Billig el kan bli bristvara

Gamla sanningar gäller inte längre inom energibranschen. En sjunkande efterfrågan på el i kombination med ökad produktionskapacitet har hållit priserna nere och prisnivån kan förbli på en lägre nivå än vi varit vana vid.

En av hans kollegor säger det rent ut. Uppstår det brist på el i Finland är det politikernas fel.

Energiindustrins färska vd Jukka Leskelä är försiktigare.

– Det har talats om en risk för elbrist många vintrar men risken har aldrig varit större än nu. Uppstår det ett par större fel en kall vinterdag måste vi skära ner vår elkonsumtion. Då behöver kanske Sverige den el som produceras där och import därifrån är ingen självklarhet, säger Leskelä.

Förklaringen till att el kan bli en bristvara trots att det hela tiden byggs ny produktionskapacitet är att den kapacitet som byggs inte är så kallad basproduktion. Leskelä uttrycker det som så, att pålitlig och stabil produktion har bytts ut mot vindkraft. Vindkraften är bra, men kräver komplement när det inte blåser, påpekar han. Till exempel vattenkraft och vindkraft är en bra kombination.

Negativa priser

Priset på den nordiska elmarknaden varierade länge beroende på hur mycket det regnade. Ett regnigt år var vattenmagasinen i Norge och Sverige välfyllda och Finland kunde importera förmånlig vattenproducerad el från grannländerna. Kärnkraften producerade jämnt, kraftvärmeproduktionen fungerade och när ytterligare el behövdes körde man upp dyrare produktionsformer, i första hand kolkraftverk.

Men så är det inte längre. Vindkraften producerar speciellt i Sverige och Danmark stora mängder el, men också under tidpunkter då den inte behövs. Det har tidvis lett till att elpriset varit negativt, att den som vill ha ut el på marknaden till och med tvingats betala för det.

– I dag är det olönsamt att investera i ny kraftvärme och leveranssäkerheten för el står inte på en så säker grund som förr. El har blivit billigare än värme, säger Leskelä.

För Finlands elförsörjning behövs kärnkraften, understryker han. Den tredje reaktorn i Olkiluoto borde redan ha varit i drift och också Fennovoimas kraftverk i Pyhäjoki behövs. Kärnkraften ger Finland stabilitet i elproduktionen och jämnar också ut balansen i produktion mellan Finland och Sverige.

Varnar för elbrist

Finland har fortfarande möjligheten att importera el från grannländerna om situationen blir kritisk, men trots nya elöverföringsförbindelser både till Sverige och Estland så är kapaciteten begränsad, påpekar Leskelä. Att importera från Ryssland som vi varit vana vid är inte heller lika lätt som förr, de ryska kraftproducenterna säljer allt mera av sin el på hemmaplan och exporterar mest under helger och nätter när efterfrågan här är mindre.

– Man ska inte skrämma folk med elbrist, men det är bra att varna för att situationen blir besvärligare hela tiden. Det har talats om det här länge nu och det kan hända att man ropat varg så många gånger att ingen tror en när vargen verkligen kommer.

Elproduktionen är enskilda företags sak, men staten uttrycker sin vilja och styr byggandet av ny kapacitet genom beslut om till exempel stöd och skatter. Hittills har den finländska beskattningen varierat beroende på vilka partier som haft regeringsansvar, men i övrigt betecknar Leskelä energipolitiken som konsekvent och förutsägbar.

Exporten och importen av el. Bild: Ksf Media

Saknar analys

– Planerna på ett förbud mot kolkraft förändrar den bilden, nu gör man politik på en råvaras bekostnad. Finland var hur som helst på väg in i en framtid med låga koldioxidutsläpp, ett förbud är bara ett försök att göra politik och skapar dessutom osäkerhet.

Om man nu går in för att förbjuda kol kan det mycket väl hända att något annat bränsle råkar ut för samma sak. Det gör hela omvärlden osäker och företagen vågar inte investera, påpekar Energiindustrins vd.

Han saknar en strategisk analys av energisektorn och dess framtid. Nu ritar varje regering upp sitt eget scenario för energiproduktion och utsläpp och baserar det på vissa antaganden. När det sedan visar sig att antagandena inte har hållit streck gör nästa regering om samma övning utan att ha mer på fötterna än den föregående.

– En strategi innebär att man funderar över vad man kan göra på sikt i en miljö som förändras och inte bara koncentrerar sig på att räkna i enskilda tabeller. Man måste kunna visa branschens aktörer i vilken riktning man vill att utvecklingen ska gå på längre sikt.

Plan av Ollila

Leskelä efterlyser också ett nordiskt grepp på energipolitiken. Den samarbetsplan som Nokias tidigare vd Jorma Ollila håller på att ta fram för Nordiska ministerrådet ser han som viktig. Planen ska presenteras under våren.

– Tillsammans kan de nordiska länderna påverka EU:s energipolitik. Vi får större tyngd än när vi jobbar enskilt.

Något som kommer att kräva en hel del el i framtiden är elbilarna. De kräver i sig inte att produktionen ökar i nämnvärd grad, men det behövs infrastruktur som tillräckligt med laddningspunkter och tillräckligt starka elnät för att klara den växande mängden elbilar.

Leskelä tror att elbilarna ökar såpass långsamt att inga problem uppstår.

– Som mest kommer de att använda kanske en tiondedel av den el som konsumeras i Finland. Bara vi har en tillräckligt stor installerad effekt ser jag inga problem, säger han.

Fakta

Sjunkande konsumtion

Finland konsumerade 2015 omkring 82,5 terawattimmar el. Konsumtionen har varit sjunkande sedan 2010.

I fjol importerade vi nästan en femtedel av den el som användes, främst från Sverige.

Vindkraftens andel av elproduktionen har ökat, men är fortfarande blygsam i Finland jämfört med Sverige och Danmark.

Utsläppen av koldioxid har sjunkit sedan 2010 och andelen förnybar energi har samtidigt ökat.

Elpriserna steg fram till 2011, men har sedan dess planat ut.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00