Utställning: Bland änglar och demoner

Utställningen på Amos Andersons konstmuseum belyser Lyytikäinens extrema mångsidighet och kreativa process, som i en bildström på olika plan omfattade ett helt kosmos.

Olli Lyytikäinen

Per Aspera. Amos Andersons konstmuseum, Georgsgatan 27. Till 16.5.

Utställningen Per Aspera med verk av Olli Lyytikäinen (1949–1987) visas i översta våningen i Amos Andersons konstmuseum. Björn Springfeldt, tidigare chef för Moderna Museet, har sammanställt utställningen, som är en mindre version av den utställning som visades på Nordiska Akvarellmuseet 2014, men mera omfattande än utställningen samma år i Salo där även Skördemännen medverkade.

1968 deltar Lyytikäinen i sin första samlingsutställning. Ett par år senare grundas den fria och infallsrika konstnärsgruppen Skördemännen, där Lyytikäinen var en aktiv medlem. Jan Olof Mallander hittar ett butiksutrymme på Villagatan och grundar Galleri Cheap Thrills. Det blir Skördemännens kanal ut i världen. 1971 debuterar Olli Lyytikäinen i galleriet och håller även sina tre följande utställningar där. Sedan dess har han behållit sin position som en av de intressantaste och mest personliga konstnärerna på den finländska konstscenen fram till i dag.

Otroligt produktiv

Olli Lyytikäinen är mest känd för sina akvareller och små teckningar med pennor och kritor av olika slag. På debututställningen visade han också arbeten i olja. Han experimenterade med fotografier, smalfilmer och Polaroidcollage. Det stora verket En natts arbete från 1982 är en sammanställning av nästan hundra polaroidbilder och visar en vilande gravid kvinna. Under ett par år undervisade han också i fotografi vid Konstindustriella högskolan.

Han är tekniskt otroligt skicklig med de material han väljer att använda. Dessutom är han en virtuos kolorist. Färgerna blir speciellt glödande efter en resa till Afrika 1973. Han behärskar bildytan suveränt och kan balansera kompositionerna både när det gäller valörer och bildelement.

Idéerna – som aldrig tycks ta slut – uttrycks med visuellt effektfulla metoder, även när det gäller sådant som är osynligt för ögat såsom stämningar och känslor. Dessutom är han otroligt produktiv. Det syns också i den omfattande utställningen med 229 arbeten, som nästan spränger gränserna för vad museets utrymme kan svälja. Man har velat belysa Lyytikäinens extrema mångsidighet och kreativa process, som i en bildström på olika plan omfattade ett helt kosmos.

Inre monolog

Utställningen visar en del avklarnade konstverk. Men dessutom får vi se ett flöde av bilder och papperslappar, skisser, idéer och infall, som visas i vitriner. En stor del av materialet i vitrinerna är små mångbottnade konstverk i sig, men framför allt berättar de mycket om konstnärens liv. Bilderna utgör en ständigt pågående medvetandeström, en inre monolog.

Lyytikäinens verk är föreställande och narrativa, kryddade med inslag från både populärkultur med serier och filmstjärnor, men också med tydliga associationer till äldre konst, musik, litteratur, kultur och historia. Utställningens titelverk Per Aspera anspelar till exempel på Akseli Gallen-Kallelas målning Ad Astra både vad kompositionen, motivet och färgerna beträffar.

Lyytikäinen använder sitt eget liv som material i sina verk. I dem fångar han flyktiga ögonblick, uppflammande känslor och tillvarons svindel över både lycka och ångestens bråddjup. Sprakande fantasi, ironi, sarkasm och svart humor används frikostigt och ofta på överraskande sätt för att kommentera både det egna livet och omvärlden.

I Olli Lyytikäinens produktion finns en hel mängd självporträtt i olika skepnader och situationer. Han skymtar fram som till exempel Hamlet och Odysseus, Kalle Anka är hans alter ego. I En annan slags fisk från 1970 är den vackra dansande sjöhästen en metafor för honom själv och det utanförskap han kände.

Samtidigt är den lysande sjöhästen bland mörka flundror också en allegori över skapandet. Det är sällan en konstnärs liv och verk är så intimt sammanknutna som i Lyytikäinens fall. Han tänker aldrig på att skydda sig själv, utan ställer sitt innersta befolkat av både änglar och demoner i konstens tjänst.

Marica Gripenberg

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39