Brådska riskerar Reformen

Bild: Heikki Saukkomaa

Vård- och landskapsreformen rusar vidare med många öppna frågor.

Efter att riksdagsledamot Elina Lepomäki (Saml) med välgrundade argument nyligen berättade att hon kommer att rösta mot vårdreformen har också andra samlingspartister uttryckt sin skepsis mot reformförslagen. Det här ledde till att det under den senaste veckan har bloggats friskt kring reformerna på högsta nivå. Partiledarna för de två stora regeringspartierna vet att regeringens majoritet är knapp och allas röster behövs då de slutliga omröstningarna hålls i riksdagen, antagligen i början av sommaren.

Statsminister Juha Sipilä (C) har försvarat Centerns omhuldade landskapsreform och finansminister Petteri Orpo (Saml) har försökt få rättning i leden genom att förklara helheten. Han har påpekat behovet av vårdreformen och valfriheten i anknytning till den och att den inte kan förverkligas utan landskapen eftersom det är en överenskommelse med Centern.

I den kohandeln ligger orsaken till att reformerna nu måste godkännas som en helhet och med en fart som känns lite för hög med tanke på att varken ekonomiska eller andra konsekvenser ännu är tillräckligt väl kartlagda.

Ingen har heller sagt vad som händer om EU-kommissionen tolkar valfriheten på ett annat sätt än regeringen, vars nya lagförslag i torsdags gavs till riksdagen. Fyller valfrihetslagen de krav på konkurrens som EU kräver? Enligt regeringen skulle en regelrätt EU-utvärdering ta för lång tid och fördröja införandet av reformen. Nu nöjer man sig med vad EU-tjänstemän i inofficiella samtal har antytt.

Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori (Saml) har gått hårt åt landskapsreformen och undrat om det är bättre att svika sin hemstad eller sitt parti. Den här delen av reformen är han inte ensam inom Samlingspartiet att ifrågasätta.

Utöver all social- och hälsovård ska landskapen i framtiden också ta hand om områdesplanering, miljö-, företags-, arbetskrafts-, landsbygds- och trafikfrågor. Det finns fortfarande ingen godkänd lagstiftning och okunskapen om landskapsförvaltningen överlag är stor bland allmänheten, men om bara drygt ett halvt år ska landskapsval hållas. Den 28 oktober ska fullmäktige väljas i 18 landskap.

En ny förvaltningsnivå verkar inte intressera allmänheten. Enligt en mätning som kommunbranschens utvecklingsstiftelse nyligen gjorde är intresset för det första landskapsvalet till och med lägre än för Europaparlamentsval, som normalt brukar ha det lägsta valdeltagandet.

Europarådets rekommendation är att vallagstiftningen borde vara klar minst ett år före ett val ordnas, men det struntar regeringen i. Det är obegripligt varför det första landskapsvalet inte skulle kunna ordnas ett halvt år senare, samtidigt med riksdagsvalet i april. Då skulle Europarådets rekommendation nästan kunna uppfyllas och allmänheten skulle bättre hinna informeras om vad det egentligen är fråga om efter att lagarna har godkänts. Om de här valen hölls samtidigt skulle valdeltagandet för landskapsvalets del säkert bli högre.

I framtiden är det i alla fall meningen att landskaps- och kommunalval ska hållas samtidigt.

Utöver politiska tvister om vad landskapen ska ta hand om och hur många de borde vara råder också oenighet om vem som borde få sitta i landskapsfullmäktige.

Ska makten koncentreras och hinner en person som sitter på alla nivåer ens sköta alla uppdrag? Det låter inte möjligt, vilket också samtliga partiers ungdomsorganisationer konstaterar i ett gemensamt ställningstagande. Samma beslutsfattare borde inte få sitta på tre nivåer – i en kommun, ett landskap och riksdagen.

Det här har inte fått gehör. Tvärtom uppmanar många partier aktivt sina riksdagsledamöter att ställa upp i landskapsvalet, oberoende av om de redan från tidigare också sitter i hemkommunens fullmäktige.

Professor Markku Suksi har konstaterat (Svenska Yle 7.3) att det kan vara rentav lagstridigt om en minister sitter i landskapsfullmäktige som hanterar statsstöd. Så länge landskapen inte ges beskattningsrätt är de i händerna på staten.

Tommy Westerlund Ledarskribent

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42