Brådska, slarv och likgiltighet – klagomålen på rättshjälpen sköt i höjden

I fjol fyrdubblades antalet klagomål till Advokatförbundets tillsynsnämnd som gällde asylärenden. Missade besvärstider, brist på information, summariska besvär och fabricerade räkningar som återges i besluten visar på svackor i rättshjälpen till de asylsökande.

Sedan 2015 har Advokatförbundets tillsynsnämnd fått ta emot drygt 50 klagomål som gäller asylärenden. Tillsynsnämnden har till uppgift att övervaka advokaters, offentliga rättsbiträdens och andra rättegångsbiträdens verksamhet. I fjol sköt antalet klagomål som gällde asylärenden i höjden: nämnden fick ta emot 41 klagomål jämfört med 10 året innan. Och det är förmodligen bara toppen av isberget, bedömer Pia Kauppinen, chef för tillsynsenheten vid Advokatförbundet.

– De asylsökande kommer från länder med annat språk och annan kultur, de känner inte de finländska systemen och har inte samma beredskap att reda ut och klaga på den rättshjälp de får. De fall som kommer till oss på den asylsökandes initiativ är ofta sådana där personen vänt sig till en annan jurist och tidigare osakligheter uppdagats eller där det har funnits aktiva stödpersoner som bevakat den asylsökandes rättigheter. Förvaltningsdomstolarna för sin del har nu fullt upp med utlänningsärendena, och det är förmodligen bara de mest uppseendeväckande fallen som förs vidare till tillsynsnämnden. Helt säkert finns det betydligt mer missbruk än vad som syns hos oss, säger Kauppinen.

Hon är ändå noga med att påpeka att de flesta rättegångsbiträden och andra som sköter asylärenden sköter sitt jobb medan en mindre grupp handlar oetiskt – och delvis dyker samma namn upp i klagomål efter klagomål.

– Men visst får man en bild av att vissa byråer har gjort det här till sin business och tagit på sig en massa uppdrag.

Brådska och slarv

HBL har tagit del av över trettio beslutsreferat som tillsynsnämnden och rättegångsbiträdesnämnden fattat sedan 2016, och dålig informationsgång, missade besvärstider, brådska och slarv eller likgiltighet är återkommande teman i en stor del av besluten. Av ett av besluten framgår till exempel att rättegångsbiträdet underlåtit att meddela klienterna om ett avslag i förvaltningsdomstolen. "Huvudmännen fick veta om beslutet först 7.12.2016, då de ombads infinna sig på polisstationen för att starta avvisningsförfarandet. Då hade besvärstiden redan gått ut." I ett annat fall har rättegångsbiträdet lämnat in besvärsskriften sex dagar efter att besvärstiden löpt ut, och förvaltningsdomstolen har därmed lämnat besväret obehandlat. I ett tredje fall hade rättegångsbiträdet "lämnat över ansvaret för att hålla kontakt till klienten men inte svarat på kontaktförsök per telefon och e-post från klienten eller hens stödperson. [] NN hade inte gått igenom besväret till förvaltningsdomstolen med klienten, och klienten hade därmed ingen möjlighet att påverka innehållet. NN hade inte meddelat förvaltningsdomstolens beslut till klienten och klienten var inte heller medveten om den ansökan om besvärsrätt som NN lämnat in till Högsta förvaltningsdomstolen."

Tillsynsnämnden kan dela ut anmärkningar och varningar, och vid allvarligare förseelser kan nämnden ge ett skriftligt förslag till rättegångsbiträdesnämnden som kan utdöma en påföljdsavgift eller dra in tillståndet att sköta domstolsärenden för rättegångsbiträden med tillstånd. De flesta klagomålen gäller just de här rättegångsbiträdena, medan advokater och offentliga rättsbiträden får färre klagomål.

Ord mot ord

Ofta står ändå ord mot ord, och föremålet för klagomålen kan komma undan utan påföljd då det eventuella missbruket inte går att bevisa. Ett sådant exempel är det rättegångsbiträde som förekommer i en dryg handfull av beslutsreferaten, och gemensamt för klagomålen är bland annat att klienten aldrig fått träffa rättegångsbiträdet. Klienterna har hörts per telefon, och flera av dem upplever att informationen om beslut och besvär varit bristfällig, att de inte kunnat påverka innehållet i besvären och att det rått oklarhet om vem som sist och slutligen sköter deras ärende.

En av de klagande "klandrar NN för att inte ha träffat den klagande, och klaganden var inte säker på om hen hade talat med NN eller en juridikstuderande som jobbade på samma byrå. NN skötte den klagandes ärende slarvigt. NN diskuterade med den klagande någon minut på telefon innan besväret skickades till förvaltningsdomstolen. Den klagande hade ingen reell möjlighet att påverka innehållet i det besvär som NN sammanställde", står det i ett av beslutsreferaten.

Klagomålen tillbakavisas ändå varje gång av rättegångsbiträdet, och tillsynsnämnden utdömer ingen påföljd.

– Tillsynsnämnden har ganska begränsade möjligheter att reda ut fallen på eget initiativ, det är inte som i domstolarna. Vi är främst beroende av vad den klagande och föremålet för klagan själva säger. Då ord står mot ord är det svårt att utdöma någon disciplinär åtgärd, säger Kauppinen.

Då klagomålen kommer från flera håll om samma person är det lättare för tillsynsnämnden att reagera. Ett av besluten från i fjol handlar om ett rättgångsbiträde som anmälts för tillsynsnämnden av en asylsökande redan 2014, och efter det har såväl Helsingfors förvaltningsdomstol som Högsta förvaltningsdomstolen klagat på samma person. Av rättegångsbiträdesnämndens beslutsreferat framgår att "NN bland annat upprepade gånger låtit bli att svara på domstolarnas begäran om mer information, inte respekterat de tidsgränser som domstolarna ställt upp, oklarheter förekommit i flera räkningar som skickats till domstolarna i NN:s namn och i två fall har räkningarna saknat grund".

Redan 2015 har Helsingfors förvaltningsdomstol utfärdat ett ettårigt förbud för NN att fungera som biträde i domstolen på en lång rad grunder, bland annat oklarheter med räkningar. I det här fallet har ärendet hänvisats till rättegångsbiträdesnämnden som beslutat frånta biträdet hens tillstånd, men en besvärsprocess pågår fortfarande i hovrätten. Och så länge processen pågår kan biträdet jobba vidare.

Samma teman går igen i klagomålen

Många av de beslut som HBL tagit del av handlar om sådant missbruk som skett redan innan de lagändringar trädde i kraft som kringskar rättshjälpen för asylsökande. De här ändringarna trädde i kraft från september 2016 och innebar bland annat kortare besvärstider, slopad rätt till biträde vid asylintervjuer, fasta taxor för rättshjälpen, begränsningar i vilka som kunde anlitas i asylprocessens första skede och högre tröskel för besvärsrätt till Högsta förvaltningsdomstolen. Många har uttryckt oro över hur inskränkningarna påverkar de asylsökandes rättsskydd, bland dem Högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Vihervuori i Helsingin Sanomat i veckan.

Många av klagomålen som lämnats in sedan lagändringarna trädde i kraft är fortfarande oavgjorda och därmed inte offentliga, men enligt Kauppinen är temana i stort sett desamma som i tidigare beslut.

– Ofta upplever den asylsökande att hen inte hörts, inte fått läsa besvärsskrifter och beslut, att besvärstiden gått ut innan man reagerat och så vidare. Det kan också vara fråga om slarv med innehållet så att gamla besvärsbottnar blivit delvis kvar, att man klippt och klistrat eller bara upprepat samma som tidigare. Säkert finns det också andra fall, till exempel sådant som polisen har hand om. Helt klart är att mängden missbruk har ökat, och att en stor del av det aldrig kommer i dagen, säger Kauppinen.

Plock ur beslutsreferaten:

"Vice häradshövding NN hade underlåtit att lämna in sin klients besvär om Migrationsverkets negativa asylbeslut till förvaltningsdomstolen. Till flyktingförläggningens representant hade hen per telefon i strid med sanningen meddelat att besvären var inlämnade. NN hade dessutom underlåtit att svara på flyktingförläggningens representants upprepade e-postförfrågningar om hur saken framskred och begäran om kopia på besvärsskriften."

Tillsynsnämndens beslutsreferat

"Särskilt klandervärt är förfarandet att uppträda berusad under asylintervjuer, vilket har varit ägnat att riskera rättsskyddet för de asylsökande som varit NN:s klienter."

Rättegångsbiträdesnämndens beslut

"Juris magister NN hade faxat en besvärsskrift angående ett negativt asylbeslut från Migrationsverket till förvaltningsdomstolen på besvärstidens sista dag klockan 16.40, alltså för sent. Besvärsskriften var till innehållet mycket kortfattad och som grund för yrkandena hade enbart anförts samma som tidigare och reserverats möjlighet att komplettera besvärsskriften senare. [] NN hade meddelat klienten att besvären lämnats in inom tidsfristen. Saken klarnade för klienten först efter cirka tre veckor då förvaltningsdomstolen lämnat besvären obehandlade."

Tillsynsnämndens beslutsreferat

"Rättegångsbiträdet [] NN:s klient hade bett om att få byta biträde till den klagande för att lämna in besvär över ett asylbeslut. Enligt den klagande hade NN inte gått med på bytet av biträde. NN meddelade inte heller att hen själv fortsätter att sköta klientens ärende. NN:s förfarande hade förlängt processen med månader och orsakat den klagandes byrå onödigt arbete."

Tillsynsnämndens beslutsreferat

Fotnot: Anonymiseringarna av beslutsreferaten är HBL:s.

Fakta

Rättshjälpen utreds

År 2015 fick Advokatförbundets tillsynsnämnd 3 klagomål som gällde skötseln av asylärenden. År 2016 var antalet 10 och 2017 var antalet 41.

I september 2016 trädde flera lagändringar i kraft som begränsade asylsökandes tillgång till rättshjälp. Bland annat slopades rätten att ha ett biträde med sig under asylintervjuer annat än av särskilt vägande skäl, besvärstiderna som gäller asylbeslut förkortades, bestämmelserna om vilka som fick biträda den asylsökande i inledningsskedet skärptes, arvodet fastställdes till en klumpsumma oberoende av hur lite eller mycket rättshjälpsbiträdet gjort och förutsättningarna för att få besvärsrätt i Högsta förvaltningsdomstolen skärptes.

En utredning av hur rättshjälpen för asylsökande fungerar är i startgroparna vid Justitieministeriet.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00