Bostadsbrist i Sverige – hon får ett hem efter sju år i kö

Åratal i bostadskö, trångboddhet och svarta kontrakt. Sverige behöver bygga 700 000 bostäder på tio år för att åtgärda en historiskt stor bostadsbrist, men de politiska blocken lyckas inte komma överens. – Det känns som ett lotteri, säger Maria Rosén, 25 år, om läget på bostadsmarknaden. Hon ska äntligen få ett hem.

STOCKHOLM Hon har flyttat nio gånger på fem år. Varit inneboende, delat på arton kvadrat, bott på kompisars soffor, i en bostad där hyresgästerna levde utan toalett i månader samt som längst ett år i en etta.

Men nu ska Maria Rosén, 25-årig stockholmare, flytta till en hyreslägenhet där hon får bo i fyra år.

– Känslan går inte att beskriva. Att få trygghet.

Och nu står dessutom hennes eget namn som det första på hyreskontraktet. Tidigare har hon bott i andra hand – något som allt fler tvingas till i bostadsbristens Sverige.

Hela 240 av landets 290 kommuner rapporterar ett underskott på bostäder, enligt Boverkets undersökning. De som har svårast att få ett hem är unga och nyanlända.

Det beror på bostadsmarknadens struktur. Ungefär 70 procent äger sin lägenhet eller villa och var tredje hyr. Hyresbostäderna är oftast så kallade hyresrätter och för att få en måste man stå i kö.

Fördelen med hyresrätt är att man, om man har tur, kan få en lägenhet på ett bra läge till vettigt pris och dessutom senare byta bostad utan nytt köande. Hyran och hyreshöjningar beslutas om centralt för största delen av hyresrätterna.

Nackdelen är att kötiderna till lägenheterna bara växer. I dag är kön till en hyresrätt i Stockholm, enligt Bostadsförmedlingen, i snitt tio år och drömmer man om att bo i innerstaden får man vänta ännu längre än så.

Hyr man direkt av en privatperson – vilket är vanligt i Finland – är det i andra hand där två år ofta är den längsta möjliga tiden. Också de bostäderna är svåra att komma över och hyrorna är rejält högre än för hyresrätterna.

Snabbare bygge

Maria Rosén ställde sig i bostadskön på sin 18-årsdag. Om knappt två veckor bär väntan frukt när hon får nycklarna till ettan på 33 kvadrat i Västberga söder om Södermalm.

Loftgång. Maria Rosén får en timme pendlingsväg till sitt jobb, på ett daghem, men är ändå glad över att snart kunna öppna dörren till sitt eget hem. Bild: Ari Luostarinen

Vi står utanför huset som rymmer 280 lägenheter. Det doftar färskt virke och på en del av balkongerna finns tomma lådor – några har redan fått flytta in.

Alla som ska bo här är under 30 år och det speciella är att lägenheterna har byggts på bara 1,5 år. Bygglovet är tillfälligt och husen av moduler som vid behov flyttas, men enligt bostadsbolaget Svenska bostäder är kvaliteten så hög att de gott kan stå kvar. Initiativet till projektet har organisationen Jagvillhabostad.nu tagit och hela 8 000 personer anmälde sitt intresse för lägenheterna.

Rosén hoppas att fler skulle ta efter. För det är tungt att leva i korta perioder och ständigt vara på jakt efter nästa boende.

Inte heller fyra år är permanent, men hon menar ändå att det för första gången känns som ett hem, inte enbart någonstans att bo. Det goda är också att hon inte förlorar sin plats i den allmänna kön.

När kontraktet går ut är hon 29 år och har stått där i elva år. Rosén räknar med att det borde ge henne en hyresrätt.

– Men man vet förstås aldrig.

Hon beskriver bostadsmarknaden som ett lotteri som hon tidvis upplever som orättvist. Vissa har fått sitt hyreskontrakt av en förälder som inte längre behöver det, en annan har råd att köpa bostad, vilket Maria Rosén inte bedömer som möjligt trots att hon har fast anställning på ett daghem.

Fakta

Befolkning och bostäder i siffror

1/2 miljon person står i Bostadsförmedlingens hyreskö i Stockholm

5,5 bostäder per 1 000 invånare är byggtakten i Sverige och den borde upp till 7,5 enligt Boverket. I Finland är den 5.

103 662 ökade Sveriges befolkning med 2015.

48 600 nya bostäder började byggas samma år.

Samtal bryter ihop

Hans Lind är professor i fastighetsekonomi. Också han tar upp den polarisering som Rosén beskriver.

– Flera grupper är ganska skyddade. De som äger något är bara glada för att bostäderna har stigit i värde och för dem som redan hyr stiger hyrorna inte egentligen.

Det gör att trycket på politikerna vad beträffar bostadsfrågor har kommit sent, trots att bostadsbyggandet har varit historiskt lågt i 25 år. I kombination med att befolkningen har ökat kraftigt, inte minst på grund av invandringen, är bostadsbristen ändå nu så akut att frågan har klättrat högt upp på den politiska dagordningen.

Men så sent som i går klarnade det att de bostadspolitiska samtal som regeringen har fört med den borgerliga alliansen i fyra månader har brutit samman.

De borgerliga partierna anklagar regeringen – Socialdemokraterna och Miljöpartiet – för att inte våga gå tillräckligt långt till exempel i att lindra på bullerregler och strandskyddsbestämmelse. Regeringen igen menar att det inte funnits en egentlig vilja hos oppositionen att enas.

En tydlig ideologisk skiljelinje är att regeringen vill ge subventioner till dem som bygger medan det är emot alliansens principer.

Höginkomsttagare

Behovet av bostäder är stort, 70 000 per år fram till 2025, enligt Boverkets analytiker Hans-Åke Palmgren. I år påbörjas cirka 57 000. Det är en ökning från året innan, men inte tillräckligt.

Och det som nu byggs går, enligt professor Hans Lind, inte till dem som mest behöver hem.

– Man bygger bara för höginkomstgrupper, säger han.

Förlorare är de som är nya i regionen och som därför inte har hunnit stå i kö, som har låga inkomster eller saknar förmögenhet.

Boverket har larmat om så stor trångboddhet bland nyanlända att den påminner om den i Sverige för hundra år sedan. Den svarta handeln av hyreskontrakt växer dessutom.

Också företag med högavlönade anställda lyfter fram att bostadsbristen är ett problem. Enligt handelskammaren i Stockholm har ett av fem företag misslyckats i rekryteringar på grund av den. Spotify har till och med hotat med att flytta sitt huvudkontor utomlands.

Blandat. Sverige behöver bygga mer och snabbare, men regeringen och den borgerliga oppositionen har under de fyra månader som bostadspolitiska samtal pågått inte kunnat komma överens om hur. De här husen ska bestå av både ägarlägenheter och hyresrätter i Gröndal i södra Stockholm. Bild: Ari Luostarinen

Ökad rörlighet

En del av de åtgärder som Hans Lind tidigare har föreslagit ingår i det som regeringen nu för fram i sitt program på 22 punkter, helt eller delvis.

Han anser att staten ska ålägga varje kommun att göra upp en plan för hur de med låga inkomster ska hitta bostad. Gör de inte det ska sanktionerna vara märkbara.

Regeringen talar om krav på kommunerna att planera bostäder och att styra byggande till hyresrätter. Man vill också få i gång mer storskaliga byggprojekt och införa tillfälliga lagar under några som ska göra det möjligt att bygga mer och flexiblare.

Lind vill gärna se snabbare och lite enklare lösningar, men enligt en mer blandad modell än under det så kallade miljonprogrammets tid 1965–1975 då en miljon bostäder kom till. Flera av de områdena har i dag, av olika orsaker, dåligt rykte.

Uppmuntra flytt

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, säger att byggbolagen försöker leverera det kunderna vill ha, men att det finns ett problem i att man "beställer en Rolls Royce och vill betala för en Fiat".

Han betonar att det inte enbart behövs nya bostäder utan också en ökad rörlighet på marknaden. Nu finns en reavinstskatt som gör det dyrt för till exempel ett äldre par att sälja sitt hem och flytta till mindre. Och den som har en förmånlig hyresbostad på bra läge har heller inga incitament att byta bostad.

Wellhagen förespråkar en långsam övergång till marknadshyror, som i Finland. Det är något som de borgerliga också talar för, medan regeringen öppnar för att hyressättningen kunde bli fri i nybyggda hus men absolut inte vill ha en total övergång.

Däremot har Björn Wellhagen fått visst gehör i skattefrågan. Regeringen vill under fyra år period göra det möjligt att skjuta upp vinsten från försäljningen utan att betala skatt.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00