Bidragsfällor, boende och brödköer

Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Bidragsfällor, boendekostnader och brödköer är en del av problemkomplexet som den planerade socialskyddsreformen ska råda bot på.

Den sociala tryggheten har skapats bit för bit när den offentligt finansierade välfärden har utvidgats till nya områden. Resultatet är ett lapptäcke där de olika delarna inte är koordinerade och hela systemet är svåröverskådligt och byråkratiskt.

Dessutom har ekonomiska kriser gjort det nödvändigt att spara inom de offentliga finanserna. Det har lett till att nivån på de sociala stöden har sjunkit, vilket drabbar dem som har det största behovet av stöd hårdast.

Den sociala tryggheten är en produkt av industrisamhällets framväxt, där normen var långa, stabila anställningar. Arbetslöshetsbidrag och utkomststöd skulle trygga utkomsten tills mottagaren igen kunde försörja sig på sitt arbete.

Men den här modellen håller på att försvinna, både arbetslivet och arbetets innehåll förändras i snabb takt. Det ställer nya krav på de sociala skyddsnäten, det finns ett nytt behov av att kombinera sysselsättning och sociala stöd.

Experimentet med basinkomst är ett led i reformarbetet. Också en annan modell diskuterades flitigt under våren. Det handlar om det brittiska systemet "universal credit", ett generellt stöd som flexibelt anpassas till arbetsinkomster. Stödet förutsätter att man söker och tar emot jobb, här skiljer det sig från modellen med basinkomst som inte förutsätter någon motprestation.

Stödet anpassas till arbetsinkomsten genom att det inte minskar i samma takt som inkomsten ökar. På det sättet vill man eliminera bidragsfällan där en lön minskar olika bidrag så att skillnaden mellan att jobba och att lyfta bidrag blir så liten att det inte lönar sig att jobba.

Bidragsfällan hör till det som reformen av socialskyddet förväntas råda bot på.

Institutet för hälsa och välfärd THL och stiftelsen Me, som motarbetar marginalisering och ojämlikhet, lanserade nyligen ett webbverktyg som åskådliggör bidragsfällan. Med hjälp av verktyget kan man granska hur inkomsten påverkas av variationer i löner, sociala bidrag, boendekostnader och familjetyp. Man kan till exempel se hur ett visstidsjobb inverkar på arbetslöshetsersättning och bostadsbidrag.

Ett exempel gäller en arbetslös som lyfter arbetsmarknadsstöd och samtidigt har 300 euro i lön, alltså det belopp man kan förtjäna utan att bidraget påverkas. När skatter och hyror dras bort har personen knappt 550 euro kvar.

Om samma person i stället skulle tjäna 1 500 euro blir den tillgängliga inkomsten 880 euro. Behållningen av att ersätta bidrag med arbetsinkomst är i det här fallet alltså drygt 330 euro. Till det kan man förstås säga att det alltid är bättre att jobba än att lyfta bidrag.

En reform av det sociala trygghetssystemet borde innehålla element som minskar behovet av brödköer. De hör inte hemma i ett nordiskt välfärdssamhälle, och är ett av tecknen på att det sociala skyddsnätet inte fungerar som det ska.

Professor Juho Saari ledde en arbetsgrupp som i våras presenterade en rapport om hur ojämlikheten i samhället kan minskas.

I en intervju i Löntagarnas forskningsinstituts tidskrift Talous ja yhteiskunta ser han boendekostnaderna som en bidragande orsak till brödköerna. Boendekostnaderna hör över huvud taget till det som har fått mindre uppmärksamhet i diskussionen om ojämlikhet och marginalisering.

I synnerhet i huvudstadsregionen har hyrorna stigit betydligt snabbare än bostadsbidraget. Men eftersom man måste ha en bostad prutar man på matkostnaderna när inkomsterna tryter. Då fungerar brödköernas gratismat som buffert. Sambandet är ett mått på komplexiteten som möter dem som ska reformera systemet.

John-Erik Jansén Ledarskribent