Bioavfall stinker från Käringmossen: "Vår åsikt inte värd ett ruttet lingon"

Hannele Kerola är besviken på att man inte får bukt med lukten från Käringmossens bioavfallshantering. Bild: Niklas Tallqvist

Bioavfallshanteringen vid Käringmossen i Esbo har varit en långkörare, som stört områdets boende i många år. – Tanken med att återvinna bioavfall är god, men det fungerar inte på Käringmossen, säger Hannele Kerola, som är ordförande för Nouxsällskapet.

Hannele Kerola har bott i över 20 år i Nupurböle. Mellan hennes bostadsområde och Käringmossen finns motorvägen till Åbo. Under hela den tid som hon bott i Nupurböle har boende kämpat med luktproblem från Käringmossens avfallshanteringscentral.

– Det här är ett långvarigt gissel. Först var det problem med lukten från allmänna sopor. Efter det har bioavfallshanteringen stått för luftutsläppen. Redan 2002 ansågs det att komposteringen av bioavfall borde ske bara inomhus. 5 miljoner euro reserverades för en hall som borde ha stått färdig 2003, men inget hände, säger Kerola.

Hannele Kerola och Timo Rauhanen vid Nouxsällskapet bor nära Käringmossen. Bild: Niklas Tallqvist

2007 byggdes en hall för kompostering av bioavfall och 2015 en biogasanläggning dit största delen av avfallet förs.

– Tanken med att återvinna bioavfall är god, men det fungerar inte på Käringmossen. Från boendeföreningen har vi ett flertal gånger påpekat att Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) mätningsinstrument är otillräckliga. Lukten sprider sig på ett stort område. När bioavfallets mängd blivit större så räcker inte kapaciteten till inomhus och därmed har lukten blivit allt mer påtaglig. Mycket blir kvar i komposthögarna utomhus som växer hela tiden.

Bioavfallet mognar först två veckor inomhus innan det flyttas ut. Lukten sprider sig när högarna av bioavfall vänds utomhus. När Käringmossen fungerar som ett centrum för ekoindustrin har staden också dumpat jordmassor, som bildar en båge runt komposthögarna och som styr lukten mot bostadsområdet.

– På Käringmossen försöker man få bukt på lukten med olika, billiga lösningar som till exempel med medel utan att lyckas. Det är sorgligt att 2 000 invånare på området måste lida på grund av produktion av mylla. Vi har haft flera möten med staden och HRM utan att lyckas, säger Kerola.

Hannele Kerola och Timo Rauhanen vid Nouxsällskapet vill värna om sin närmiljö. Bild: Niklas Tallqvist

Hannele Kerola är suppleant för Socialdemokraterna i HRM:s styrelse. Enligt henne är HRM:s ekonomiska läge ansträngt och luktproblemen på Käringmossen står inte högt på prioriteringen. Käringmossens avfallsverksamhet har sedan länge varit föremål för diskussioner. Enkäter om invånarnas hälsa har gjorts senast 2015. Också vattenkvaliteten på området har undersökts.

– Allt handlar till syvende och sist om vem som är ansvarig och tvungen att betala skadestånd. Alla skyller ifrån sig. Vi är besvikna och trötta på att stadens tjänstemän är ganska flegmatiska i frågan. Viljan finns säkert till lösningar, men när det inte finns pengar så är vår åsikt inte värd ett ruttet lingon, säger Kerola.

Bild: Maija Hurme

Esbo stads miljösektor uppger till HBL via e-post att det är på HRM:s ansvar att se till att lukten inte sprider sig. Det här är något som både staden och närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, som ger tillstånd för avfallshantering, har förutsatt.

– Enligt oss så uppfyller HRM de krav som ställs för bioavfallshanteringen. Det är svårt, nästan omöjligt, att bedriva en helt luktfri verksamhet på Käringmossen. HRM har fått ett miljötillstånd som ger grönt ljus för en kompostering utomhus. På NTM-centralen ser vi till att de följer tillstånden, säger överinspektör Vesa Suominen på NTM-centralen.

NTM-centralen har också deltagit i möten med HRM, Esbo stad och boendeföreningen, men enligt Suominen har det främst handlat om utbyte av olika åsikter utan att några beslut skulle ha fattats.

Färre klagomål

Christoph Gareis är driftsansvarig för bioavfallshanteringen vid HRM. Enligt honom har HRM fått färre klagomål om lukten på Käringmossen i jämförelse med i fjol.

– Vi har vidtagit flera åtgärder för att minska på utsläppen, men jag kan inte ge ett löfte om att avfallshanteringen blir helt luktfri. Vi har ställt in vattenslammottagningen och har fått mera kapacitet i den gamla komposteringsanläggningen så att vi kan behandla bioavfall inomhus längre tid, säger Gareis.

Hannele Kerola har varit ordförande för Nouxsällskapet i 20 år. Bild: Niklas Tallqvist

Mängden bioavfall har enligt honom sjunkit jämfört med i fjol och därmed minskas också luktutsläppen. En ny hall har byggts för att lagra stödmaterial för kompostering. I komposteringsanläggningarna har åtgärder vidtagits för att förbättra luftfiltreringen.

– Det här har vi gjort i överenskommelse och enligt uppgjord tidtabell med myndigheter och grannar. Allt bioavfall från huvudstadsregionen behandlas på Käringmossen. En del dagar på året då vi vänder komposthögar kan vi inte utesluta att det luktar. Vi försöker planera det så att vädret är lämpligt och det till exempel blåser så att luften blandas bra.

Gareis påpekar att om all bioavfallshantering skulle ske inomhus så innebär det en så stor investering att avfallsavgifterna höjs betydligt.

– Vi bär ett ansvar för att avfallshanteringen är förmånlig för över en miljon kunder. Tekniken är redan mycket avancerad. Från slutet av året provar vi en ny teknik för avloppsvattenslamhanteringen, som kan förorsaka betydligt mindre luftutsläpp. Det är en kolaktig produkt som är helt luktfri. Produkten kommer vi att blanda i bioavfallshanteringen, som troligen förbättrar också den processen, säger Gareis, som betonar att HRM också i framtiden kommer att samarbeta med grannarna.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning