Expert: "Bara en tidsfråga innan ett finländskt företag lamslås av en cyberattack"

Kinas cyberspionage blir allt mer omfattande och drabbar också Finland, anser experter. Också företagen får se upp för cyberattacker från olika håll.

Kina trappar upp den digitala destabiliseringen, anser två experter på cybersäkerhet.
29.09.2021 06:00 UPPDATERAD 29.09.2021 10:32
Två oberoende experter på cybersäkerhet är inte överraskade över Skyddspolisens beslut att peka ut Kinas cyberspionage i analysen av den nationella säkerheten, som presenterades på måndagen.
– Kina stärker sitt inflytande globalt. Det finns gott om aktörer som sysslar med olaglig underrättelseverksamhet och har kopplingar till den kinesiska staten, säger Jarno Limnéll, professor i cybersäkerhet vid Aalto-universitetet.
Enligt Jarno Limnéll, professor i cybersäkerhet, har det kinesiska cyberspionaget ökat de senaste åren.
Skyddspolisen avslöjade redan i fjol att den kinesiska hackergruppen APT-31 stod bakom försöken att göra intrång i riksdagens datasystem. Enligt Limnéll utgör fjolårets försök bara toppen av isberget.
– Vi vet att den här grupperingen är intresserad av Finlands handels- och säkerhetspolitiska ståndpunkter och att den har kopplingar till den kinesiska statsapparaten.

Industriellt spionage

Inom företagsvärlden och bland universiteten handlar det om försök att lägga beslag på produktutveckling och innovationer som ännu inte har patenterats eller kommersialiserats.
– Tillgången till data blir en allt viktigare tillgång och förutsättning för ekonomisk tillväxt. I takt med att våra samhällen digitaliseras allt snabbare blir det också viktigare att skydda vårt kunskapskapital, säger Limnéll.
Utöver det statliga spionaget gäller det att se upp för de kriminella organisationernas utpressningsförsök. Sveriges näststörsta affärskedja Coop råkade i somras ut för en cyberattack där förövarna hade lyckats installera ett utpressningsprogram som lamslog hela företaget i sex dagar.
– Det är bara en tidsfråga tills ett företag i Finland råkar ut för något motsvarande, säger Limnéll.

Varför ökar den här typen av brottslighet?

– Det är förhållandevis lätt att göra dataintrång i enskilda företag och så är det lukrativt, säger Valtteri Vuorisalo, arbetslivsprofessor vid Tammerfors universitet.
"Terrororganisationer behöver inte bry sig om lagar eller konkurrensutsätta sina anskaffningar av ny it-teknik", säger Valtteri Vuorisalo, arbetslivsprofessor vid Tammerfors universitet.
Vuorisalo jämför våra it-system med floder som i stället för vatten transporterar data.
– Vi måste se till att flodbankarna är i skick och värja oss mot jordskred eller erosion. Det är ett kontinuerligt arbete som aldrig tar slut eftersom programvaran uppdateras hela tiden, säger han.

Hur ska den finska staten värja sig mot cyberspionaget?

– Det gäller att utveckla iakttagelseförmågan och bli bättre på att förutse dessa attacker. Och så måste vi stärka det internationella samarbetet i kampen mot cyberattackerna. Ensamma klarar vi inte av det, säger Limnéll.

Islamistisk terror

Enligt Skyddspolisens rapport är det allt fler auktoritära stater som är pådrivande i cyberspionaget och försöken att stjäla sekretessbelagd information. Även terrororganisationernas digitala inflytande ökar.
– Terrororganisationer behöver inte bry sig om lagar eller konkurrensutsätta sina anskaffningar av ny it-teknik. De kan till skillnad från statliga organisationer gå den snabbaste vägen till det senaste skriket på den digitala marknaden, vilket ger dem ett försprång, säger Vuorisalo.

Väpnad terror koncentreras i Afrikanska länder

Enligt Skyddspolisens kalkyler har al-Qaida och IS genomdrivit tusentals väpnade attacker i tio afrikanska länder under årets sex första månader.
– Största delen av attackerna handlar om kidnappningar eller försök till utpressning som syftar till att utöka grupperingarnas inkomster, säger Wolfgang Mühlberg, expert på islamistiska terrororganisationer vid forskningsinstitutet Meia Research.
Mühlberg har tidigare arbetat vid Utrikespolitiska institutet och är rådgivare för konfliktlösningsorganisationen CMI i Helsingfors. Han är specialiserad på Sahelområdet där islamisterna har fått ett allt större inflytande.

Svaga stater ger vika

– Det pågår en gradvis destabilisering där allt fler afrikanska stater glider in i den islamistiska terrorns intressesfär. Islamisterna har till exempel fått ett starkt fotfäste på Sinaihalvön som den egyptiska armén inte rår på, säger Mühlberg.
De afrikanska stater som hyser al-Qaidas och IS terrorister har en sak gemensam.
– Det handlar i huvudsak om svaga och fattiga stater som inte har resurser att motarbeta terrororganisationernas inflytande.
Trots att Skyddspolisen har identifierat 390 personer i Finland som har täta kontakter med terrororganisationer, tror Mühlberg inte att risken är överhängande att det afrikanska våldet sprider sig till Finland.
– Islamisterna i Afrika saknar tills vidare resurser att slå till mot europeiska mål i stor skala. Vi ser inte heller någon stor invandring av västerländska islamister till de afrikanska länder där al-Qaida och IS har ett stort inflytande, säger Mühlberg.

ANDRA LÄSER