Börsen lockar fortfarande nya företag

De arga fåglarna och Rovio tog i fjol steget in på börsen i Helsingfors. De första månaderna som börsbolag har bjudit på både upp- och nedgångar. Här välkomnas fågeln av Helsingforsbörsens vd Henrik Husman. Bild: Heikki Saukkomaa

Dataspel, hälsovård, lite juridik, lite bokföring och lite gott och blandat. I fjol sökte sig 13 nya företag till Helsingforsbörsens huvudlista och till First North. Men emissionspengarna har i högre grad hamnat i de gamla ägarnas fickor än placerats i att utveckla affärsverksamheten.

Fjolårets noteringar på börsen i Helsingfors är de flesta sedan året efter börskraschen 2008 och i år har redan ett nytt företag, Admicom, hunnit berätta om sina noteringsavsikter. Nya börsnoteringar vittnar i allmänhet om goda ekonomiska tider och Helsingforsbörsen har nu sex år av uppgång bakom sig. Bland analytiker och strateger börjar man undra hur länge uppgången kan hålla i sig.

Nordnets chefsstrateg Jukka Oksaharju ser också med en viss skepsis på de nya noteringarna.

– Ur samhällsekonomisk synpunkt hade det varit lyckligt om de pengar företagen drar in på sina emissioner sätts i arbete för att utveckla affärsverksamheten eller används till investeringar. Men ser man på fjolårets noteringar ser det ut som om en större del av pengarna hamnat i fickorna på de gamla ägarna, säger Oksaharju.

Han konstaterar att eftersom aktier i det rådande ekonomiska läget med låga räntor är attraktiva placeringsobjekt så finns det inga riktigt förmånliga aktier. Om ett nynoterat företag initialt prissätter sin aktie för lågt blir emissionen övertecknad, är noteringspriset för högt drar sig institutionella placerare tillbaka och privatpersoner får köpa dyra aktier. Ägarstrukturen blir då lätt snedvriden.

Varierande kursutveckling

Kurserna för de företag som noterade sina aktier i fjol har varierat mycket efter börsintroduktionen. Till exempel spelbolaget Rovio pendlade mellan drygt 8,2 euro och drygt 12,3 euro och noterade ett bottennapp i samband med publiceringen av höstens delårsresultat. Hälsovårdsföretagen Terveystalo, Suomen hoivatilat och Silmäasema har däremot haft aktiekurser som varit rätt stadiga och legat något över introduktionskursen.

– Hur aktiekurserna utvecklas ser man först över en längre tid, att försöka utläsa något ur hur kurserna rört sig under några månader strax efter börsintroduktionen innebär bara att det blir fel, säger Oksaharju.

Han konstaterar att även om till exempel hälsovården verkar som en bransch med en säker framtid i och med den stundande social- och hälsovårdsreformen så är det ingenting som garanterar en kursuppgång. Förväntningarna på framtiden ingår redan i det pris som initialt betalas för aktierna.

– Det är bra med fler företag inom branschen på börsen, men att placera innebär alltid en risk, det går aldrig att säkert spå hur en aktie beter sig.

Oksaharju vill inte jämföra hälsovårdsbranschen direkt med it-branschen där bubblan sprack vid sekelskiftet. Han påpekar ändå att det alltid finns osäkerhetsmoment och man måste beräkna ett företags lönsamhet och täckningsbidrag när man fattar sina placeringsbeslut.

Kapital för tillväxt

Årets första företag att planera notering, Admicom, erbjuder molntjänster och har vuxit kraftigt de senaste åren. Bolagets vd Antti Seppä säger i det pressmeddelande som publicerades i samband med avsiktsförklaringen att pengarna ska användas till företagsköp och till att göra företaget mera känt bland både potentiella kunder och bland samarbetspartner. Man vill också ge arbetstagarna en chans att köpa in sig i företaget.

– På det här sättet strävar vi efter att ta in nytt kapital för att möjliggöra tillväxt, säger Seppä.

Efter att börskurserna nu stigit i sex på varandra följade år i Helsingfors och i hela nio år på New York-börsen så borde det inte finnas bra och billiga aktier på marknaden, konstaterar Nordnets chefsstrateg. Själv är han förvånad över att fjolårets nyheter såsom Storbritanniens beslut att gå ur EU, brexit, valet av Donald Trump till USA:s president och den militära spänningen i Nordkorea inte fått kurserna att svänga nedåt.

– Efter allt det här är det svårt att säga vad som åstadkommer en kursnedgång, det blir nog att vänta på att räntorna stiger. Tecken på att de är på väg uppåt har vi redan sett, men just nu finns det inte riktigt några alternativ till aktier för den som vill placera, säger Oksaharju.

Han betonar långsiktigheten i placeringar och påpekar att den som inte tar större risker än den kan bära och placerar på sikt kan ta både upp- och nedgångar.

– Nu närmar sig sista valsen på börsen för den här gången, men exakt när den kommer är omöjligt att säga.

Trots 13 nya noteringar i fjol ligger börsen i Helsingfors långt efter Nordens livligaste börs, den i Stockholm. I Stockholm noterades i fjol 961 företag med gott om nykomlingar både på huvudlistan och på First North.

Fjolårets nya noteringar

På börsens huvudlista noterades i fjol: Kamux 12 maj, Silmäasema 9 juni, Rovio Entertainment 29 september och Terveystalo 11 oktober.

Från First North till huvudlistan flyttade Suomen Hoivatilat 1 mars, Robit 17 maj och Talenom Oyj 15 juni.

På First North noterades Next Games 23 mars, Fondia 4 april, Remedy Entertainment 29 maj, Titanium Oyj 9 oktober, Gofore Oyj 16 november och Efecto 8 december.

I fjol uppgick aktiehandeln på Nasdaq i Helsingfors till 134 miljarder euro, en uppgång på 11 procent från året innan.

Den mest omsatta aktien i Helsingfors i fjol var Nokia, följt av Fortum och UPM-Kymmene.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning