Biodlare slungar naturens sötma

Blommor och bin är det idiomatiska uttrycket för fortplantning. Men blommor plus bin är också lika med honung. Och vid Österåkers är den så gott som helig.

Jens och Maria Österåkers gård i Veikars utanför Vasa står allt i blom. Där finns en stor bondstuga med röda väggar, vita fönster och en grön dörr. Och tillsammans med de röda uthusen och djuren som springer omkring skapas en sommaridyllisk vision.

Väl innanför deras dörr fortsätter uppsjön av färger i form av blommor och antika fynd. Även för den minst uppmärksamma finns det inga tvivel om parets vilja att leva i harmoni med djur och natur. Därför finns det också många burkar honung i köket, och en biodling bara runt husknuten.

– Vi vill leva på vad vi själva producerar och valde därför för åtta år sedan att skaffa två helt egna bisamhällen, säger Jens Österåker.

– Så svårt kan det ju inte vara, tänkte vi, säger Maria Österåker.

Men det var lättare sagt än gjort, så paret började samla på sig kunskap om biodling, vilket visade sig vara en hel vetenskap. Ganska snabbt kunde de täcka sin egen konsumtion – som inte var liten – och efter några års hårt arbete kunde de börja slunga honung till andra honungsdyrkare. I dag har de sjuttio bisamhällen utspridda i Korsholm.

För snart tio år sedan satte sig Jens och Maria ner och började fundera över självhushållning. De ville bli mindre beroende av pengar för att få mera egen och gemensam tid. Mottot Lev mer på mindre har sedan dess blivit inte bara deras livsstil, utan också en bok och blogg. Bild: Ebba Håkans

Bin är en miljöfråga

Maria och Jens har valt att placera sina biodlingar i gårdsmiljöer för att undvika stora odlingar och livligt trafikerade vägar. Men det är också lättare sagt än gjort.

– Det är svårt att undvika bekämpningsmedel helt och hållet eftersom bin flyger omkring på en radie på tre kilometer, säger Jens.

Maria berättar om hur bins hälsa påverkas av bekämpningsmedel. Även om bin har andra fiender, såsom kvalster, är det som sprutas ut på åkrarna den värsta. I många år har biodlarorganisationer varnat för vad en massdöd av bin skulle innebära, och vilken roll en ren natur spelar för bins hälsa. Paret Österåker tycker därför att egna biodlingar är ett miljömedvetet val.

– Utan bin behöver vi inga bekämpningsmedel – för det finns inte ens något att bespruta om det inte finns bin som pollinerar. Vi har det ännu inte lika dåligt som i USA och Kina men just därför är det så viktigt att vi tar hand om våra bin så länge de finns kvar, säger Jens.

Också ur en ekonomisk synvinkel är bin flitiga. Av all mat som äts globalt är nämligen en tredjedel beroende av pollinerande insekter, varav honungsbiet står för 85 procent av pollineringen.

– Det är en intressant konkurrenskraft det här med en ren natur, säger Maria.

Bipollen är honungsbins proteinkälla. De här pollenklumparna är väldigt söta och fulla med näringsämnen och har därför blivit en populär produkt i hälsokostbutiker. Hemma hos Österåker äts de med god aptit – men med måtta för att bina inte ska gå hungriga. Bild: Ebba Håkans

Söt näringskälla

Hemma hos Österåker slevar de honungen direkt från burken. Skeden åker rätt i munnen – eller så läggs honungen i ljummet vatten eller ringlas över yoghurt. Mest för att de tycker om smaken, men också för att de vill bevara alla mineraler och spårämnen. Vid för hög värme är honungen fortfarande ett naturligt sötämne, men då försvinner många hälsosamma ämnen. När det behövs sötma i matlagning och bakning använder familjen också honung, men då bara för smakens skull.

Förutom att Maria och Jens äter och dricker honung använder de den också till kroppens yttre behov. Ibland får huden sig en dos före bastun, håret får en silkesgivande mask och så använder de honungen också som salva till små sår eller solbränd hud.

När det är dags att gå mot bikuporna klär de på sig sina rymddräkter, som de kallar skyddsdräkterna. De ger ett coolt intryck, men ska främst skydda dem från att bli bistungna när de samlar den älskade honungen.

Människan har njutit av honungens söta i över 10 000 år. Men tar vi den för given?

– En gång på en marknad fick vi frågan Vad är honung gjort av? Frågan har vi skrattat åt många gånger, men där på plats och ställe blev vi ändå tagna lite på säng, berättar paret.

Så, vad är honung egentligen gjort av? Jo, blomsaft.

Fakta

Tips och recept

Till bakning och matlagning: Vill du byta ut en del av sockret vid matlagning och bakning mot honung, är det bra att känna till att ½ dl honung ersätter 1 dl socker. Honung är alltså dubbelt så sött som socker. Antingen byter du ut allt socker eller så byter du exempelvis ut 2 dl socker mot 1 dl socker + ½ dl honung.

Kom ihåg att minska ugnsvärmen med 10-20 grader eftersom honung har en lägre brännpunkt än socker. Honungen fungerar även som förtjockningsmedel i såser, dressingar och marinader.

Tycker du det är klibbigt att hantera din honung kan det vara bra att väga den i stället för att mäta upp den i mått.

1 dl honung = 140 g

1 msk honung = 20 g

1 tsk honung = 7 g

100 g honung = 0,7 dl

Den snabba vegetarianen: Ugnsrosta morötter, palsternackor, kålrötter, potatis och lök. Salta och strö över valfria örter. Stek en bit halloumi och blanda i. Värm upp lite honung till flytande form och ringla över maten. Mums!

För din hälsa: Har du bränt dig eller har ett sår? Stryk över honung eller använd ett förband med honung. Såret läker fortare och smärtan lindras. Testa även på insektstick.

Lindrar förkylningar: En sked honung i varmt vatten eller varm mjölk är bra i förkylningstider, kom bara ihåg att inte sätta honungen i för varm vätska.

För din skönhet

Torra läppar blir mjukare av honung.

Smörj in kroppen innan du badar bastu. Låt verka, duscha av och njut av len hud.

Gör en ansiktsmask av honung. Låt verka en timme, skölj av och njut av lystrande hud.

Få spänst i ditt hår genom att skölja det med honungsvatten (2 msk på 2 liter vatten).

Bivaxsalva

Salvan kan användas till allt från att ta bort mascara med till att bota sprickor i hälen. Eller som nattkräm. Börja först med att göra en ringblomsolja. Eller så använder du en kallpressad ekologisk rapsolja.

Ringblomsolja: Plocka ringblommor, och lägg både blad och blommor i en korg för att torka några dagar. De behöver inte torka helt. Sätt dem sedan i en glasburk tillsammans med ekologisk matolja. Låt stå i fönstret i ungefär en vecka, dock inte i gassande sol.

Nu har du en ringlomsolja, som är perfekt för en bivaxsalva. Ta en bit bivax och smält över värme. Mät upp ca 10-15 procent bivax i en kopp, och fyll resten av den med ringblomsolja. Häll tillbaka innehållet i koppen till kastrullen över värmen och vispa ihop till en klar vätska. Häll över vätskan i den burk du vill ha salvan i. Låt stelna.

Vill du ha en hårdare salva, exempelvis för läpparna, så sätt en större proportion bivax. Salvan står sig i rumstemperatur i minst ett år.

Vill du spara din ringblomsolja så häller du den i en glasflaska och förvarar mörkt och svalt (inte kylskåp) tills du skall använda den.

Ett litet obs: De kärl och redskap som du använder till bivaxet och salvan ska helst inte användas till något annat. Bivaxet är lite svårt att få bort. Fixa därför en liten verktygslåda som du använder från år till år.