Bistert säkerhetsklimat

Bilden av en mörk och farlig värld målades upp vid den stora säkerhetskonferensen i München under veckoslutet. Tankar om en fredsoperation i Ukraina tände hopp.

Risken för en stor väpnad konflikt mellan stormakterna är större än någonsin sedan Sovjetunionen upplöstes, konstaterade den tyska veterandiplomaten Wolfgang Ischinger, som håller i trådarna för säkerhetskonferensen i München.

Det kan man hålla med om. Läget i Mellanöstern är allvarligare än på länge med allt fler inblandade parter. Ryssland och USA styrs av oberäkneliga ledare, relationerna mellan länderna är inte bra och med Kina som en allt starkare maktfaktor ökar riskerna. Nordkorea har anslutit sig till kärnvapenstaterna mot alla andras önskan och skapar oro, inte bara i grannländerna. I Afrika finns många regionala kriser och regelrätta krig som ger effekter långt bort. I Europa är Ukrainakrisen olöst och inom EU oroar utvecklingen mot auktoritära stater på vissa håll.

Konflikten i Ukraina har redan pågått i fyra år och den har fallit lite i glömska på grund av att kriser på andra håll i världen stjäl uppmärksamheten. I München fanns Ukraina i högsta grad på agendan och en viss optimism väcktes.

Tyvärr gick det planerade fyrpartsmötet om Ukraina i stöpet. Frankrike, Tyskland, Ukraina och Ryssland skulle träffas i samband med säkerhetskonferensen, men mötet avbokades. Ett frö till en eventuell lösning såddes av Natos förra generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen. Han presenterade vid konferensen en rapport om hur konflikten i Ukraina kunde lösas. I den ingick bland annat ett förslag om en 20 000 man stark fredsstyrka med FN-mandat.

Enligt Fogh Rasmussen kunde europeiska länder som inte är Natomedlemmar, såsom Sverige, Finland och Österrike, få en stor roll i en fredsoperation i Ukraina. En sådan är fortfarande avlägsen, men om sonderingar redan inleds är man på rätt väg. Både Sverige och Finland har i sina första kommentarer helt väntat ställt sig positivt till att delta i en eventuell FN-operation.

De första reaktionerna från Ryssland har varit avvisande. Något annat var inte heller att vänta eftersom förslaget kommer från en tidigare Natochef som nu är rådgivare för Ukrainas president Petro Poroshenko. Det här måste kanske kombineras med att lätta på sanktionerna för att Ryssland ska blidkas och godkänna en fredsstyrka. En utmaning blir också att komma överens om på vilket område en fredsstyrka skulle placeras.

En lösning på konflikten i östra Ukraina kunde samtidigt lösa upp andra knutar och tina upp det frostiga klimatet mellan Ryssland och väst.

Storbritanniens premiärminister Theresa May försäkrade för sin del i München att hon vill att ett tätt säkerhetssamarbete med EU fortsätter efter brexit. Ett sådant avtal kunde enligt May stå klart i slutet av nästa år, det vill säga bara ungefär ett halvt år efter att britterna i mars lämnar EU.

Det är för bägge parter viktigt att ett avtal snabbt fås till stånd, inte minst för kontinuiteten och stabiliteten i Europa och det är av största vikt att Europa är starkt och stabilt i en osäker värld.

Storbritannien är den främsta militärmakten i Europa och landet har en framstående underrättelsetjänst. Också då EU planerar ett ökat militärt samarbete inom unionen är det önskvärt att britterna finns med som en samarbetspartner – om än utanför själva EU.

Men säkerhetsavtalet med britterna är en separat fråga och får inte blandas in i alla de andra avtalsförhandlingar som ska föras mellan EU och Storbritannien med anledning av brexit.

Även om hårda, aggressiva ord och rena oförskämdheter utdelades i många inlägg under konferensen i München är det ändå oerhört viktigt att den hålls varje år. Det behövs en gemensam arena där såväl vänner som fiender kommer samman. Informella möten mellan politiska ledare, ministrar, höga militärer och tjänstemän kan bli öppningar för något större och ljusare.

Tommy Westerlund Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00