Biblioteken en het potatis inför kommunalvalet: Avgifter eller inte?

Bild: Kristoffer Åberg

Om och när vården försvinner från kommunerna kan kommunerna fokusera mer på utbildning, dagvård, ungdomsarbete, kultur och idrott, sägs det. Sådant som bland annat ska förebygga att invånarna behöver belasta landskapens tjänster. Om detta är partierna nästan rörande eniga – men konkreta skillnader hittar man bland annat i inställningen till gratis dagvård och bibliotekstjänster.

Ser man på de här sektorerna vet partiernas välvilja inga gränser – det är allt gott åt alla eller lite mer till lite fler. Formuleringar kring jämlik utbildning, dagvård, hobbymöjligheter, motion, kultur, natur och vikten av att kommunen stöder invånarnas föreningar och initiativ återfinns i så gott som alla partiers valprogram. Men blir det något mer till några fler då kommunerna blir av med den tunga och kostsamma social- och hälsovården?

Enligt den valkompass som sammanställts av bland annat KSF Media håller en majoritet av Samlingspartiets (58 procent) och Centerns (54 procent) kandidater i huvudstadsregionens städer Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla med om påståendet att kommunalskatten kan sänkas rejält, eftersom en stor del av uppgifterna snart överförs på landskapsförvaltningen. Resten av partierna förhåller sig mer avvaktande, men det kan också bero på att man läser frågan lite olika.

Så är planen för hur det ska gå med finansieringen då kommunerna vid halva valperioden föreslås bli av med social- och hälsovården heller inte spikad. Enligt planen sjunker kommunernas skattesats om två år med 12,3 procentenheter, pengar som i stället ska kanaliseras till landskapen för att finansiera social- och hälsovården. Också en del av samfundsskatten, fastighetsskatten och en del av statsandelarna styrs om så att de tillfaller landskapen i stället för kommunerna.

Meningen är att förändringen ska vara mer eller mindre kostnadsneutral för kommunerna.

– Det är för tidigt att dra några slutsatser om spelrummet, kalkylerna ändras hela tiden – men utgångspunkten är att kommunernas situation inte får försämras samtidigt som skatteuttaget inte får öka. En del vill säkert styra mer pengar till annat, men rörelseutrymmet kommer knappast att ändras, säger Helsingfors finansieringsdirektör Tuula Saxholm.

Ur tillväxtcentrumens synvinkel är det problematiskt att reformen behandlar alla kommuner lika, vilket huvudstadsregionens städer ofta påpekat. Till exempel samfundsskatten och fastighetsskatten är viktiga inkomstkällor här, och investeringarna i annan storleksordning.

Enligt förslaget ska medlen för kommunernas återstående uppgifter garanteras så att skillnaden under de närmaste åren får vara högst hundra euro per invånare åt endera hållet.

– Men hur det går sedan vet man inte. Om vården till exempel kräver mer än beräknat i den nya organisationen – hur gör man då? säger Saxholm.

Avgiftsfri dagvård

Utbildning och dagvård är näst efter vården en av kommunernas stora utgiftsposter, och alla partier svär vid en god och jämlik skolgång. Svenska folkpartiet, De gröna och Samlingspartiet väljer att lyfta upp bland annat tidigare språkundervisning, gärna redan i förskola och dagis och senast från ettan. Tittar man lite närmare på valprogrammen finns här ändå nyansskillnader, som bekräftas också i KSF-medias valkompass.

Bland kandidaterna i huvudstadsregionens städer varierar svaren på frågan om ifall kommunen ska erbjuda avgiftsfri småbarnspedagogik: En majoritet av kandidaterna i SFP (65 procent), De gröna (81 procent), SDP (88 procent), VF (88 procent) och Saml (54 procent) svarar att de är helt eller delvis av samma åsikt. Av Kristdemokraternas, Sannfinländarnas och Centerns kandidater i huvudstadsregionen är en majoritet helt eller delvis av annan åsikt, vilket återspeglas också i valprogrammen som i stället betonar flexibilitet och familj.

– Ur en samhällsekonomisk synvinkel är det dels viktigt att göra det så enkelt som möjligt för invånarna att få barn, dels att kombinera jobb och vård av barn. Dagvård kan finansieras med skatter, och utan avgifter skulle tröskeln för att ta emot jobb vara lägre, kommenterar Marina Nygård, som ställer upp för SFP i Grankulla, frågan i valkompassen.

Jari Haarala som ställer upp för Samlingspartiet i Esbo ser lite annorlunda på saken.

– En tjänst som är helt gratis lockar också användare som egentligen inte behöver tjänsten. Det ska inte vara gratis, men avgifterna ska anpassas efter familjernas betalningsförmåga, kommenterar Haarala.

Biblioteksavgift

De avgiftsfria bibliotekstjänsterna är heliga för många, och inte ett enda parti försummar att betona bibliotekens betydelse i valprogrammet. Men skrapar man lite på fernissan visar det sig ändå att nästan en av fem kristdemokrater, 16 procent av Svenska folkpartiets och Sannfinländarnas kandidater och 13 procent av Samlingspartiets kandidater i huvudstadsregionen är helt eller delvis överens med påståendet att man kunde införa en årsavgift för bibliotekens tjänster. I resten av partierna är andelen mindre.

Petri Stålfors (KD) från Helsingfors tycker att biblioteksavgifter kunde införas om det visar sig vara ett bra sätt att öka kommunernas inkomster. Kenneth Stambej som ställer upp för SFP i Helsingfors är inne på samma linje.

– En rimlig årsavgift är motiverad och ger samtidigt kommunerna resurser att upprätthålla biblioteken, kommenterar han.

De flesta kandidaterna vill ändå att bibliotekstjänsterna är avgiftsfria också i framtiden.

– Läsningen har minskat. Att läsa är ytterst viktigt med tanke på såväl bildningen som konkurrenskraften, och därför ska det uppmuntras med alla medel, kommenterar Tarja Surakka, som ställer upp för VF i Esbo.

– Biblioteksväsendet behövs extra mycket nu, då världen har blivit mer kaotisk och mindre förutsägbar än förut, skriver Sauli Solhagen (Saml) i Esbo.

– Bibliotekens avgiftsfria tjänster hör till bildningsstatens basuppgifter. Vi lever i ett informationssamhälle och alla ska ha rätt till gratis information, kommenterar De grönas Elina Halme i Vanda.

Kommunen ska satsa på idrott, hobbyer

Så gott som eniga är kandidaterna över partigränserna om att kommunen ska stödja kultur genom att kostnadsfritt ställa sina utrymmen till föreningars förfogande, och det är inte många som håller med om valkompassens påstående att kommunen satsar för mycket på sina idrottsplatser.

Också det uppsökande ungdomsarbetet lyfts upp i många av valprogrammen – här behövs mera resurser, anser de flesta. Samlingspartiet upprepar sitt förslag på en hobbygaranti för barn och unga, och får medhåll av åtminstone Centern och SDP, som gärna skulle se att hobbyverksamheten skulle utvecklas som en del av en förlängd skoldag.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00