Blixtexperten Chris Vagasky uppmäter 2 miljarder blixtar per år

Åskoväder i Kalifornien i augusti i fjol. Bild: Kent Porter/TT-AP

Under sommaren, när temperaturerna är varmare, är det säsong för stormar och blixtar. Meteorologen Chris Vagasky jobbar som blixtexpert för det finländska bolaget Vaisala. När han hör om en kraftig storm någonstans i världen öppnar han snabbt datorn för att kolla upp det globala nätverket som mäter blixtnedslag.

När Chris Vagasky var ung var han livrädd för blixtar och åska. Roten till hans intresse för väder och framtida yrke var den stora rädslan som han upplevde i ungdomen.

– Jag förstod inte vad det var som hände så jag bestämde mig för att ta reda på. Många meteorologers intresse för väder börjar med någon form av extrem väderföreteelse.

För sju år sedan började han jobba som meteorolog på Vaisala, ett finländskt bolag som utvidgat sin verksamhet över hela världen. Bolaget producerar bland annat detektorer för blixtar och andra väderfenomen, men de har även en egen forskningsavdelning. I Colorado i USA jobbar Vagasky tillsammans med bolagets övriga blixtforskare. Enligt Vagasky är meteorologi i sig ett förhållandevis litet forskningsområde men blixtforskningen är rätt väsentlig inom fältet.

Vaisala upptäcker årligen över två miljarder blixtar runtom i världen. År 2019 slog en blixt ner cirka 50 kilometer från Nordpolen.

– Den kom till och med in i Guinness rekordbok som världens nordligaste blixt, säger Vagasky stolt.

Hans arbete består huvudsakligen av att hjälpa och informera olika aktörer som är verksamma inom geografiska områden där det förekommer många stormar. Sådana aktörer är exempelvis flygplatser, som behöver anpassa sin verksamhet för att garantera flygsäkerheten.

– Det finns alltid något intressant som händer om man kollar på blixtar. En dag kan jag höra om ett rekordantal blixtar i en cyklon, nästa dag blixtrar det i vulkanen Krakatau i Indonesien. Vi kan använda vår data för att förbättra världen.

Arkivbild från ett åskväder i Tyskland 1997. Bild: Uwe Lein/TT-AP

Stor som en golfboll i diameter

För att en blixt ska slå ner krävs huvudsakligen instabilitet. Det kan vara skillnader i luftfuktighet, tryck eller temperatur – ofta en blandning av alla faktorer. Enligt Vagasky finns det ett stort intresse för blixtforskning men forskningsområdet lider också av många utmaningar.

– Man kan ännu inte skapa en blixt i ett labb. I naturen kolliderar mängder av partiklar och då skapas det en blixt, ungefär i samma storlek som en golfboll i diameter. Man vet faktiskt inte varför blixtar uppstår, eller man vet inte exakt varför. Det stora hela förstår vi men de små detaljerna är ännu oklara, som till exempel varför den träffar där den gör det eller varför vissa stormar producerar mera blixtar än andra.

Att återge alla dessa komponenter och faktorer i en steril och kontrollerad miljö motsvarar inte det kaostillstånd som råder i naturen. Även om man inte kan skapa en blixt i ett labb så kan man använda sig av data. Det är uttryckligen data som intresserar Vagasky. Ända sedan tidigt 1980-tal har man kunnat upptäcka blixtar och ett globalt nätverk har existerat sedan 2009.

Nuförtiden är meteorologin så välutvecklad att man nästan kan förutse vädret. Vi vet hur varmt det kommer att bli, om det kommer att regna eller om det blir solsken. Det här leder i sin tur till att vissa förväntar sig för mycket av blixtforskare.

– Många vill kunna förutse när och hur det kommer att blixtra – jag tror tyvärr inte att vi någonsin kommer att kunna göra det.

En av framtidens större frågor är förändringarna av klimatet och hur de kommer att påverka stormar. Vagasky säger att forskare samlat ihop blixtdata under 30 år och att datan inte visar några märkbara förändringar.

– För tillfället finns det varken en uppåt- eller nedåtgående trend. Det är många som gör forskning inom detta men ännu finns inga klara resultat. Enligt vissa kommer det att blixtra mera, enligt andra kommer det blixtra mindre.

I USA, där Chris Vagasky jobbar, inträffar årligen tio procent av världens blixtnedslag. Bild: Chris Vagasky

Det intressanta i olyckan

När Vagasky hörde om de extrema väderförhållandena i Kanada, som ledde till att en hel by brann ned, kunde han inte tro sina öron.

– Okej, nu när jag har plockat upp min käke från marken, började Vagasky på Twitter.

Efter det fortsatte han med att visa kartor på den otroliga mängden blixtnedslag i området. British Columbia, området där den drabbade staden Lytton ligger, upplever ofta oväder. Den ödesdigra dagen var dock speciell.

– På en dag upplevde området samma mängd blixtnedslag som Finland gör under fem år.

Största delen av blixtarna inträffade naturligt – en storm drog över området. Det som fascinerade Vagasky var däremot ett mera sällsynt fenomen.

– Löpelden var väldigt varm, och den extrema hettan skapade något som heter pyrocumulonimbus, och i det molnet skapades ännu mera blixtar.

Under ett dygn räknade man över 700 000 blixtar i British Columbia och en liten del av nordvästra Alberta. Ytarealen på dessa områden är ungefär tre gånger större än Finland.

En blixtkarta över en del av Kanada, tagen vid månadsskiftet juni-juli visar hur många blixtar som slog ner under det ödesdigra dygnet. Bild: Vaisala

"När blixten dundrar, gå in"

En av Vagaskys passioner är blixtsäkerhet, alltså vad man ska göra för att hålla sig säker i osäkra förhållanden. Han säger att människor som bor i områden där det inte förekommer så många stormar inte heller vet så mycket om vad man ska göra när det börjar blixtra.

Vagasky nämner olyckan i Norge där två systrar dog efter att de blev träffade av blixten när de var på en bergsvandring. När han fick höra om olyckan undersökte han statistiken för området. Under en halv timme uppmättes sex gånger mera blixtar än vad som i normala fall uppmäts under ett helt år.

– I USA brukar vi säga "When lightning roars, go indoors" (När blixten dundrar, gå in).

När man märker att en storm närmar sig ska man flytta sig inomhus, till ett hus med elektricitet eller vattenrör, som jordar huset. Ett fordon med tak fungerar också.

– Direkt när man hör åskan ska man söka upp skydd, även om åskvädret är flera kilometer borta. Man vill inte vara utomhus när det blixtrar. Jag själv vandrade nyligen i bergen här i Colorado och var på väg hem. När vi vandrade ner för berget började en storm närma sig. Då trappade vi upp takten för att hinna hem.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning