Bakteriofag-laboratoriet vädjar om att få överleva — får brett stöd från medicinska proffs

Finlands enda laboratorium för bakteriofager behöver ett snabbt beslut om fortsatt finansiering för att inte läggas ned i maj. Bakteriofagterapi kan rädda liv när bakterier blir resistenta mot antibiotika.

Mikael Skurnik är mannen som hämtade bakteriofagterapin till Finland. Han är redan pensionerad, men jobbar fortfarande för att sjukvården inte ska lägga ned forskningsverksamheten kring en vårdmetod som kan komma att behövas inom en snar framtid.
Peter Buchertpeter.buchert@hbl.fi
23.01.2023 15:02 UPPDATERAD 23.01.2023 15:11
Professor emeritus i bakteriologi Mikael Skurnik vädjar om att det bakteriofagcenter vid Helsingfors universitetssjukhus i Mejlans som han har byggt upp och och som han leder ska få fortsätta. HBL skrev i november att den externa finansieringen upphör i maj.
Skurnik skriver i ett brev till nyckel­personer vid Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors universitet, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och Diagnostikcentrum vid Huslab att han anser att de här aktörerna borde ha hand om verksamheten och trygga finansieringen.
I annat fall kommer labbet som producerar bakteriofager att tvingas stänga, eftersom den privata finansieringen aldrig var avsedd för mer än initialskedet.
Bakteriofagterapi kan på sikt bli en del av gängse vård i Finland. Bakteriofager är virus som dödar bakterier, och bakteriofagterapi kan rädda liv. Det kan ske att antibiotika inte biter på ”superbakterier”, alltså bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens räknas som ett av de globalt största hoten mot folkhälsa och kallas för ”den tysta pandemin”.
Forskningen i bakteriofager och fagterapi har ökat massivt de 20 senaste åren, och det är möjligt att fagterapi kan godkännas som sjukvårdsmetod i EU. Hittills har fagterapi i Finland tillämpats endast med specialtillstånd.
Mikael Skurnik, professor emeritus i bakteriologi, har varit den drivande kraften bakom fagterapi i Finland med målet att fagbehandlingar ska bli en del av den gängse sjukvården. Hittills har han drivit projektet mer eller mindre ensam, men då nedläggningshotet konkretiserats får han bred uppbackning.
Finlands infektionsläkare, Föreningen för infektionssjukdomsforskning, sjukvårdsdistriktets brännskadecentrum, föreningen för cystisk fibros och flera utländska medicinska inrättningar inklusive Karolinska institutet i Sverige backar upp Skurniks vädjan.
Fagterapin har sitt ursprung i Georgien från Sovjettiden och är rätt stort även i Polen, men såväl i Västeuropa som i USA och Australien pågår forskning och utveckling i ökande takt.
Skurnik skriver i sitt brev att det vore långsiktigt att säkerställa fagterapins framtid i Finland. Han anser att det i ett land som Finland där hälsovården i hög grad vilar på samhällets axlar vore naturligt att integrera fagterapin i den offentliga vården.
Skurnik påpekar att det är förmånligt att driva ett bakteriofagcenter — det kräver en minimibudget på 325 000 euro om året vilket är en försumbar andel av HUS budget på 2 miljarder.

ANDRA LÄSER