för FN:s internationella klimatmöte nästa år. Motiveringen är att landet måste spara pengar.

Beskedet kommer bara två månader efter det att Brasilien gått med på att arrangera det 25:e så kallade COP-mötet, en årlig sammankomst för de länder som skrivit under FN:s klimatkonvention. Men sedan dess har landet valt en ny president, den högerpopulistiske politikern och klimatskeptikern Jair Bolsonaro. Den tillträdande regeringen är inte lika sugen på att arrangera mötet som den tidigare.

Är en viktig aktör

"Med tanke på de nuvarande finansiella och budgetmässiga restriktionerna, som beräknas fortsätta inom den närmsta framtiden, och övergångsprocessen för den nyvalda administrationen (...) känner sig Brasiliens regering nödgad att dra tillbaka sitt erbjudande om att stå värd för COP25", lyder ett uttalande från det brasilianska utrikesdepartementet som nyhetsbyrån AFP citerar.

Brasilien har en av världens största regnskogar och har därför spelat en viktig roll i det internationella arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, skriver The Guardian.

Regeringen får kritik

Frivillighetsorganisationen The Cimate Observatory kritiserar Brasiliens kovändning.

"Genom att ignorera klimatarbetet misslyckas regeringen även med att skydda befolkningen som drabbas av ett ökande antal extrema väderhändelser. Dessa kommer inte att upphöra, olyckligtvis, enbart för att någon tvivlar på dess orsaker", skriver organisationen i ett uttalande.

I tisdags presenterade FN sin senaste klimatrapport som slår fast att medeltemperaturen kommer att stiga med tre grader fram till år 2100 om inte världens länder trefaldigar ansträngningarna på klimatfronten. Samtidigt ökar koldioxidutsläppen igen för första gången på fyra år – och bara 57 länder tros ha nått sitt utsläppstak år 2030.

Fakta

Parisavtalet

I december 2015 beslutade världsledare i Paris om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen "väl under" två grader, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grad.

Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet, men uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.

Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten före 2100 ska sluta tillföra växthusgaser till atmosfären.

Källa: FN-förbundet