Bojkott av omstritt val i Venezuela

Juan Guaidó vid ett kampanjmöte i huvudstaden Caracas i november. Bild: Matias Delacroix/TT-AP

Oppositionen bojkottar dagens parlamentsval i Venezuela och lämnar därmed dörren öppen för sittande president Nicolás Maduro till makten även där.

Stora delar av oppositionen har meddelat att de väljer att bojkotta valet eftersom de anser att förutsättningarna för att det ska bli fritt och rättvist inte existerar.

– Det skulle ta emot att kalla processen ett val, säger oppositionsledaren Juan Guaidó i en intervju med nyhetsbyrån AFP.

Nationalförsamlingen är det enda politiska organet i Venezuela där PSUV, socialistpartiet som leds av sittande president Nicolás Maduro, inte har makten.

Alternativ folkomröstning

Men församlingens makt är numera främst symbolisk, eftersom Maduro har skapat ett separat organ, en "konstituerande församling", där han har samlat sina regeringsanhängare.

Det faktum att oppositionen nu bojkottar valet röjer väg för Maduro att vinna majoritet även i nationalförsamlingen.

– Maduros mål är inte ens att få legitimitet, säger Guaidó till AFP, och tillägger att målet är att "förinta det demokratiska alternativet i Venezuela".

Med förhoppningen att behålla sin makt har Guaidó och de stora oppositionspartierna valt att organisera en alternativ folkomröstning som ska pågå i fem dagar under nästa vecka.

Riskerar förlora legitimitet

Avsikten är att få folkligt stöd för en plan som tillåter nuvarande nationalförsamling att sitta kvar genom att ogiltigförklara söndagens val.

Juan Guaidó är talman i församlingen och det var i egenskap av det som han i januari 2019 utropade sig själv till interimspresident. Men hans stöd har minskat betydligt sedan dess.

Utan sin ställning i församlingen skulle Guaidó riskera att förlora sin formella politiska plattform och det skulle sätta det femtiotal regeringar som valt att stå bakom honom i en svår sits. EU, USA och flera latinamerikanska länder hör till dem som valt att se Guaidó som Venezuelas rättmätige ledare.

Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte kunde anses vara legitimt.

Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.

Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionett och hans anspråk som en kupp. Maduro har ekonomiskt kunnat luta sig mot Ryssland och Kina.

En FN-rapport har visat att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.

Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.

Medlingsförsök mellan de venezuelanska parterna har hittills inte burit någon frukt.

Källa: Landguiden/UI

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning