Biobränsle eller elbilar?

En hybridbil på laddning i Helsingfors.Bild: Lehtikuva/Emmi Korhonen

EU:s klimatstrategi där utsläppen från trafiken ska minskas fram till 2030 med hälften jämfört med nivån 2005 ställer den gummihjulsburna trafiken vid ett vägskäl.

Fokus ligger på att utveckla alternativ till de fossila bränslena, men ska tyngdpunkten läggas vid elbilar eller vid biobränslen av förnybara råvaror?

Finlands nationella klimat- och miljöstrategi har samma mål som EU:s. Den parlamentariska arbetsgruppen som under minister Anne Berners, C, ledning utreder finansieringen av trafiknätet gav för några dagar sedan ut en mellanrapport där den kartlägger olika sätt att minska utsläppen i enlighet med miljöstrategin.

En viktig del av Finlands klimatstrategi är att utveckla bioenergin. Arbetsgruppen vill stöda elbilarna, men med tanke på klimatpolitiken som helhet ligger trafikprogrammets tyngdpunkt nog vid biobränslet.

Arbetsgruppen slår fast det mål som redan tidigare har bestämts, att andelen biobränslen ska öka till 30 procent.

Gruppen vill anslå sex miljoner euro per år för att stöda konvertering av förbränningsmotorer från bensin- till gas- eller etanoldrift. Men samma pott innehåller också stöd för elbilarna.

Berners grupp vill också stöda kollektivtrafiken och inrikta beskattningen så att den stöder bränslesnåla bilar och gör beståndet av tjänstebilar så bränslesnålt som möjligt.

Gruppen föraktar inte heller de små stegen. Att främja gång och cykling bidrar till utsläppsmålen, men de åtgärderna biter nog bara i tätorter med välfungerande kollektivtrafik.

Åtgärdsprogrammet ska finansieras med 16 miljoner euro per år fram till 2021.

Summan är svår att förena med den höga ambitionsnivån. I regeringens klimatpolitiska strategi finns förutom bioenergin också målet att det ska finnas 250 000 elbilar i trafik år 2030. Det betyder att det borde säljas drygt 19 000 elbilar per år fram till dess. Nu rullar omkring tusen elbilar på våra vägar.

Elbilarna utvecklas snabbt, och priserna sjunker säkert. Men för att få fart på försäljningen behövs det nog mera än de 1 000–1 500 euro som gruppen enligt uppgift har tänkt sig att stöda ett elbilsköp med.

Att konvertera bensinbilar till gas- eller etanoldrift kan vara meningsfullt i klimatstrategins perspektiv, men för bilägaren kan kalkylen se annorlunda ut. Då väger man också in alternativet att inte konvertera utan i stället satsa på en miljövänligare bil vid nästa byte. Samtidigt förnyas den ålderstigna bilparken i Finland.

Arbetsgruppen talar allmänt om att främja anskaffandet av miljövänligare fordon med skattepolitiska medel, men kommer inte med några konkreta åtgärder. Det är klokt, bilhandeln är mycket känslig för spekulationer om förändringar av beskattningen.

Vid vägskälet mellan elbilar och biobränsle verkar Finland vara på väg i riktningen biobränsle.

Men många andra länder väljer den andra vägen och lägger resurserna på att utveckla eldriften.

Nederländerna och Norge vill vara föregångare när det gäller elbilar och stöder dem med cirka 500 respektive 400 miljoner euro per år.

Bernergruppens sammanlagt 6 miljoner för både elbilar och konvertering till miljöbränslen verkar inte riktigt vara från samma planet.

Risken är också att klimatåtgärderna på EU-nivå helt koncentreras till elbilarna.

De som då har valt biobränsle som sin strategi blir en avvikare, och i det klimatpolitiska spelet är det ingen bra position.

John-Erik Jansén Ledarskribent

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33