Bostadsförmedlare avstår från allmänna visningar – så kan epidemin påverka bostadsmarknaden

Det kommer inte att vara rusning på bostadsvisningarna de närmaste veckorna. I stället blir det visningar för enskilda och virtuella visningar. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Bostadsmäklarna får tänka om när fastighetsmarknaden drabbas av coronaviruset. Fler virtuella visningar är att vänta i epidemins spår. Samtidigt stoppas visningar för många. – Vi övergår från allmänna visningar till privata visningar i stället, säger Kiinteistömaailmas vd Risto Kyhälä.

Coronavirusepidemin har drabbat världens börser med kraft. Många finländska småsparare har fått se sina besparingar krympa de senaste veckorna. Helsingforsbörsens generalindex är ned med mer än 35 procent sedan toppnoteringen i mitten av februari.

Finländarnas förmögenheter finns ändå till största delen på annat håll: i deras lägenheter och hus.

Coronavirusets effekter på bostadsmarknaden kommer till skillnad från börserna med fördröjning. En del av effekterna kommer man ändå att se rätt snabbt.

Rapporter från Sydkorea visar hur bostadsaffärerna i landets huvudstad Seoul minskat till en bråkdel under epidemin. Också i Italiens finanscentrum Milano rapporteras om liknande utveckling.

I Finland meddelade hyresförmedlaren Vuokraturva i söndags om åtgärder med anledning av virusepidemin. Företaget satsar på att virtuella visningar och affärer ska göras digitalt. Nycklar desinficeras när bostaden överlåts.

– Förhandlingarna förs per telefon och hyresavtalen signeras med bankernas identifieringstjänster, säger Vuokraturvas styrelseordförande Timo Metsola i ett pressmeddelande.

På hyresmarknaden är det möjligt att kontrakt ingås utan att man ser lägenheten på förhand på plats. Det är osannolikt att samma sker med köp och försäljning där de ekonomiska insatserna är betydligt större.

Systemet med heldigitala bostadsaffärer är också ännu i sin linda och bara en bråkdel av husbolagen har ännu övergått till det nya digitala registret med digitala aktiebrev.

Digitala affärer förekommer ändå.

– Vi förmedlade nyss en affär där den ena parten var en person som satt i coronakarantän, säger Risto Kyhälä, vd för mäklarkedjan Kiinteistömaailma.

Den viktigaste åtgärden för Kiinteistömaailma i coronavirusets spår är att förmedlarna avstår från allmänna visningar. I stället övergår man till visningar för enskilda kunder.

– Om det finns behov av visningar för flera kunder, delar vi upp visningen så att det aldrig är många i lägenheten.

Kiinteistömaailma kommer också att sända vissa visningar direkt på nätet. Den första sänds under måndag kväll.

– Det är viktigt att bostadsmarknaden hålls i gång så att de som måste sälja eller köpa kan göra affärer, säger Kyhälä.

Läs också: Bostadsaktiebreven blir digitala – så ska du göra

Arbetsmarknaden viktig

Hur coronaviruset påverkar bostadsmarknaden på längre sikt beror på hur allvarligt det drabbar företagen, finansmarknaden och arbetsmarknaden, och i förlängningen då bostadsköparna.

Om skadorna är temporära lever bostadsmarknaden upp igen snabbt. Vid långvariga störningar ökar risken för mer djupgående följder.

Bostadsmarknaden kan då drabbas på olika sätt.

Kraftigt krympande aktieportföljer anses vara negativt för bostadsmarknaden. Också förmögna aktieägare känner sig fattigare när värdet på portföljen rasat och väljer hellre att spara pengar än att konsumera eller placera dem i boende.

Viktigare för bostadsmarknaden är ändå situationen på arbetsmarknaden. Bara risken för uppsägningar gör köparna försiktigare.

Samtidigt arbetar bankerna under stor press. De kommer att granska nya potentiella låntagare än noggrannare än tidigare. Arbetet med existerande låntagare kommer att prioriteras. Storbankerna Nordea och OP har redan meddelat om gratis amorteringsfria månader för sina bolånekunder.

Försiktighet och oro på bostadsmarknaden leder lätt till trubbel. Det beror på att marknaden består av en kedja av köp och försäljningar där köpare oftast vill sälja sin nuvarande lägenhet innan de köper en ny. Om en länk i kedjan brister har det konsekvenser för hela marknaden.

Kortvarigt efter finanskrisen

Hur har det då gått under tidigare kriser?

Under finanskrisen 2007–2009 tappade bostäderna drygt fem procent i värde i Finland från toppen. Redan två år senare var man upp på tidigare nivåer.

Decenniet efter finanskrisen blev ändå kärvt för den finländska bostadsmarknaden. I stora delar av landet sjönk priserna. Också i storstäderna steg priserna i betydligt långsammare takt än på 00-talet och 1990-talet.

Under it-bubblan i början av 2000-talet, var följderna kortvariga för bostadsmarknaden. Där aktiemarknaden störtdök sjönk bostadsmarknaden med bara cirka fem procent. Ett och ett halvt år efter toppen var man uppe på tidigare nivåer igen.

Depressionen i början av 1990-talet är däremot skräckexemplet på hur en ekonomisk kris kan dra med sig bostadsmarknaden i fallet.

Innan depressionen hade bostadspriserna rusat under slutet av 1980-talet. Fallhöjden var därför stor när Finland i 1990-talets inledning drabbades av en arbetslöshet som närmade sig 20 procent som värst.

Läs också: För 30 år sedan tog köpfesten slut – räntan steg till 16 procent

Bottennivån för bostadsmarknaden kom under åren 1993–1995, 2–4 år efter att ekonomin började backa. Nedgången var då nästan 50 procent från toppen. Bostadsmarknaden återkom till rekordnivåerna 1989 först drygt 15 år senare, räknat i realpriser.

Frågar man hur det går denna gång är det bästa svaret att ingen vet. Svaret kan dröja rätt länge. Följderna för bostadsmarknaden kommer med fördröjning.

Läs också: Omvärlden ger den avgörande stöten

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning