Börsveckan: I oljans grepp

Börserna i New York är just helt bundna vid oljepriset, och där ser man ett lågt pris som något negativt, eftersom USA ju är ett oljeproducerande land. För de ekonomier som inte är oljeproducerande innebär en lägre oljenota däremot en stimulans som signalerar stigande tillväxt. Bild: Mostphotos

De verkligt kraftiga fluktuationerna i oljepriset som vi fick se redan för en vecka sedan fortsatte med oförminskad kraft också den gångna börsveckan. När vi för en vecka sedan fick se prissvängningar i oljan på cirka femton procent uppgick prissvängningarna denna vecka till långt över tjugo procent.

Världens börser var också nu helt fixerade vid detta oljepris, så börskurserna korrelerade, speciellt i början av veckan, helt med oljan. Börserna i New York är just helt bundna vid oljepriset, och där ser man ett lågt pris som något negativt, eftersom USA ju är ett oljeproducerande land. För de ekonomier som inte är oljeproducerande innebär en lägre oljenota däremot en stimulans som signalerar stigande tillväxt, men detta hjälper föga när det ändå är börserna på Wall Street som anger takten i den globala börshandeln. När ett fat olja sålunda i början av veckan åter föll under 30 US-dollar per fat var minerna rejält sura, och den usla inledningen på år 2016 vi har fått uppleva fick en fortsättning.

Efter detta började det dock hända på det politiska planet. Marknaden fick ta del av uppgifter om att Saudiarabien och Ryssland överväger en minskning av sin oljeproduktion, och när veckan framskred rapporterades det att Saudiarabien skulle ha kommit med ett förslag om att samtliga oljeproducerande länder skall minska sin produktion med fem procent. Detta satt fart på oljepriset, som mot slutet av veckan redan närmade sig 36 US-dollar, viket i sin tur lugnade de amerikanska börsnerverna. Årets fjärde börsvecka kunde sålunda äntligen uppvisa en liten uppgång, men detta döljer dock inte det faktum att januari månad i sin helhet blev den värsta inledande månaden på ett börsår i mannaminne. Nedgångar på mellan fem och tio procent på de ledande börsindexen var runtom jordklotet mer regel än undantag.

När januari nu gick mot sitt slut började också helårsrapporterna, med medföljande förslag till utdelning för fjolåret, så småningom komma in. Dessa rapporter är speciellt i år välkomna, eftersom de till en del kan avleda uppmärksamheten från just oljepriset och oron för den ekonomiska utvecklingen i Kina. Helårsrapporterna är ju speciellt viktiga, eftersom vi förutom en helhetsbild av börsåret också får konkreta förslag till utdelningar, och sålunda kan räkna ut exakta avkastningar på de olika aktierna.

I Helsingfors var Nordea och Wärtsilä först ut bland storbolagen, och de följdes senare under veckan av Kone, Telia Sonera och Elisa. Av dessa var det bara Telia Sonera som höll sin utdelning oförändrad jämfört med i fjol, de fyra övriga aviserade moderata höjningar av utdelningen. I övrigt fick dessa snabba rapportörer olika mottaganden. Kone och Wärtsilä fick se sina kurser stiga, medan ett något svagare fjärde kvartal än väntat kombinerat med en försiktigare utdelningspolicy under kommande år fick Nordea att backa med närmare fem procent. Under de två kommande veckorna kommer rapportfloden i gång på allvar, och under de allra livligaste dagarna står rapporterna som spön i backen, vilket gör det tufft att försöka hinna med i flödet.

Veckans mest spektakulära kursrörelse stod Konecranes för. Konecranes tillgav ju i augusti sitt samgående med amerikanska Terex. Nu kom dock mitt i allt nyheten om att kinesiska Zoomlion skulle ha lagt ett bättre bud på Terex. Denna nyhet fick Konecranes aktiekurs att rusa över nio procent innan handeln stoppades på bolagets egen begäran. När Konecranes och Terex nästa dag försäkrade att fusionen går vidare som planerat tappade man snabbt nästan hela denna uppgång, och kursreaktionen gav sålunda en ganska klar fingervisning om vad investerarna innerst inne tycker om denna planerade samgång. Inte heller i augusti, när fusionen först tillkännagavs, var kursreaktionen positiv, tvärtom föll Konecranes rejält några dagar efter nyheten.

Carl Magnus Gardberg

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46