Bidragsdjungeln ska bli lättare att förstå – projekt föreslår nya grunder för socialskyddet

Statssekreterare Paula Lehtomäki presenterade resultaten från Toimi-projektets arbetei Helsingfors på måndagen. Bild: SPT/Catariina Salo

– Bidrag behöver ses över om vi ska ha ett enklare socialskydd, säger Pasi Moisio på Institutet för hälsa och välfärd THL.

I drygt ett år har Toimi-projektet jobbat med att ta fram tjänstemannalösningar för ett förnyat socialskydd.

Alla som är involverade i projektet är överens om att socialskyddet behöver en stor grundläggande omstrukturering, men ännu finns ingen exakt lösning på hur det ska ske.

Överens är man ändå om att förändringen ska ske under en lång tidsperiod. Slutmålet hägrar först 2030. Före det ska olika delmål uppnås med fyra års mellanrum.

– Vi har lärt oss mycket om själva socialskyddet under vårt arbete, men också om vad andra tycker om det. Om vi ska göra en långsiktig förändring måste vi också ha ett brett samförstånd, säger statssekreterare Paula Lehtomäki som fungerar som ordförande för Toimi-projektets arbetsgrupp.

Besluten är till syvende och sist politiska

I presentationen av Toimi-projektets resultat lyftes på måndagen fram fem grunder (se faktaruta) för det långsiktiga arbetet att förnya socialskyddet. Grunderna man tagit fram ska fungera som ledstjärnor för de kommande regeringarna som ska se till att förnyelsen sker.

Orsaken till att det behövs en grundläggande reform av socialskyddet är den förändring inom arbetsmarknaden som vi står inför.

– Arbetet förändras, arbetsmarknaden förändras och arbetslivet förändras. Vi går alltmer mot ett arbetsliv som byggs upp av korta jobb och inkomster från flera olika jobb. Socialskyddet måste motsvara detta, säger Liisa Heinämäki, projektchef för Toimi-projektet.

Hon säger att socialskyddet kräver en modernisering som skulle innebära att ingen ska känna oro över att tacka ja till jobb. Det har också visat sig att det nuvarande systemet bromsar upp folks aktivitet för att man har svårt att förutse den närmaste framtiden.

– Digitaliseringen ger oss nya möjligheter till förnyelse.

Pasi Moisio på Institutet för hälsa och välfärd THL, har tagit fram tre olika modeller för en socialskyddsreform.

Två av modellerna bygger på motsatta scenarier och en bygger på en medelväg. Siffror och kostnader har tagits fram för att testa vilka problem och vilka fördelar de olika modellerna har.

– Om vi vill ha ett enkelt socialskydd måste vi först riva upp de bidrag som finns nu, säger Moisio.

Han säger att om man vill man ha en förändring kommer människors ställning att förändras, en del till det bättre och en del till det sämre.

– Annars är det ingen förändring.

Statssekreterare Lehtomäki lyfter också fram att det man nu tagit fram är grunder för politikerna att utgå från när socialskyddet ska reformeras.

– Vi har identifierat de fem grundpelarna som förnyelsen borde bygga på, nu är det dags för de politiska besluten.

Bakgrund

Toimi-projektet

Har haft som uppgift att stödja politiker så att de kan bilda sig en åsikt om hur framtidens sociala trygghet ska se ut.

Projektet har fastställt gemensamma grundpelare och utgångspunkter för reformen av den sociala tryggheten inför kommande regeringsperioder.

Det parlamentariska reformarbetet har pågått i drygt ett år.

I gruppen sitter representanter för alla riksdagsgrupper, fackförbunden och olika organisationer.

Toimi-projektet kommer endast med förslag, politikerna fattar besluten.

Fakta

Socialskyddets fem grundpelare

1. Måste motsvara den skyldighet till omsorg som grundlagen avser. Det betyder bland annat att alla ska ha rätt till inkomst, tillräckliga hälso- och sjukvårdstjänster och möjlighet till bostad. Enligt grundlagen ska alla vara garanterade grundläggande försörjning vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga, under ålderdomen, vid barnafödsel och vid förlust av en försörjare.

2. Måste få människor att känna sig delaktiga och betydelsefulla. Samtidigt ska skyddet uppmuntra medborgarna till sysselsättning, aktivitet och livslångt lärande.

3. Tjänster och förmåner ska ha ett tydligare samband med varandra.

4. Ska bidra till balansen mellan rättigheter och skyldigheter och ligga i linje med de offentliga finanserna.

5. Måste bli en tydlig helhet som är enkel att förstå.

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03