Blå framtid lämnar vårdens slutliga öde öppet - tiden rinner ut

Vesa-Matti Saarakkala, till vänster, och Blå framtids gruppordförande Simon Elo. Bild: Mikko Stig

Blå framtid har haft extra möte efter att ett par ledamöter vädrat skepsis om valfriheten i vården. Slutresultat: Blå "stöder vårdreformen" när det gäller att få ett betänkande klart, men lämnar sitt slutliga besked till ett nytt möte.

Det var inte fråga om att sätta pli på fritänkande ledamöter då Blå framtid höll extra gruppmöte, som hölls efter att Vesa-Matti Saarakkala (Blå) har meddelat att han är skeptisk till valfriheten i vården, och avhåller sig från att rösta för den.

Också riksdagsledamot Pentti Oinonen har haft dubier sedan grundlagsutskottet levererade sina kommentarer och klämmar.

I stället ser det nu ut som om hela Blå gruppen lämnar utgången öppen, även om man fortsätter stödja att arbetet ska slutföras.

Gruppordförande Simon Elo understryker att det blir ett nytt gruppmöte där man sedan formulerar sin slutliga åsikt. Han säger att gruppen håller med Saarakkala om att det finns stora problem i valfrihetslagen, som är del av vård- och landskapsreformen.

– Vi har beslutat att stödja det fortsatta arbetet med att färdigställa ett betänkande i social- och hälsovårdsutskottet, men vi håller ett nytt möte när – eller ifall – ett betänkande kommer till plenum, säger Elo.

– Före det finns det egentligen inte ett slutligt förslag att ställning till.

Regeringens svar är avgörande, säger Elo. Han klassar ändå ministeriets arbete som högklassigt. Regeringspartierna har gått igenom svaren på de frågor som kräver lösningar innan lagen kan bli klar. En del av dem lämnades på tisdagen till social- och hälsovårdsutskottet.

På frågan om hur stor skepsis som råder i gruppen hänvisar Elo till Samlingspartiet och säger att den är "lika stor som där". I Samlingspartiet har åtminstone Susanna Koski och Elina Lepomäki meddelat att de inte är några anhängare av vårdreformen.

Vesa-Matti Saarakkala sitter själv i social- och hälsovårdsutskottet, och kommer att sitta kvar. Elo säger att gruppen inte kommer att byta ut honom, eftersom de alla beslutat försöka sträva efter att få utskottsarbetet klart.

Samtidigt tror inte ens Saarakkala att det blir det.

– Jag har förbundit mig att främja arbetet med betänkandet, men ifall valfrihetslagen kommer till omröstning så kommer jag åtminstone att avhålla mig (från att rösta), säger Saarakkala.

– Dessutom tror jag tyvärr inte att vi når den punkten. Vi kommer att få regeringens svar till utskottet, och förändringsbehoven är sådana att det är omöjligt på några dagar. Tilläggsdagar räcker inte. Visserligen är jag beredd att sitta extra dagar, och veckor om så behövs, men jag håller mig till min personliga slutsats.

Partiets dubier gäller valfriheten i vården, det vill säga den del av lagen som skulle öppna vårdmarknaden mer än i dag. Det är den delen som haft den svåraste vägen genom grundlagsutskottet.

Simon Elo säger att vårdreformen i någon form ändå behöver gå vidare, för att inte starta om efter många år av arbete. Hur De blå i så fall anser att den kan omformas, och vilka bitar som kan lämnas bort i det här skedet, är en fråga för intern förhandling i regeringstrion, säger han.

Inom gruppen har det åtminstone vädrats förslag om att lämna bort delar av valfriheten, som den del där man kan välja vårdcentral direkt.

Ur Samlingspartiets synvinkel är däremot valfriheten central – Petteri Orpo (Saml) har sagt att valfriheten ska vara en del av reformen, och att landskapsreformen inte går vidare utan den.

Tiden är mycket knapp. En del av regeringens svar har nått social- och hälsovårdsutskottet som lyssnat på innehållet under tisdagens möte.

Utskottets ordförande Krista Kiuru (SDP) säger att bollen är hos regeringen, som ska besluta hur man vill lösa problemen.

– Det är regeringens proposition vi behandlar.

På onsdagen kommer ytterligare delar av regeringens svar, inte minst ska frågan om en EU-notifikation få ett svar.

Utskottet väntar också på besked om vilka delar av paketet man satsar på och om allt ska finnas med. En del som åtminstone verkar falla bort är tillväxt- och näringstjänsterna, men utöver dem finns en lång rad andra regionförvaltningsuppgifter man hade tänkt lägga på landskapen och som finns i ett lagpaket som inte heller är färdigt behandlat i förvaltningsutskottet.

Grundlagsutskottet har sagt, att om alla uppgifter i landskapen inte finns med i paketet måste finansieringen också räknas om. En del delar måste ändå med - som övervakningsfunktionerna.

Beredskap för tilläggstid

Utskottet har tid på sig bara till den femte mars, som är på tisdag. Då ska alla betänkanden vara klara. Dessutom kommer behandlingen i stora salen att ta tid. Lagarna måste godkännas i en viss ordning och varje lag behandlas i en första och en andra behandling.

Talmanskonferensen har beredskap att besluta om tilläggstid om det behövs. Riksdagen kan eventuellt sitta senare in på natten, ha ett extra plenum lördagen den 9 mars, och vid behov förlängs sessionen så att fler dagar läggs till efter den 15 mars.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46