Bob Hund har övergett den anarkistiska skånska rocken – senaste albumet är mera yta än djup, enligt HBL:s recensent

Omslaget. Dödliga Klassikers omslagsfoto har tagits av Andy Bachtiar på Östra Java. Ett av bandets fans tipsade om bilden, eftersom åskmolnet är format som hundloggans siluett. Bild: Skivkonvolut

Ytan blir allt viktigare för svenska rockbandet Bob Hund som lanserar sin nya skiva med ett eget öl och en specialdesignad cykel. Senast nu har det tidigare marginalbandet tagit steget in i mainstreamen.

POP/ROCK

Bob Hund

Dödliga Klassiker

(Woah Dad!)

En man står på en gulnande äng och tittar på en tromb och ett åskmoln som hotfullt tornar sig över en lada. Bilden utgör omslaget till Bob Hunds nya album Dödliga Klassiker. Och vilket omslag det är, vilket foto! Verkligen snyggt. Att molnet är format som siluetten av bandets hundlogga är som pricken över i:et.

De flesta spännande nyheterna om bandet har handlat om image och det visuella snarare än musik på den senaste tiden. För två år sedan ordnade bandet en festival där de reade bort sina instrument och sin utrustning. De sålde också Bob Hund-korv, Bob Hund-öl och Bob Hund-vin. Bandet har under de senaste veckorna lanserat en egen cykel som man kan köpa tillsammans med den nya plattan, och ett eget Indian pale ale-öl. När bandet spelade i Finland i våras spelade de, förutom en vanlig konsert, musik till den klassiska stumfilmen Mannen med filmkamera.

Allsång på Skansen

Också Dödliga Klassiker är mer yta än djup. Soundet är slipat som aldrig förr. Det låter inte längre som anarkistisk skånsk rock eller punk. De vimsiga elektroniska inslagen är borta. Det här är pop. Om Bob Hund någonsin skulle ha bestämt sig för att vara med i Eurovisionen skulle de ha spelat Hjärtskärande rätt. En svängig melodi, en enkel text. Kören Popkollo sjunger med i refrängen och om man får lust kan man klappa med. Faktiskt uppträdde bandet på Allsång på Skansen med Hjärtskärande rätt och albumets andra singel Brooklyn Salsa i somras.

Några låtar dyker ändå djupare. På spåret Underklassens clown är rockriffen spretiga och ackordföljden vägrar följa ens förväntningar. Sångaren Thomas Öberg sjunger om arbetslöshetserfarenhet och levererar diffus samhällskritik. På Rocka billigt lägger bandet i ösväxeln och Öberg blir en manisk kaosprofet som vädjar till oss att lyssna på honom. Bandets energi flödar över och den slipade produktionen får ge efter. En aning.

Den känsliga balladen Blommor på brinnande fartyg når också fram – men även här är det fråga om en fasadrenovering. Låten finns redan med på skivan Folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk från 2009, där kompet domineras av syntetisatorslingor och trummaskin. I den nya versionen är kören Popkollo med och soundet är melodiskt och pompöst. Den nya versionen är fin och känslig men det är ändå en gammal låt.

Ironi eller allvar?

Ekon från bandets soundtrack till Mannen med filmkamera hörs på skivan – ett strålande soundtrack, som inte i sig självt (ännu) finns tillgängligt att lyssna på. Skivans respektive halvor inleds med 1 och 2, två av temana. Soundtracket var till största del instrumentellt med undantag för några textrader. En av dessa rader, "människa, kamera", har hittat till det avslutande spåret After work-musik, som annars inte är ett särskilt minnesvärt spår. Det är synd att bandet inte utnyttjat soundtracket bättre.

Bob Hund har alltid varit ironiska och flirtat med konsumismen – att albumet som ses som deras magnum opus heter Jag rear ut min själ säger rätt mycket. På Dödliga klassiker har ironin och parodin kommit så nära in på musiken att jag har svårt att se skillnad på vad som är på riktigt och vad som är på skämt. Eller kanske borde jag helt enkelt ta bandet på dödligt allvar.

Lukas Rusk

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning