Bluff, båg och bedrägeri – tecken i tiden?

Fusk. Det fuskas i alla branscher. De senaste fallen gällde brasilianskt och finländskt kött. KSF Media arkiv/Tor Wennström Bild: Tor Wennström

Matfusk, bidragsfusk, forskningsfusk, utsläppsfusk och nätbedrägerier. Samhället kan luras på många olika sätt. Priset i förlorad tillit betalar vi alla.

De nordiska länderna ligger ständigt i topp i olika undersökningar när det gäller tillit till andra människor, det som brukas liknas vid samhällets sammanhållande kitt. Tillit är lönsamt för såväl individen som samhället i stort. Om du litar på att andra sköter sig, att politiker inte är korrupta och att lagar gäller lika för alla, slipper du att vara misstänksam och behöver inte ständigt bevaka dina egna intressen. I stället kan du i lugn och ro ägna dig åt att vara kreativ och jobba på.

Frågan är om den här idylliska bilden av vår nordiska tillit börjar krackelera? Ett antal skandaler under de senaste åren bland politiker, fackföreningsledare, högre tjänstemän och företagsledare i såväl Finland som Sverige har skakat om denna självbild.

Vad som är minst lika anmärkningsvärt och på sikt oroande är vardagsfusket inom många olika områden. Det är svårt att säga hur utbrett det är, men i takt med rubriker i medierna sprids en allmän känsla av att det ökar i omfång och den känslan kan räcka för att skada tilltron.

Det bedrägeri som förmodligen berör flest (fast totalt sett ändå inte så många) är bidragsfusket. Folkpensionsanstalten konstaterar att de flesta fallen handlar om stöd till arbetslösa, och i vissa fall kan det röra sig många tusen euro som tas ut på felaktigt sätt. Även bland bostadsbidraget och studiestödet förekommer det fusk. Folkpensionsanstalten noterar också att många av de misstänkta bidragsfuskarna blir förvånade när de upptäcks och tycks anse att man inte begått något fel.

I Sverige är situationen något annorlunda. Från en mycket tillåtande attityd för något decennium sedan har nu stämningarna svängt och samhällets kontrollapparat har byggts ut, vilket lett till att den svenska Försäkringskassans sammanlagda återkrav stigit med flera hundra procent till över åtta miljoner euro. Problemet är att polisen inte hänger med. Den genomsnittliga handledningstiden är nu i genomsnitt 795 dagar, vilket bland annat fått som effekt att ett antal ärenden hinner preskriberas. Av de fall som polisen i Finland utreder leder cirka 80 procent till en dom. I Sverige är motsvarande siffra under 20 procent.

En annan bedrägeriform som också upprör allmänheten är matfusket. Ett aktuellt exempel är ett företag i Salo som misstänks ha sålt utländskt kött som finskt. Även om det naturligtvis är olagligt och inget som ska förekomma bleknar det ändå i jämförelse med den samtidigt aktuella köttskandalen i Brasilien. Fusket där har bland annat bestått i att några företag använt ruttet kött i processade köttprodukter och att partier med kyckling, där det finns spår av salmonella, släpps i väg på export.

Drivkraften för köttfusket både i Finland och i Brasilien är densamma – pengar. Det finns enorma summor att tjäna på att byta ut en produkt mot en annan billigare, vilket den organiserade brottsligheten upptäckt. Förfalskad mat beräknas omsätta närmare 40 miljarder euro varje år i hela världen.

I Finland matfuskas det mest av privatpersoner och mindre företag och förhållandevis småskaligt. Risken att åka fast är liten, bland annat för att företagen själva ansvarar för att livsmedel som säljs i affärerna inte är förfalskade. Straffet för matfusk är också lågt i vårt land. Den skyldiga får på sin höjd böter. I Sverige har situationen varit densamma, men en utredning har precis lagt fram ett förslag om att fängelsestraff på minst sex månader ska införas från den 1 juli 2018.

Ett annat brott, som också berör vanliga medborgare, är de snabbt ökande nätbedrägerierna. Här finns det två huvudkategorier: dels e-postbedrägerier (som de så kallade Nigeriabreven), dels bedrägerier via tekniska applikationer som till exempel virus. Andra kategorier är produktförfalskningar, från läkemedel till märkesvaror som säljs över nätet, och stöld av kontokortsuppgifter.

Mörkertalet är stort, men som exempel kan nämnas att den svenska polisens nationella bedrägericenter uppger att den här typen av bedrägerier ökat med över 200 procent på fem år. En siffra från Finland, enligt polisens statistik här, är att nätbedrägerierna ökade med 24 procent under första halvåret 2016, jämfört med motsvarande period året innan.

En annan typ av fusk, som visserligen inte berör allmänheten, men som kan få stora följdverkningar, är forskningsfusket. Den hårda konkurrensen, den ständiga pressen och kampen om begränsade finansieringsresurser är de viktigaste orsakerna till att fusket blivit vanligare. När det gäller rena plagiat är det relativt lätt att upptäcka oegentligheter genom datoriserade kontrollprogram. Att forskare förvränger sina egna resultat för att få forskningen att framstå i bättre dager är däremot svårare att upptäcka.

En femte fuskform, som påminner om forskningsfusket, är det alltmer utbredda CV-fusket. Man ljuger om sina tidigare erfarenheter, redovisar examina som inte finns, samt överdriver titlar och lönenivå. Allt för att framstå i en bättre dager i den stenhårda konkurrensen om åtråvärda arbetstillfällen. Här har arbetsgivarna blivit betydligt noggrannare och de stora, internationella företagarna anlitar numera regelbundet en ny yrkesgrupp – professionella CV-kontrollörer.

Det verkar ständigt tillkomma nya sätt att fuska. Ett exempel i global skala är utsläppsfusket. Det uppmärksammades för första gången hösten 2015 när miljömyndigheten i delstaten Kalifornien avslöjade att många av Volkswagen-koncernens bilar släppte ut upp till fyrtio gånger mer skadliga partiklar vid normal körning än vid test i laboratorium. Ett kostsamt fuskförsök visade det sig eftersom bötesbeloppen till slut lär bli många tiotals miljarder euro. Men ännu dyrare har det blivit för de minst 1 200 personer som enligt en studie från Massachusetts Institute of Technology (MIT) avlidit till följd av de ökade utsläppen.

Slutsatsen blir att även om samhällstilliten i dessa dagar sätts på hårda prov av grandiosa bluffmakare och sanningsförvrängare i presidentpalats och ministerbostäder ska man inte underskatta den demoraliserande betydelsen av vardagsbedrägerierna. Här kan var och en bidra genom att vägra att delta!

LÄS MER

Matfusket: Nio exempel på förfalskade varor

https://www.svd.se/har-ar-matvarorna-som-det-fuskas-med#sida-6

Matfusk – produkterna når Finland

https://svenska.yle.fi/artikel/2014/06/30/matfusket-organiserad-brottslighet-produkterna-nar-finland

Nätbedrägeri i Finland

http://www.biblioteken.fi/sv/informationssokning/natbedrageri#.WNy7AWclGpo

Lär dig känna igen nätbedrägeri

https://www.kkv.fi/sv/information-och-anvisningar/kop-forsaljning-och-avtal/bedragerier/

Mycket anmälningar om forskningsfusk

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/03/04/mycket-anmalningar-om-forskningsfusk-manga-fall-uppdagas-aldrig

Fusk med CV borde tas på större allvar

http://www.nyteknik.se/ingenjorskarriar/nytt-jobb/fusk-med-cv-borde-tas-pa-storre-allvar-6580000

Bengt Wahlström svensk civilekonom, omvärldsanalytiker och författare med framtidsfrågor som specialitet

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning