Blanda inte med civiltjänst och civilförsvar

I HBL den 28.9 skriver John-Erik Jansén en ledare under rubriken "Åländskt civilförsvar". I ledaren redogörs för de bestämmelser som i dag reglerar värnpliktsbefrielsen samt för förslaget till ny självstyrelselag.

Ledaren bygger delvis på antydningar om att värnpliktsbefrielsen skulle medföra formella problem kopplade till grundlagen och självstyrelselagen. Detta saknar grund. Eftersom självstyrelselagen är antagen i grundlagsenlig ordning föreligger inte någon formell kollision med grundlagens bestämmelser. Inte heller i fråga om Ålandskommitténs förslag att lagtinget ska kunna bestämma att den som är befriad från värnplikt i stället är skyldig att delta i "landets civila försvar på Åland" föreligger några formella problem. Frågan om behörighetsfördelningen mellan Finland och Åland regleras nämligen i självstyrelselagen och om självstyrelselagen anger att lagtinget kan lagstifta om landets civila försvar på Åland så hör behörigheten till Åland oavsett försvarsministeriets motsatta åsikt.

Ålandskommitténs förslag att lagtinget ska kunna bestämma om skyldigheten att delta i "landets civila försvar på Åland" är bra. Åländska myndigheter har också ett ansvar för ålänningarnas säkerhet om en krissituation skulle uppstå och det civila försvaret på Åland sköts sannolikt allra bäst av dem som har kännedom om lokalsamhället och dess behov. Som öbor kommer ålänningarna med största sannolikhet att ställa upp för varandra på samma sätt som de gjort under alla kristider. En uppgiftsfördelning som bygger på att ålänningarna sköter Ålands civila försvar medan militärens uppgift är att försvara hela landets yttre gränser är logisk och bra. Så länge Åland hör till Finland innefattar militärens ansvar även Ålands yttre gränser och vid försvaret av Åland ska öarnas internationella status som demilitariserade i fredstid och neutraliserade i krigstid respekteras. Denna skyldighet att delta i landets civila försvar ska inte sammanblandas med den civiltjänstgöring som är ett alternativ till värnplikt på det sätt som såväl försvarsminister Niinistö som ledarskribenten Jansén gör.

När frågan om ålänningarnas deltagande i landets civila försvar diskuteras är det viktigt med historisk kunskap och kännedom om orsaken till dagens situation. Då Nationernas Förbund år 1921 löste den internationellt komplicerade frågan om den åländska statstillhörigheten var skyddet för det svenska språket det övergripande målet. Bestämmelserna kring den åländska värnpliktsbefrielsen är ursprungligen ett språkskydd eftersom kommandospråket inom försvaret är finska. Att hävda att värnplikt/civiltjänstgöring är en fråga om jämlikbehandling är således inte korrekt. Tanken bakom den åländska autonomin är dessutom att det ska kunna finnas olikheter för att trygga svenskan på Åland.

Det görs ofta en koppling mellan demilitariseringen och neutraliseringen å ena sidan och befrielsen från värnplikt å andra sidan, detta trots att lösningen ursprungligen inte tillkom för ålänningarnas skull utan för att det åländska territoriet inte skulle bli ett militärt hot mot Sverige. Med tiden har dock demilitariseringen och neutraliseringen i kombination med värnpliktsbefrielsen kommit att utgöra en stark identifikationsskapande faktor som format begreppet "Fredens öar" och Åland har kommit att bli ett i internationella sammanhang hyllat säkerhetspolitiskt exempel. I den föränderliga verklighet vi i dag lever i kommer vi ålänningar att fortsätta att stå upp för denna framgångsrika lösning. Det känns betryggande att Finlands statsledning med republikens president i spetsen på ett tydligt sätt gör det samma. Vi önskar såväl försvarsministern som HBL välkomna med i det arbetet.

Johan Ehn talman, Ålands Lagting Katrin Sjögren lantråd, Ålands Landskapsregering

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00