Blind ser bäst i mörkret

Katt och råtta-lek. Jane Levy i den klaustrofobiska Don't Breathe.Bild: Okänd

THRILLER/RYSARE

Don't Breathe

Regi: Fede Alvarez. Manus: Rodo Sayagues. Foto: Pedro Luque. I rollerna: Jane Levy, Stephen Lang, Dylan Minnette, Daniel Zovatto.

Litet är vackert, åtminstone inom ramen för rysargenren som traditionellt sett mått bra mycket bättre av den krypande spänningen än av överdriven blodspillan.

Mera om detta i Fede Alvarez Don´t Breathe, en utomordentligt tät och ruggig thrillerkiller som tar avstamp i spökstaden Detroit. Ja, redan när man ser de öde gatorna och de igenbommade husen i downtown Detroit blir man lite skraj.

Men det gäller alltså inte för Rocky, Alex och Money, en ung, taggad trio som de facto livnär sig på att göra inbrott (så mycket annat finns inte att tillgå efter att den en gång så stolta bilindustrin packade ihop).

Poängen är att Rocky (Jane Levy) och hennes polare, pojkvännen Money (Daniel Zovatto) och bästa kompisen Alex (Dylan Minnette), går in för tämligen små stötar, detta för att slippa fängelsestraff ifall man skulle åka fast. Å andra sidan: en chans som denna kan man bara inte sumpa.

Money, den självutnämnda härföraren, har nämligen fått nys om en krigsveteran som bor för sig själv och dessutom är blind. Och som till följd av en olycka med dödlig utgång – det gällde hans dotter – erhöll en sexsiffrig ersättning.

Orsak nog att i skydd av mörkret hälsa på, just det, ja. Fast nu vill det sig ju inte bättre än att den blinde mannen (Stephen Lang) vaknar upp mitt i natten och mot alla odds lyckas överrumpla en av inkräktarna. Till att börja med.

Lilla huset på prärien är detta inte, nix. Vi talar snarare om en klaustrofobiskt inbjudande katt och råtta-lek, komplett med ett rysarhantverk som heter duga. Inte bara gör Fede Alvarez (Evil Dead, den färska upplagan) och hans kamera det mesta av det trånga utrymmet, ljudbilden är minst lika rafflande.

På den punkten talar vi om såväl "sounds of silence" (det gäller att vara piptyst, annars smäller det) som om knarrande golvplankor. Vad det visuella beträffar lyfter man gärna fram den genuint skrämmande mörkerseende-episoden (bekant från förfilmen), inte för att de visuellt spetsade glidtacklingarna slutar här.

På sitt sätt överraskande är också själva handlingen, med allt vad det innebär av "gumman i lådan" och blodtörstiga vakthundar. Till slut vet man inte vilken av parterna man ska tycka mest synd om, faktiskt.

Krister Uggeldahl

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00