Blygsam höjning av flyktingkvoten – bättre rättshjälp till asylsökande

Bild: Lehtikuva/ Aimo-Koivisto

Den tillträdande regeringen höjer flyktingkvoten med hundra personer i ett första skede. Asylsökande ska få bättre rättshjälp, och processerna ska utvärderas, lovar det färska regeringsprogrammet.

Nästa år höjs flyktingkvoten med hundra, till 850 personer. Därefter ska antalet utvärderas årligen och eventuellt höjas till maximalt 1 050 personer per år.

Det är rejält mindre än vad tre av de blivande regeringspartierna – SFP, Vänsterförbundet och De gröna – hade önskat. I HBL:s valkompass inför riksdagsvalet svarade de alla jakande på påståendet att Finland ska höja flyktingkvoten till 2 000 personer per år.

– Det går åtminstone framåt och inte bakåt, och vi kommer alltså att återkomma till storleken på flyktingkvoten på nytt varje år, kommenterar SFP-ordföranden Anna-Maja Henriksson.

På hennes eget bord som blivande justitieminister ligger särskilt rättshjälpen till asylsökande, som genomgått flera inskränkningar under de senaste åren. Nu ska besvärstiderna igen återgå till allmänna förvaltningsrättsliga besvärstider, asylsökande ska erbjudas biträde under asylsamtalet och biträdena ska få ersättning per timme – alltså i förhållande till den verkliga arbetsmängden.

Dessutom "utreds hur de otaliga separata lagändringar som gjorts i utlänningslagen tillsammans med tillämpningspraxis inverkar på rättssäkerheten".

– Processerna ska utvecklas och saker ska göras mer humant, säger Henriksson.

Det är De gröna som kommer att sitta på inrikesministerposten, och ordförande Pekka Haavisto betonar fungerande processer. Ett mål är att asylprocessen inte ska ta längre än sex månader.

– Viktigt är också att de asylsökandes rättsskydd utvecklas.

"Väldigt viktiga förändringar"

Pia Lindfors, verksamhetsledare på Flyktingrådgivningen, glädjer sig åt formuleringarna i programmet.

– Det som är utmärkt är att sådant som rättsstatsprincipen, demokrati och mänskliga rättigheter verkar genomsyra hela programmet. Det är något vi kanske aldrig sett förr, och särskilt inte de senaste fyra åren, säger Lindfors.

Hon lyfter särskilt upp att de försämringar som gjorts i asylsökandes rättsskydd nu tas tillbaka.

– Det är väldigt viktiga förändringar. Det är också jättebra att man nu verkligen utreder hur såväl förändringarna i utlänningslagen som Migrationsverkets praxis samverkar. Det verkar som om man tar allvarligt på att säkra kvaliteten i processerna.

Om de papperslösa finns en kort skrivning som handlar om rätt till nödvändig vård. Regeringen lovar också se över nivån på försörjningsplikten vid familjeåterförening för dem som fått internationellt skydd. Den förra regeringen införde ett försörjningskrav också för den här kategorin, som i praktiken gjort familjeåterförening omöjlig för många.

En ny säkringsåtgärd föreslås för dem som har ett avvisningsbeslut. Det ska bli möjligt att utföra teknisk övervakning, vilket i praktiken handlar om elektronisk fotboja.

– Men det innebär inte att alla med ett negativt asylbeslut ska övervakas. Det är frågan om ett lindrigare alternativ till förvar, konstaterar Henriksson.

Lindfors hade önskat att man helt hade förbjudit att minderåriga tas i förvar.

– Nu talar programmet om att utreda alternativen för barn över 15 år, men man borde sluta ta minderåriga i förvar helt och hållet.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning