Bra initiativ som vidgar demokratin

Medborgarinitiativen har blivit ett demokratiskt instrument som aktiverar folk. Riksdagen ska inte skylla på initiativen om arbetsbördan blir för stor.

Det har gjorts sammanlagt 720 medborgarinitiativ sedan de kom 2012. Av dessa har 23 samlat över 50 000 stödförklaringar, som krävs för riksdagsbehandling. Två av dem har ännu inte hunnit till riksdagen.

Av de 21 som har behandlats eller håller på att behandlas i riksdagen har två godkänts och resulterat i en ny lag. Det första initiativet som godkändes gav lagen om äktenskap mellan personer av samma kön. Det andra, som godkändes nyligen, gör det möjligt att mammor i samkönade par som fått assisterad befruktning slipper adoptera sina barn då föräldraskapet fastställs redan under graviditeten.

Då möjligheten för medborgarinitiativ skapades väntades de i första hand beröra frågor som regeringen eller riksdagsledamöterna inte vill driva. Efter hand har det visat sig att initiativen också har annat innehåll och syfte.

Många medborgarinitiativ gäller frågor som riksdagsledamöter tidigare har ställt spörsmål om, men som inte har resulterat i något. Flera medborgarinitiativ som också har samlat tillräckligt många stödförslag gäller ärenden som riksdagen nyligen har beslutat om. Genom initiativen har man alltså velat upphäva de beslut som har fattats.

Det här har blivit ett typiskt sätt att använda det här instrumentet, man reagerar snabbt på ett politiskt beslut. I dagens on line-värld är det inte så överraskande.

Regeringen och majoriteten i riksdagen bidrog kraftigt till medborgarinitiativet som kräver att systemet med riksdagsledamöternas anpassningspension ska slopas. Initiativet samlade på drygt fyra månader bara några tusen namn, men då regeringen kom med den hårt kritiserade aktiveringsmodellen för arbetslösa blev det fart. Under de sista veckorna det gick att skriva under initiativet vällde stödförklaringarna in. Initiativet samlade slutligen över 70 000 namn.

I det här fallet vill man ta bort en förmån som man upplever som orättvis speciellt i skenet av de nya hårdare kraven på "vanliga" arbetslösa. Ett medborgarinitiativ mot själva aktiveringsmodellen finns också och det har samlat 140 000 namn, näst mest av alla initiativ hittills.

Liknande snabba motåtgärder har vi också kunnat se i några andra medborgarinitiativ. Om initiativ efter initiativ sjösätts och samlar tillräckligt många namn snabbt efter att en obekväm eller "orättvis" lag har stiftats, tar den här demokratiformen en väg som det inte var meningen då möjligheten till den här typen av påverkan infördes.

Då det just nu i riksdagen finns flera medborgarinitiativ som har fått mycket uppmärksamhet kan det ha gett riksdagsledamöter en känsla av att de väller in och att de kan skapa en för stor arbetsbörda för riksdagen.

En närmare titt på antalet initiativ som nått över gränsen på 50 000 visar att mängden har varit 3-5 per år under hela den tid den här formen av demokratisk påverkan har varit möjlig.

Att det just nu ligger åtta initiativ i riksdagen beror mera på att behandlingen av dem går långsamt på Arkadiabacken.

Riksdagens talman Paula Risikko (Saml) har bett Justitieministeriet utreda hur instrumentet fungerar och hur det kunde utvecklas. Den nya demokratiformen har tagits väl emot och aktiverar nya grupper. Der här politiska intresset måste man ta tillvara.

Om arbetsbördan känns stor för riksdagsledamöterna så finns det andra åtgärder som kunde övervägas. Kanske det allra lättaste skulle vara att krympa de långa sommar- och julledigheterna. Lite mindre tid kunde säkert också sättas på budgetbehandlingen varje höst. Med tanke på hur små ändringar som görs och kan göras i en majoritetsregerings budgetförslag avsätts orimligt mycket tid för riksdagsbehandlingen.

Tommy Westerlund Ledarskribent

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33