Norska försvarsmakten behöver ett budgettillskott på 30 miljarder norska kronor, 2,5 miljarder euro – och det är bara början, enligt den norska Forsvarskommisjonen. Efter det behövs 40 miljarder kronor, knappt 3,4 miljarder euro, varje år i tio års tid och sedan ännu en ökning på 10 miljarder (ungefär 850 miljoner) efter de tio åren. Den summan är för att säkra driften efter att alla investeringar är gjorda.
På det sättet blir det norska försvaret dugligt igen. Eller som Forsvarskommissjonens ordförande, den tidigare justitieministern Knut Storberget uttrycker det:
– Det är inte enkelt, det är inte billigt och det är inte klart i morgon.
Det är ingen rosig bild som målas upp av kommissionen. Rysslands fullskaliga krig i Ukraina, Kina och att USA eventuellt i framtiden vänder blicken från Europa är saker som utgör hot för Norge. Också det faktum att det kan bli krig på norskt territorium eller i ett närområde gör att hotbilden för Norge är värre än den var den 9 april 1940 när Nazi-Tyskland invaderade landet.
Storberget ser ändå inte ett regn av norska kronor över försvaret som det som räddar situationen.
Skydda havet och kusten
Han poängterar att det finns tre prioriteringar. Försvaret som det ser ut i dag måste omedelbart förstärkas. Efter det måste det sättas igång en nationell maritim satsning, personalen kompetens måste utvecklas och lyftas och samtidigt måste det ske ett bättre utnyttjande av teknologi och därför ett bättre samarbete med industrin.
Norge är Europas viktigaste energileverantör och med sprängningarna av gasrören i Östersjön i åtanke krävs det en satsning på det maritima försvaret. Inte bara nya fartyg med manskap utan också autonoma system som obemannade fartyg, drönare och satelliter blir viktiga.
Finska pansarfordon lämnar samlingsplatsen på den gamla soptippen utanför Oskarshamn under Aurora 23 övningen som avslutades den 11 maj.
Har sammankallats fem gånger
Den norska Forsvarskommisjonen skiljer sig på många sätt från den svenska. Gemensamt är att det sitter politiker från de olika politiska partierna i den, skillnaden är att man också har näringslivet, fackorganisationer, akademiker och experter med.
En annan skillnad är att det bara är femte gången som den sammankallas sedan 1920, fjärde gången sedan 1945.
Kommissionsordförande Storberget poängterar också vikten av att få hela befolkningen att förstå vilken farlig tid världen lever i, speciellt de som har en gräns mot det största hotet – Ryssland.
Han säger att det behövs legitimitet och förståelse bland norrmännen för att kunna rättfärdiga försvarets upprustning. Bland annat därför finns kommissionens rapport Försvar för fred och frihet att lyssna på Spotify.
– Alla tyckte att vi var tokiga som publicerade den där, men sedan den 3 maj har 20 000 personer lyssnat på den, säger Knut Storberget.
Han säger att målet är få till stånd ”en annan typ av säkerhetsdebatt”.
Kommissionen vill också att försvarsberedskap ska vara något som lärs ut i skolorna.
– Det här är sådant som inte mäts i procent, kronor och öre, säger han.
Dessutom måste civilsamhället och det militära utveckla sitt samarbete.
– I dag sköts nästan alla transporter inom det militära av privata aktörer, säger Storberget.
– Där finns det tydliga brister i logistiken mellan det civila och försvaret.
Norden växeldrar varandra
Nordkalotten är det område där Norge, Finland och Sverige har gemensam gräns mot Ryssland och därför är det av största vikt när Finland är Natomedlem och Sverige står i farstun att det nordiska samarbetet utvecklas ännu mer.
Längst i norr finns det redan ett nordiskt försvarssamarbete inom Nordefco – Nordic defence cooperation – som ska öka alla nordiska länders försvarsförmåga och stärka möjligheterna att agera tillsammans om en kris uppstår i det nordiska närområdet.
Norge är precis som Finland en frontstat, i väster mot havet, i öster mot Ryssland. Det betyder att Norge kommer att vara en genomfartsväg för Natostyrkor om det uppstår en kris som kräver det.
Den svenska Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (Moderaterna) säger att det fina med den norska rapporten är att ”vi kan stjäla eller låna delar av den”.
– Det är onödigt för oss att uppfinna hjulet på nytt, säger Wallmark och tar som exempel de hotbilder som målas upp av norrmännen.
Det är samma slutsatser som har dragits tidigare i Sverige.
Finska och svenska trupper övade tillsammans i norra Finland i augusti i fjol.
Peter Hultqvist, tidigare socialdemokratisk försvarsminister och medlem av den svenska beredningen, föreslår en gemensam nordisk armé på Nordkalotten.
Tidigarelägga planering
En vecka efter den norska rapporten offentliggjordes kom den svenska rapporten, Kontrollstation 2023, som är en genomgång av hur långt det svenska försvaret har kommit i genomförandet av försvarsbeslutet från år 2020.
Där har kartan ritats om.
Det handlar om kriget i Ukraina, ekonomin med höjda räntor och rusande inflation, en stigande internationell efterfrågan på vapen och ammunition samt Sveriges Natomedlemskap.
För att inte det svenska försvaret ska lida för mycket av de oförutsedda ändringarna föreslår den svenska beredningen att det följande försvarsbeslutet ska tidigareläggas med ett år.
– Det handlar om att ta in de här faktorerna, och förstå att det är allvar, säger Hans Wallmark.
De norska och svenska försvarsrapporterna diskuterades i Stockholm på torsdagen på ett seminarium ordnat av den säkerhetspolitiska föreningen Folk och försvar.
- Försvaret
- Krig
- Samhällsskydd och beredskap
- Hans Wallmark
- Konflikter och krig
- Fartyg
- Norge
- Skolor
- Peter Hultqvist
- Spotify
- Europa
- Nordkalotten
- Knut Storberget
- Nordic
- USA
- Arbeiderpartiet
- Moderaterna
- Ukraina
- Stockholm
- Ryssland
- Kina
- Östersjön
