Bli en miljöhjälte i trädgården

Ditt sätt att odla kan rädda klimatet. Nåja, kanske inte riktigt, men du kan hjälpa till att binda kolet i marken i stället för att släppa ut det i atmosfären. Det är miljövänligare, och till på köpet får du en näringsrikare odlingsjord.

Stefan Sundström, svensk artist, odlare och författare, lufsade runt i sin trädgård med klimatångest som alla andra. Att det egenodlade kunde påverka miljön positivt var inget han reflekterade över, förrän han började läsa på om biokol.

– Jag ville göra biokol för att förbättra min odlingsjord. Ju mer jag läste, desto mer förstod jag att jag faktiskt kan påverka klimatkrisen med vad jag gör i min trädgård, säger han.

Efterforskningarna mynnade ut i boken "Stefans lilla svarta: bokashi, biokol och bakterier". Det han skriver om kan var och en göra i sin rabatt, på sin balkong, till och med i sitt kök. Det handlar om att "ta ned" kolet från luften och återbörda det till jorden.

Men vad gör man då? Till att börja med bör man skaffa sig en bokashikompost, förklarar Stefan Sundström. Hanteringen är inte bara smidig utan också mer klimatsmart än en vanlig kompost.

Fakta

Gör egen biokol

Gräv ned biokol i din jord för att för att få en fin struktur, och för att lagra in kol i flera hundra år. För att mikroberna ska trivas behövs kväve – kissa gärna på biokolen. Så här gör du egen:

Fyll en burk i stål med finfördelat brännbart material – flis eller kvistar fördelat till lika storlek, eller kottar. Sätt på locket och gör några små hål i det.

Lägg in burken i en större eld, gärna i en kamin eller eldstad.

När det blivit tillräckligt varmt börjar veden förgasas, och svetslågor blir synliga i hålen på burken. Allt annat än det rena kolet förgasas, och det som blir kvar är biokol.

Låt svalna, och lukta på det – det ska vara luktfritt. Kör en omgång till om det fortfarande luktar tjära.

Källa: ”Stefans lilla svarta: bokashi, biokol och bakterier” av Stefan Sundström (Leopard förlag).

Kompost utan koldioxid

Bokashi är en form av fermentering – i stället för att låta matavfallet komposteras som vanligt packar man ihop det tätt i en hink, tillsätter en bakteriekultur med bakterier som lever utan syre som mjölksyrar matavfallet. Precis som människor kan tillgodogöra sig näring bättre från mjölksyrade grönsaker kan mikrolivet i jorden få ut mycket mer av bokashikomposten än av en vanlig kompost.

– En kompost läcker massor av koldioxid, men i en bokashikompost kommer kolet växtligheten tillgodo i stället för att förgasas. Dessutom är vanlig kompost inte så rik på kväve, alltså näring, som man kan tro. Det är mest mikrolivet som är bra i den, säger Stefan Sundström.

Biokol tillverkas genom förbränning av organiskt material utan syretillförsel. Stefan Sundström har grävt ned biokol i odlingarna och fått större skördar och godare tomater. Du kan göra egen biokol – passa på när du ändå eldar i kamin eller eldstad – att gräva ned i din jord. Du blir en liten miljöhjälte som binder kolet i marken. Bild: TT/Jeanette Andersson

Fakta

Fixa fermenterat nässelvatten

Nässelvatten är bra gödning till näringstörstande växter, men det stinker! Fermenterar du nässelvattnet luktar det inte illa, och du får dessutom ett mer näringsrikt vatten med en massa goda bakterier, enzymer, vitaminer och antioxidanter. Gör så här:

Packa nässlor hårt i en hink eller tunna.

Blanda 0,5 deciliter melass och 0,5 deciliter bokashikultur per tio liter vatten, slå över nässlorna.

Sätt på ett lock, låt stå en vecka.

Källa: ”Stefans lilla svarta: bokashi, biokol och bakterier” av Stefan Sundström (Leopard förlag).

Bokashi av hästbajs

Även den vanliga trädgårdskomposten gör Stefan Sundström bokashi av.

– I höstas packade jag ihop alla fjolårslöv i en sopsäck och sprejade med bokashisprej. Det ska jag ha som täckmaterial – eller mylla ned i jorden som jordförbättring.

Även nässelvattnet som Stefan vattnar med fermenterar han. Till och med hästgödslet som han får av grannarna behandlas på samma sätt. Han sprejar varje spadtag med mikrobkultur och packar det tätt i en tunna med lock. Gödsel som ligger öppen avger massor av koldioxid, dessutom metan och ammoniak.

– Alla hästägare borde börja täcka gödselhögarna för att ge ett övertag till de anaeroba bakterierna, alltså de som lever utan syre, säger Stefan Sundström.

Det här är inte skräp, det är mat för din odlingsjord! Komposterar du med bokashi binder du kolet i jorden i stället för att släppa ut det i atmosfären. Bild: Jeanette Andersson

Som med kolmilor

Biokolet då, som var hela upprinnelsen till Stefan Sundströms koldioxiduppvaknande? Biokol är produkter från biomassa som förkolats. Principen för att göra biokol är precis som för bokashi – en förbränning av organiskt material utan syretillförsel.

Under 1800-talet gjorde man kol i kolmilor – man eldade ved och täckte med jord och mossa för att strypa syretillförseln. Värmen gjorde att det ändå fortsatte att glöda i flera veckor, och i stället för att förgasas stannade kolet kvar i materialet. Processen kallas pyrolys, och görs betydligt mer effektivt i dag än på 1800-talet.

Gräver man ned biokol i sina odlingar gör man inte bara klimatet en tjänst genom att lagra lite kol i marken, utan man får också en utmärkt odlingsjord.

– Jag har märkt stor skillnad, framför allt i växthuset där jag har fyllt på med biokol kontinuerligt. Jag behöver vattna mindre, tomaterna mognar snabbare och blir godare. Jag tycker också att jag får större skördar, säger Stefan Sundström.

Nässelvatten stinker illa – men inte om du fermenterar det. Då jäser det utan att avge koldioxid, och innehåller dessutom mer näring. Bild: Jeanette Andersson

Droppe i havet

Om man kombinerar sin bokashi med biokol underlättar man för mikrobernas välmående, och man får en produktiv och levande jord. Men den kolinlagring en trädgårdsmästare kan göra i sin egen trädgård är en droppe i havet jämfört med de koldioxidutsläpp människan i stort gör sig skyldig till.

– Det spelar egentligen ingen roll att jag håller på med det här i min trädgård. Det är de stora livsmedelsproducenterna som måste förstå. Och om värmeverken börjar tillverka fjärrvärme i pyrolysanläggningar sparar det enorma mängder koldioxidutsläpp, säger Stefan Sundström, som ändå gillar tanken på att vara en del av lösningen.

– Vi kan börja med att skaffa en hink med lock.

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03