Bostadsköp kräver större eget sparande

5–10 procent av dem som fått bostadslån enligt nuvarande regler skulle gallras bort efter den 1 juli, när skärpta bestämmelser träder i kraft. Den bedömningen gör Päivi Jääskeläinen på OP. – Största delen av lånekunderna uppfyller dock redan i dag de nya kraven, säger hon.

Efter den 1 juli är den som köper bostad tvungen att själv spara ihop en större del av bostadens pris än tidigare. Reglerna skärps så att bankerna får bevilja lån till högst 85 procent av bostadens värde. I dag är andelen 90 procent. Det betyder att den som vill köpa en bostad för 200 000 euro efter den 1 juli själv måste spara ihop 30 000 euro, när det hittills har räckt med 20 000 euro.

Det är Finansinspektionen som beslöt om det skärpta lånetaket tidigare i år. Syftet är att bromsa hushållens ökande skulder.

Läs också: Husbolagens växande lån är en dold skuldbomb

De skärpta reglerna gäller dock inte personer som köper sin första bostad. För dem ligger den maximala belåningsgraden precis som tidigare på 95 procent. Det betyder att den som köper en första bostad värd 200 000 euro ska spara ihop 10 000 euro själv, och kan låna resten från banken. Genom att ha lindrigare krav på förstagångsköpare vill Finansinspektionen sänka tröskeln för att ta sig in på bostadsmarknaden.

Päivi Jääskeläinen, operativ direktör på OP Helsingfors, säger att det skärpta lånetaket skulle gallra bort 5–10 procent av dem som beviljats lån enligt nuvarande regler. Hon säger dock att största delen av lånekunderna redan i dag uppfyller de nya kraven.

– Bankerna har också själva strikta regler när det gäller säkerheter, samtidigt som finländarna överlag är ganska måttfulla i sina låneönskemål. De flesta som ansöker om lån har besparingar och när det gäller yngre personer finns ofta föräldrar som kan ställa upp med säkerheter.

För dem som inte klarar de kommande lånekraven gäller det enligt Jääskeläinen att skaffa säkerheter på annat håll, fortsätta att spara eller sänka sina krav och ta ett mindre lån.

– Ur bankens synvinkel är förmågan att sköta lånebetalningarna det viktigaste. I huvudstadsregionen är kvadratmeterpriset högt i relation till disponibla inkomster och det gäller att ha en hyfsad, regelbunden inkomst.

Några generella mått på vem som har råd med egen bostad är enligt Jääskeläinen svårt att slå fast. Förutom inkomsterna tittar bankerna också på eventuella andra skulder och utgifter.

– Det ligger i allas intresse att lånets storlek står i proportion till betalningsförmågan, och att det finns buffertar om det dyker upp tråkiga överraskningar.

Bankernas och försäkringsbolagens intresseorganisation Finans Finland har kritiserat det skärpta lånetaket. Finans Finland har bland annat påpekat att de nya reglerna inte biter på riskerna med konsumtionskrediter och trenden där husbolagen samlar på sig allt större skulder (se artikeln intill).

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33