Sämsta börsdagen i Helsingfors sedan våren 2020

Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Helsingforsbörsen inleder veckans handel rakt neråt. Utvecklingen ligger i linje med ledande Europabörser.

Det är svajigt på börsen för tillfället. Helsingforsbörsens OMXH25-index, med de 25 största bolagen, hade fallit med kring fyra procent vid 15-tiden på eftermiddagen.

Det betyder att börsen är på väg mot den sämsta dagen sedan våren 2020. Då kunde kurserna falla med över 10 procent på bara en dag.

De bolag som rasar mest är ståltillverkaren Outokumpu, gruvindustribolaget Metso Outotec och däcktillverkaren Nokian Renkaat, med tapp på mellan sex och sju procent. Inte ett enda företag ligger på plussidan för tillfället.

Ränteoro spökar

Sedan årsskiftet har OMXH25-indexet gått ner med närmare åtta procent. Det följer en global trend som syns starkast i USA.

I USA var kursrasen mer dramatiska förra veckan, och till exempel det teknologitunga Nasdaq Composite-indexet föll med mer än sex procent.

Till exempel har teknikjättarna Amazon, Tesla och Netflix rasat med 16, 21 och 33 procent sedan årsskiftet.

I bakgrunden finns oron för att USA:s centralbank Federal Reserve tar till räntehöjningar och stramare penningpolitik snabbare än väntat.

I USA har inflationen stigit till nivåer som inte noterats på 40 år, och centralbanken har i allt högre grad signalerat att hårdare tag behövs för att få bukt med fenomenet.

Samtidigt tar rapportsäsongen fart, med tunga rapporter från flera teknikbjässar på Nasdaqbörsen, däribland Apple, Microsoft och Tesla.

I Finland publicerar bland annat skogsbolaget UPM och telekombolaget Elisa sina kvarstalsrapporter senare i veckan.

Till oron för effekter av räntehöjningar – som särskilt slår mot högt belånade tillväxt- och förvärvsbolag – kommer den geopolitiska spänningen kring Ukraina. Enligt bedömare skulle en rysk invasion kunna leda till kraftigt högre energipriser.

Oljepriset stiger

Samtidigt fortsätter oljepriset pressas uppåt, till de högsta nivåerna sedan 2014.

Pristrycket kommer bland annat från att allt fler investerare ser ökad global efterfrågan framför sig. Det hänger samman med en vikande trend för omikronsmitta i stora länder, som USA. Samtidigt har oljelagren i världen pressats nedåt en tid.

Geopolitisk oro bidrar också till prisuppgången. Förenade arabemiraten, en stor oljeproducent, har rapporterat om robotbeskjutning från vad som uppges vara de så kallade huthirebellerna i Jemen.

En annan oroshärd som påverkar stämningen på oljemarknaden är Ukraina, där västerländska underrättelsekällor fortsätter peka på risken för förnyad aggression mot landet från grannlandet Ryssland – en av världens största oljeproducenter.

Ett terminskontrakt för leverans av så kallad brentolja nästa månad var under natten uppe kring 89 dollar per fat. Storbanker som Morgan Stanley och Goldman Sachs räknar samtidigt med att brentoljan kan lyfta till 100 dollar per fat till hösten, medan Bank of Americas ekonomer har en prognos på ett oljepris på 120 dollar per fat redan till sommaren.

Det högre oljepriset har bidragit till att trycka upp priserna för drivmedelspriser i hela världen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning