Små skålar och udda fat dagens melodi – "Ingen köper i dag en hel enhetlig servis"

Skålar, fat och kärl i en oavbruten serie av nya färger och former. Livsstil, vardagsmat och boendeförhållanden påverkar stort formgivningen av nya föremål till matbordet. Men förändringarna är långsamma, och inte slumpmässiga.

– Ingen människa köper i dag en hel enhetlig servis med tallrikar för förrätt, varmrätt och efterrätt och med skilda kärl för att lägga upp allt från soppa och sås till fisk, kött och tårta. I stället mixar man friskt och fördomsfritt, och blandar både stilar och färger.

Det säger Irina Viippola som är designmanager på Fiskars och leder bolagets designteam på sex personer. I Fiskars ingår i dag stora nordiska varumärken, som finländska ikoner som Iittala och Arabia, och till koncernen hör också svenska Rörstrand och danska Royal Copenhagen. Samtliga är varumärken som är väldig starka på respektive hemmamarknad.

Det är ett föränderligt samhälle och föränderliga behov som påverkar efterfrågan på bordsporslin. I dag är ungefär hälften av alla hushåll singelhushåll, och en ensam människa har dels inte behov av tolv tallrikar av alla sorter, dels sällan plats för så många föremål.

– Folk bor trångt och ett litet kök har rum för begränsade mängder tallrikar, säger Viippola. Men singelhushåll och små bostäder är inte enda orsaken till att intresset för stora serviser sviktar.

Stramt är skönt. Små skålar utan krusiduller hör till stilen hos Arabia, och bordsföremål i liten storlek är numera efterfrågade. Bild: Fiskars

Unga människor är inte längre benägna av att duka upp med familjens arvegods för att formgivningen, färgerna och formatet känns främmande och ålderdomliga.

– Men unga är fördomsfria och har inte hämningar när det gäller att mixa både stilar och färger, säger Viippola. I sig är mixandet en egen trend som synats länge i inredningstidningar. Många dukar med många sorters glas, och det är inte alls ovanligt att se bilder på matbord omringat med åtta stolar med åtta helt olika utseende.

Nya kollektioner, nya färger

Att glatt blanda stilar är ganska enkelt i och med att aktörerna inom dukningsbranschen lanserar nya kollektioner med nya former och färger ofta och regelbundet.

Ta ett varv på köksavdelningen på Ikea, vid sidan om en del serier som hänger med år efter år, kan du vara trygg i förvissningen om att det alltid finns något nytt. Nya fat, nya koppar, nya kastruller och nya bestick. Om inte annat så gammal form men i ny färg.

Fiskars är inte sämre, en av husets mesta basvara, suveränt enkla Teema håller formatet men utkommer regelbundet i nya färger.

– Faktum är att cykeln trots allt är minst några år. Vi lanserar med andra ord inte nya färger särskilt ofta, och när vi gör det, sker det utgående från omsorgsfull analys, marknadsundersökning och givetvis med viss fingertoppskänsla, säger Viippola. Fiskars beställer också globala trendrapporter att ha som grund för beslut om nya satsningar.

Med anledning av Finland 100 har man i år satsat stort på många intensiva nyanser av blått, en färg som är synnerligen populär bland inhemska konsumenter och som nu går i allt från vaser och glas till keramikprodukter.

Grått till senhösten

– Höstens nyhet blir en melerad mörk nyans av grått på Teema, säger Viippola.

Min första reflektion är att den grå nyansen har sitt upphov i den rådande grå trenden i inredningstidningar, men så enkelt är det inte.

– För det första tar det många år att utveckla en ny nyans. Vi har kemister som är experter på att blanda glasyrer för keramik eller färger för glas. Det handlar om ta fram exakta recept som sedan håller nyansen i tillverkningsprocessen. Avvikelserna får inte vara synliga. Glasyrer är oberäkneliga, och ska testas omsorgsfullt, och själva färgbytet i produktionslinjen är ett omständligt arbete.

– Och när vi sedan bestämmer oss för en ny nyans, som den melerade grå, ska den hålla för lång efterfrågan. I till exempel Teemaserien lanserar vi en ny färg vart tredje år, säger Viippola.

Mattidningar viktig källa

– Inredningstidningar i all ära men det är mattidningar som gör oss väldigt lyhörda. Man kunde redan för flera år sedan tyda ett växande intresse för närproducerade ingredienser, veganrätter och asiatisk mat.

Och till exempel asiatisk mat är mat som man äter ur tämligen små skålar.

– Vi har lanserat en hel del små skålar, både djupa skålar och skålar med lock och kärl som fungerar med asiatisk mat men efterfrågan på små kärl, koppar och tallrikar sammanhänger tydligt också med de små singelhushållen som inte har plats och ofta har en liten diskmaskin, säger Viippola och fortsätter:

- Dessutom äter unga nödvändigtvis inte längre traditionellt sittande kring ett matbord utan kanske framför tv:n eller runt soffbordet, och måltiden kan bestå av många rätter och röror som man blandar i sin skål. Måltiden är helt enkelt mer avspänd än förr.

Klassiker och ikonstatus

Ambitionsnivån i arbetet med att ta fram en ny produkt är hög, och drömmen är givetvis att skapa klassiker som når ikonstatus. Men om en ny produkt har dessa egenskaper är så gott som omöjligt att förutsäga.

Viippola påminner om att Alvar Aaltos stort älskade Savoyvas, eller Aaltovasen som den ofta kallas, inte alls gjorde succé i starten.

Och om produkten når sådan status är det vår skyldighet att hålla den vid liv. För oss gäller det att hitta en bra balans mellan nytt och gammalt.

Fakta

Kuriosa om matbordets historia

Största delen av jordens befolkning äter fortfarande med fingrarna, och den näststörsta gruppen äter med pinnar. I båda gäller tydliga regler och klar etikett.

I Finland åt majoriteten med fingrarna ur gemensam skål så sent som på 1800-talet.

På den finländska glesbygden åt man fortfarande ur enkla trätallrikar i början av 1900-talet.

I fina hushåll började man använda fat i tenn på 1600-talet men porslinet och olika kärl i keramik började vinna terräng i Finland först på 1800-talet. Ju förmögnare hushåll, desto vanligare.

Oftast fanns bara ett bord i huset, och det förvandlades från arbetsbord till matbord när man bredde ut en bordduk. Bordduken var vit för att fånga upp skenet från stearinljusen och därmed förbättra belysningen.

Bordduken tjänade också som serviett, man torkade nämligen sina kladdiga fingrar i fållen.

Kniven hör till de äldsta redskapen som mänskligheten känner. Kniven var personlig egendom, och vid gästabud dukade man inte fram knivar utan gästerna hade med sig sin egen.

Den första gaffeln kom till Italien från det bysantinska riket för över tusen år sedan, och det var Hertig Johans polskfödda hustru Katarina Jagellonica, med italienskt blod på mödernet, som hämtade den allra första gaffeln till Finland när hon kom till Åbo slott i december 1562. Johans bror, Erik XIV beslagtog senare broderns egendom och förde veterligen Katarinas gafflar till Sverige.

Det dröjde några hundra år innan gaffeln, med två piggar, blev vanligare.

Skeden fick sin ungefärliga nuvarande form på 1660-talet då man började tillverka den i två delar. Man vet att finländska handelsmannen Johan Enbohm ägde 1702 en gyllene sked.

Det äldsta keramiska föremålet är 26 000 år gammalt, fynd i Kina är 16 000-20 000 år gamla. Drejskivan är från 4 000 f Kr, den fotdrivna drejan är drygt 2 000 år gammal.

Finländsk keramikframställning fick ett uppsving på 1550-talet när Gustav Vasa värvade tyska hantverkare med främsta uppdrag att tillverka kakel men också kärl. 1586 framställde tegelmakaren Michael Kramer från hertigdömet Pommern bland annat 180 stora och små krukor samt 66 fat för Åbo slott.

Svenska Ostindiska kompaniet hämtade kinesiskt porslin till Norden på 1700-talet .

En banbrytare i den europeiska massproduktionen av bordsporslin var brittiske keramikern Josiah Wedgewood som på 1700-talet utvecklade både glasyrer och lergods till tåliga, nästan vardagliga, produkter. Wedgewoods barnbarn, Charles Darwin, drevs av samma nyfikenhet.

Fotnot: Historisk källa: Pöytä koreaksi från 2005, av Kirsti Grönholm, Maisa Koivisto, Marjut Kumela och Marketta Tamminen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00