Bitarna faller på plats

Legostad. Legofilmen kan både ses med svenskt, finskt och engelskt tal.Bild: Courtesy of Warner Bros. Pictures

Ta fram barnet i dig och den nya legofilmen funkar.

ANIMATION/BARN

The Lego Ninjago Movie

Regi: Charlie Bean, Paul Fisher, Bob Logan. Röster, originalversionen: James Franco, Jackie Chan, Justin Theroux. Även på svenska och finska, i 2D och 3D.

Än sen då att det verkar vara lite si och så med legovärldens framtidsutsikter. Desto bättre går det för de cinematiska utsvävningarna såsom The Lego Movie (2014) och The Lego Batman Movie (2017) som nu får sällskap av The Lego Ninjago Movie.

Säg alltså morjens åt Lloyd, en till synes helt vanlig yngling som i likhet med sina kompisar frilansar som ninjakrigare. Men till skillnad från dessa dras Lloyd med en fadersfigur som även fungerar som fruktad krigsherre, benägen att terrorisera det så kallade Ninjagosamhället.

Hoppet står till mäster Wu som i skydd av sitt tillhåll i djungeln inbjuder till ett träningsläger där det här med inre styrka står på programmet, Karate Kid- och Kung Fu Panda-style.

Tokerier

Det finns i stort sett två sätt att närma sig The Lego Ninjago (och dess föregångare). Antingen fastslår man att den bullriga sockerfylleestetiken – än en gång – firar segrar på bekostnad av karaktärsskildringen varpå slutresultatet är rätt och slätt outhärdligt.

Eller också karvar man fram barnet inom sig, bara för att klättra längs väggarna (förhoppningsvis bildligt talat) och konstatera att det här är ju lika töntigt som barndomens dockanimationer – om än betydligt mera rafflande.

Själv ger jag till slut upp, sänker garden. Och se, plötsligt blir det både tokigt, tassigt och nördigt. Såsom i scenen där man klampar in i en helig boning och en våra hjältar undrar var toaletten ligger.

Filmen är sprängfylld av den typen av gliringar, som hämtade ur mutantninjasköldpaddornas arkiv. Andra skämt är snarare riktade till föräldragenerationen – "fajtas du ofta här?" – men lite grann kul skall väl också vi ha.

Krister Uggeldahl