Biaudet om riksdagsledamöternas bostadsarrangemang: "Några missbruk inte orsak att ändra hela system"

De veteranpolitiker HBL talat med är inte upprörda över Iltalehtis avslöjanden om några riksdagsledamöters tvivelaktiga bostadsarrangemang.– Om man skulle ersätta kostnader enligt kvitto skulle många säkert bo dyrare än nu, säger Satu Hassi (Gröna).

På måndagen berättade Iltalehti att Teuvo Hakkarainen (Sannf) lyfter förhöjd kostnadsersättning för en bastulokal han hyr i Tölö och som inte är menad för boende.

– Om det sker missbruk är det nog viktigt att det utreds och att man ställs till svars för det. Man måste kunna förvänta sig att riksdagsledamöter jobbar med respekt för de lagar som finns och precis som med allt annat hoppas man att de skulle vara så hederliga som möjligt, säger Eva Biaudet (SFP).

Kostnadsersättningen finns till för att täcka sådana kostnader som förorsakas av uppdraget som riksdagsledamot.

– Det är ett faktum att det här jobbet förorsakar kostnader. Till exempel måste vi resa omkring i valkretsen och hela landet. Bussar, tåg och flyg betalar riksdagen men ersättningen täcker andra kostnader för bland annat boende och mat utanför hemorten. Dessutom antar jag att de flesta ledamöter stöder annan medborgaraktivitet, både med arbete och med pengar, säger Satu Hassi.

Kostnadsersättningen är 986,81 euro eller 1 315,75 euro beroende på ledamotens hemort. De ledamöter vars hemort inte är i Helsingfors eller Nyland, men som har en ägar- eller hyresbostad i Helsingforsregionen, får 1 809,15 euro för att täcka de extra boendekostnaderna.

Iltalehti berättade också att Olli-Poika Parviainen (Gröna) betalar 230 euro i hyra för sin lägenhet i Helsingfors, men ändå lyfter den 493 euro högre ersättningen.

– Jag förstår att man kan kritisera det, men det är inte förbjudet att hitta en billig lägenhet, säger Hassi.

På fredagen skrev tidningen att Stefan Wallin (SFP) lyft förhöjd kostnadsersättning för en bostad han ägde tillsammans med en annan man, och således tänjt på dåvarande regler.

– Det är viktigt att man granskar och är transparent, men speciellt när det gäller Wallin och Parviainen har jag ingenting att anmärka, säger Biaudet.

– För populisterna är det alltid lätt att skylla på riksdagsledamöterna. Jag vill inte gå med i populismen om att ersättningarna skulle vara för stora, säger Erkki Tuomioja (SDP).

"Ersättningen täcker knappast alla kostnader"

I nuläget får riksdagsledamöterna kostnadsersättningen som en klumpsumma, oberoende av de faktiska utgifterna. Bland annat Olli-Poika Parviainen, vars förhöjda kostnadsersättning är mer än dubbelt hyran, har sagt att det vore klokare att ersättningen skulle betalas ut mot kvitton.

– Att övergå till ett system där alla skulle bevisa kvitton är inte särskilt klokt. Men jag tycker inte det här är en så stor sak och vill inte kommentera det desto mer, säger Erkki Tuomioja.

Satu Hassi tycker att det nuvarande systemet är enklare och skapar ett incentiv att bo billigt.

– Jag har ingen stark åsikt om vilket system som är bäst. Om man skulle ersätta kostnader enligt kvitton är det möjligt att många skulle bo dyrare än nu. Då skulle vi få skandalartiklar om ledamöter som bor dyrt på skattebetalarnas bekostnad, när vi nu haft skandaler i pressen om att de bor billigt, säger Hassi.

Hon tror inte att det går att hitta ett system som inte skulle kritiseras.

Eva Biaudet påpekar att de flesta inte missbrukar systemet.

– Om alla ska komma in med kvitto kostar det med byråkrati, jag hoppas man håller sig i enkla system. Några missbruk är inte orsak nog att ändra på hela system så att de blir mer komplicerade. Jag har upplevt att det är skäligt att kostnadsersättningarna finns och att de säkert inte ens täcker alla kostnader, säger Biaudet.

Hon säger att allmänhetens inställning mot riksdagsledamöternas förmåner blivit mer avog.

– I Europa finns många länder där vettiga människor inte vill bli politiker – det vore inte så bra att ha ett sådant klimat. Ledamöterna jobbar nog hårt och är värda sin lön, säger Biaudet.

Eva Biaudet (SFP) tror inte att riksdagsledamöternas kostnadsersättningar täcker alla kostnader. Bild: LEHTIKUVA/Heikki Saukkomaa

Fakta

Riksdagsledamöternas arvoden

Riksdagsledamöternas arvode är 6 510 euro i månaden sedan maj 2018.

För riksdagsledamöter som suttit minst 12 år i riksdagen är arvodet 6 997 euro i månaden.

Talmannens arvode är 11 981 euro och vice talmännens arvode är 9 987 euro i månaden.

Utskottsordförandena för dessutom 732 eller 1 207 euro i månaden som ett extra arvode.

Riksdagsgruppsordförandena får 732 euro (riksdagsgrupper med 3–15 ledamöter) eller 1 207 euro (minst 16 ledamöter) som ett extra arvode.

Dessutom får ledamöterna en månatlig kostnadsersättning för att täcka de kostnader som förorsakas av uppdraget som riksdagsledamot.

För ledamöter från huvudstadsregionen är kostnadsersättningen 986,81 euro.

För ledamöter från andra delar av landet är kostnadsersättningen 1 315,75 euro.

För ledamöter som har en ägar- eller hyresbostad i Helsingforsregionen, men vars hemort inte är i Helsingfors eller Nyland, är kostnadsersättningen 1 809,15 euro. De får alltså 493,40 euro i tillägg för sin bostad.

En sommarstuga eller annan fritidsbostad är inte orsak till höjd kostnadsersättning.

Arvodena är skattepliktig inkomst medan kostnadsersättningen är skattefri.

Arvodena bestäms av riksdagens arvodeskommission. Ingen av medlemmarna får vara ledamot eller tjänsteman vid riksdagen.

Källa: Riksdagen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00