Börja julen i Alsace

Som förr. På nöjesfältet i Colmar galopperar de vackra trähästarna. Bild: Jörgen Ulvsgärd

I december är Colmar som att öppna luckan i en gammal adventskalender från sekelskiftet. På det lilla torget La Petite Venise ekar positivmusiken mellan husväggarna och lampor blinkar från ett nöjesfält där trähästar galopperar fram mellan granarna med barn på ryggen.

Små snöflingor faller över de upplysta stensatta gatorna, där lyktor och julgransprydnader hänger tungt i de spröda trädgrenarna. Jag strosar runt i snömodden och tittar in i ett skyltfönster med samma förtjusning som jag upplevde som liten. Det säljs allsköns julprydnader blandat med gåslever, sniglar och speciella julkakor som kallas bredele; en kryddig kaka som doftar kanel, anis, kardemumma och kryddnejlika. Hela staden är som ett enda skyltfönster. Allt är välgjort och påkostat, ett månglarnas tempel, som får horder av fransmän, tyskar, schweizare och mera långväga turister att bege sig till Alsace under juletid.

Lilla Venedig

Det är den här tiden på året som staden har sin andra turistinvasion. Den första är när vinet skördas. Fransmännen älskar att ta barnen på ett besök till Strasbourg, Colmar eller till Kaisersberg, för att uppleva gamla tiders jul- och nyårsfirande. Den sistnämnda staden sexdubblar sin befolkning under december månad.

Lilla Venedig, som Colmar med all rätt kallas, genomkorsas av kanaler. Quai de la Poissonnerie som mynnar ut i La Petite Venise är kantad av korsvirkeshus, restauranger och hotell.

I vattnet utanför hotell Clombier sitter en upplyst tomte och metar från en eka. I fönstren på husgaveln mittemot blinkar olika juldekorationer. Allt tycks blinka; girlander på husfasaderna och julgranarnas sken tävlar om uppmärksamheten med varandra, för att inte tala om alla marknadsstånden.

Julgransboll

Just i dessa trakter har julgranen sitt ursprung. I det medeltida Alsace framfördes mysteriespel, som byggde på skapelseberättelsen. Vilket träd skulle man ta för att symbolisera kunskapens träd vid den här årstiden om inte en gran? Det berättas om att grandekorationerna på den tiden bestod av förbjudna frukter i form av äpplen och oblater. Men efter ett år med torka fanns inga äpplen. En glasblåsare i byn Meisenthal i Vogeserna fick i uppdrag att ersätta dem med glaskulor. Så föddes julgransbollen.

Doften av kanel och apelsin vilar tungt över stadens gränder. Sång blandas med positivmusik och överallt står huttrande tomteklädda försäljare och försöker locka barn med sockervadd och brända mandlar. Föräldrarna passar på att ta sig ett glas varmt vin, "vin chaud". Inramningen av de snöklädda vinsluttningarna runtom bidrar till en alldeles särskild karaktär och stämning.

Tid för vin

Men vinterns tid i Alsace är inte bara nostalgins eller romantikens tid, utan också vinälskarens. Det är då producenterna har tid för en pratstund med besökarna och för vinprovning. Nu är det inte så att allt arbete i vingården ligger nere fastän det är vinter. Under dessa månader beskärs rankorna för att förbereda vårens blomning. På Schlossbergs Grand Cru sluttningar utanför Kinentzheim pågår arbetet för fullt.

Lite längre söderut längs Route des Vins d´Alsace i Wettolsheim, blir vi inbjudna på en klassisk alsassisk lunch, baeckaoffa, tillsammans med bröderna Pierre och Etienne Mann. På bordet står ett långkok med kött, grönsaker och rotfrukter. De båda familjerna är hårt engagerade i gårdens vinmakeri och anpassar sitt arbete och sina odlingar efter naturens rytm och förutsättningar.

– Vi tror stenhårt på att om vi ger jorden de bästa och naturligaste förutsättningarna får vi det bästa och mest smakrika vinet tillbaka, säger Pierre.

Klassisk mat

Tillbaka i ett råkallt Colmar kryper vi in i värmen hos den världsberömde kocken Jean Yves Schillinger på restaurang JYS. Här bryts den pittoreska och traditionstyngda stilen av med ett modernare kök och en trendig inredning. Efter många år som kock på stjärnrestauranger i New York kastade Jean Yves in handduken och återvända hem till sina rötter.

– Jag utgår från den traditionella Alsace-maten. Det har visat sig vara ett mycket uppskattat koncept bland gästerna, inte minst hos den yngre generationen, berättar Jean Yves under en kort paus mellan huvudrätten och efterrätten.

Det blir en måltid som består av en, Queue de lotte en croûte, till ett Rieslingvin och en efterrätt, croustillant de bananes, ackompanjerad av en Alsace Verdange Tardive, ett koncentrerat vin gjort på de sent skördade druvorna.

Vad mer kan man önska av ett vinterbesök i trakten?

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning