Biodlingar hjälper inte den biologiska mångfalden

Eftersom honungsbiet är bara en art och i Finland inte klarar sig utan tillsyn av människan kan man inte säga att biodling hjälper den biologiska mångfalden. Bild: Mira Strandberg

När man talar om pollinerare styrs samtalet lätt mot biodling och honungsbin. Deras värde ska inte förbises, men den biologiska mångfalden i Norden kan inte representeras av bara en art, som dessutom inte klarar sig utan regelbunden skötsel av människan.

– Många tror felaktigt att biodling är tillräckligt för att hjälpa den biologiska mångfalden, säger Lotta Kaila, som är forskare vid Naturresursinstitutet och doktorand i lantbruksvetenskap vid Helsingfors universitet.

Pollinerande insekter har en avgörande betydelse för våra ekosystem. Utöver honungsbin finns det många andra pollinerare, bland annat blomflugor, getingar, dag- och nattfjärilar och skalbaggar. På europeisk nivå finns det över 2 000 vilda biarter, av dessa förekommer 234 i Finland.

Det i dag kommersialiserade honungsbiet kommer ursprungligen från Medelhavsområdet. Det gör stor nytta i jordbruket men skyddar inte ömtåliga ekosystem.

– Honungsbiet är ett produktionsdjur som erbjuder en pollineringstjänst, säger Kaila.

Att "rädda bin" har blivit något av ett slagord för den biologiska mångfalden. Men uppmärksamheten på honungsbin är ur naturvårdssynpunkt missriktad, förklarar Kaila. Det är de vilda, inhemska pollinerarna som är i behov av akut stöd.

Anledningen till att fokus ligger på tambin är att massdödligheten innebär direkta ekonomiska förluster. Bekämpningsmedel, sjukdomar, parasiter, stress och förlust av livsmiljöer hotar både tambin och vildarter. Men honungsbiet är inte en utrotningshotad art. Detsamma kan inte sägas om många av de vilda pollinerarna.

– Att bara tänka på honungsbin är en bekväm lösning men inte en särskilt långtgående en, säger Kaila.

Den biologiska mångfalden har enligt henne länge undervärderats. De senaste åren har vi börjat tala mera om hur viktiga pollinerare är, men tillräckliga åtgärder saknas fortfarande. Det finns ingen verklig lägesbedömning om pollinerarnas tillstånd i Finland, säger Kaila. Hon undrar hur mycket bevis som behövs innan vi förstår deras betydelse i naturen.

– Man kan vara säker på att naturvård inte är bortkastat arbete. Om pollinerarna blir färre kommer vår planet inte att se ut som den gör i dag, säger hon.

Oansvarig biodling kan vara skadlig för naturen

Honungsbin löser inte problemet med förlusten av den biologiska mångfalden. För många bikolonier ökar konkurrensen mellan insekterna, vilket i värsta fall kan leda till att den redan sköra mångfalden minskar ytterligare.

– Honungsbiet kan monopolisera födan i området så att det inte finns tillräckligt för de naturligt förekommande arterna, säger Lotta Kaila.

I närheten av åkrar och odlingar, där det finns större tillgång till mat, är honungsbin till ekonomisk nytta. Så är inte fallet på naturliga marker.

Ett annat problem är att honungsbiet har en kort gadd och kan därför inte pollinera alla typer av blommor, förklarar Kaila. Har man bikolonier i ett och samma område under en lång tid riskerar man att växtligheten förändras så att det till slut bara förekommer den typen av växter som passar honungsbiet.

– Växter med mera svåråtkomlig nektar blir utan pollinering, säger Kaila.

Enligt henne skulle det vara viktigt för Finland att undersöka hur vilda arter i olika miljöer tål biodling. Då skulle biodlare kunna undvika ett alltför stort antal honungsbin i olika områden.

Utländska insekter, såsom honungsbiet, bär ofta på sjukdomar, som kan spridas vidare till vilda pollinerare. Biodling är en industri och ett bisamhälle överlever inte alltid vintern. Då nya kolonier flyttas runt och tas in från andra länder kan sjukdomar spridas snabbt.

Vad kan man göra för att skydda pollinerare

I den egna trädgården kan man låta växtligheten vara i ett mera naturligt tillstånd.

– Ta inte bort allt ogräs. Låt olika växter växa, säger Lotta Kaila.

Insektshotell kan också förbättra mångfalden i trädgården.

– Det är bra att lära sig om och glädjas över insekter. En entusiastisk person är också villig att göra mera i framtiden, säger Kaila.

I längden och i en större skala räcker det naturligtvis inte med enstaka insektshotell och oklippta gräsmattor, säger Kaila. Det krävs politiska beslut och åtgärder. Det är också viktigt att den biologiska mångfalden lyfts fram och värderas lika högt som ekonomin.

– Allt ska inte mätas i pengar. Men att värna om naturen betalar sig mångfaldigt tillbaka i framtiden, säger hon.

Om man vill få flera insekter som hjälper till med att pollinera kan man hänga upp ett småkrypshotell på ett lämpligt ställe. Bild: Mostphotos

Alla fröväxter kräver pollinering.

Av blommande växter är 90 procent insektspollinerade.

Globalt sett är ungefär en tredjedel av den mat vi äter helt beroende av pollinerande insekter.

Ju bredare artrikedomen är, desto stadigare är grunden för naturen som helhet.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning