Blockkedjan är innovationen som ska revolutionera världen

I det digitaliserade samhället är förtroende och tillit något av en bristvara, dataintrång och olika former av bedrägerier är däremot vardag. Som en biprodukt av kryptovalutan bitcoin kan vi ha fått en lösning på det här tillitsproblemet. Blockkedjan tar tilliten mellan parter ur ekvationen, och kan i bästa fall vara det nästa stora teknologiska genombrottet.

När Kenya höll presidentval i somras dröjde det inte många timmar innan anklagelserna om valfusk kom haglande, och det hela slutade också med att landets högsta domstol ogiltigförklarade hela valet. Enligt oppositionskandidaten Raila Odinga hade någon brutit sig in i valkommissionens datorsystem.

– De laddade en algoritm som skapade ett 11 procents gap mellan våra siffror, sade Odinga efter valet.

Det här är ett av de stora problemen i dagens samhälle. Det finns många situationer där vi måste kunna lita på att olika system och register inte kan manipuleras. Men tillitsproblemet sträcker sig längre än så.

Bild: Maija Hurme

Alla sorts transaktioner vi gör och överenskommelser vi ingår förutsätter olika nivåer av tillit. En part måste lita på att den andra parten uppfyller sin del av en överenskommelse. Man kan vara tvungen av att använda sig av någon betrodd tredje part eller institution för att trygga processen, vilket i sin tur kan leda till ökad byråkrati.

All den här tilliten öppnar upp för olika former av bedrägeri. Valfusk är ett praktexempel. Nu finns det möjligen en revolutionerande lösning på tillitsproblemet, nämligen blockkedjeteknik. Men för att förstå vad det är måste vi gå tillbaka till år 2008 när kryptovalutan bitcoin ser dagens ljus.

Bitcoins födelse

Den 31 oktober 2008 skriver användaren Satoshi Nakamoto ett inlägg till en sändlista för kryptografer som kommer att få en stor betydelse inte bara för hur vi ser på pengar utan i förlängningen också för hur vi kan lita på varandra.

Bild: Maija Hurme

– Jag har jobbat på ett nytt elektroniskt kontantsystem som är fullständigt peer-to-peer utan någon betrodd tredje part, skriver signaturen Nakamoto.

Resten av inlägget består av en kort beskrivning av systemet och ett abstrakt och en länk till ett dokument. Det nio sidor långa dokumentet lägger grunden för det som ska bli den nu välkända kryptovalutan bitcoin. Redan två månader senare sker den allra första bitcointransaktionen mellan två parter.

Bild: Maija Hurme

Bitcoin lever och mår bra än i dag, men har än så länge på inget sätt ersatt de traditionella bankerna. Trots att kryptovalutan i sig är ett intressant fenomen som haft ett visst inflytande på vårt samhälle, finns det mycket som tyder på att det är själva tekniken bakom bitcoin som kommer att ha en verkligt omvälvande samhällelig betydelse. Bakom bitcoin ligger något som kallas för blockkedjan.

Omöjlig att manipulera

Blockkedjan gör att bitcoin inte går att använda dubbelt, det vill säga att ingen bara kan börja kopiera upp bitcoins. Den tar också upp bankens plats som den som sitter på uppgifterna om alla transaktioner, det här på ett transparent och decentraliserat sätt.

Bild: Maija Hurme

I sin enklaste form kan blockkedjan beskrivas som en lång lista med krypterade block som innehåller alla transaktioner som gjorts med bitcoin sedan början. Varje nytt block innehåller uppgifter om ett visst antal transaktioner, och bygger vidare på de block som funnits tidigare. Det finns inte någon enskild institution som innehar den här listan, utan den är delad och upprätthålls simultant av tusentals datorer eller så kallade noder på nätverket. Det viktiga är att den här listan i praktiken närmast är omöjlig att manipulera obemärkt i efterhand.

Redan några år efter att den första bitcoinen bytt händer började människor fundera på om den här teknologin kunde användas för mer än bara kryptovalutor som bitcoin. Vitalik Buterin hade en idé om att blockkedjan kunde användas för att driva vilken sorts program som helst. I början på 2014 tar han tillsammans med några andra fram Ethereum.

Bild: Maija Hurme

Massiv decentraliserad dator

Ethereum är en öppen plattform där vem som helst kan skriva egen kod för att skapa en sorts smarta kontrakt. Det vill säga den möjliggör att man skapar olika sorters bindande överenskommelser på en blockkedja som samtidigt är automatiserade. Man kunde tänka sig ett vadslagningsexempel där två människor slår vad om att något visst ska uppfyllas från en viss källa, till exempel ett matchresultat från någon resultattjänst. Det smarta kontraktet kan hålla reda på att de överenskomna villkoren uppfylls och sköter automatiskt utbetalningen till vinnaren. I och med att kontraktet är automatiserat och ligger förevigat på blockkedjan behöver parterna inte lita på att den andre kommer att uppfylla avtalet.

Ethereum har också en egen kryptovaluta, Ether, som spekulanter också har handlat med de senaste två åren. Men i motsats till bitcoin är valutan mera av en bisats och inte det primära när det gäller Ethereum (läs mer i texten invid). Ethereum har närmare beskrivits som en massiv decentraliserad dator som användare kan använda mot en liten avgift i Ether.

Fakta

Också mer än kryptovalutor

Två stora blockkedjor med öppen källkod som siktar på att vara mer än en kryptovaluta är Ethereum och Hyperledger.

Blockkedjor ses också som ett alternativ för sakernas internet (IoT). Samsung och IBM testade redan 2015 hur det här fungerar.

IBM har efter det gått vidare och lanserat en blockkedja för företag som bygger på Hyperledger.

Den amerikanska jätten Walmart har testat blockkedjeteknik för att spåra kinesiskt griskött.

Georgien har tagit stora steg mot blockkedjeteknik. Landet håller på att flytta över sitt register på vem som äger fastigheter till en öppen blockkedja.

Också statliga institutioner

Det är också i den här riktningen som blockkedjan nu går. Inte bara företag utan också statliga institutioner har vaknat för möjligheten att använda blockkedjeteknik. I Sverige har lantmäteribyrån bestämt sig för att vara en pionjär och utvecklar nu prototyper för hur man kunde implementera blockkedjeteknik för att skapa digitala fastighetstransaktioner. Tanken är att man ska kunna få digitala originaldokument där alla transaktioner finns registrerade, och på det sättet få transparenta och säkra uppgifter om vem som äger varje fastighet.

Det finns också projekt i Finland där man testar blockkedjeteknologi. I Kouvola har man fått EU-pengar för att utveckla ett globalt system för att tryggt kunna förmedla uppgifter inom logistikbranschen. Uppgifter om olika försändelser är just nu en stor flaskhals inom branschen, och man hoppas att man med hjälp av blockkedjeteknik kunde försnabba informationsförmedlingen.

HBL har tidigare skrivit om EU:s betaltjänstdirektiv PSD2 (HBL 19.9.2017) som kommer att tvinga bankerna att öppna upp sina gränssnitt så att utomstående får tillträde till bankkundernas kontoinformation. Här handlar det om att förmedla sensitiva uppgifter på ett nätverk, ett område där blockkedjeteknologi kunde erbjuda smidiga möjligheter.

Som tidigare nämnts kunde blockkedjan också hjälpa att trygga valresultat. Om varje hemlig röst sparas transparent och digitalt i en blockkedja är det väldigt svårt om inte omöjligt att manipulera resultatet.

Satoshi Nakamoto drog sig själv rätt fort ur utvecklandet av bitcoin. Det intressanta är att det fortfarande är ett mysterium vem hen (eller de) egentligen är. Det står dock klart att Nakamotos arv antagligen kommer att vara mera omfattande än endast bitcoin.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00