Blickarna på Niinistös USA-möte då Turkiets krav kantar Natoprocessen

Om ett enda land kunde stoppa Sverige och Finland vore det slutet på Natos öppna dörrars politik – därför är det mycket viktigt för Nato att allt går vägen, försäkrar Mika Aaltola, chef för Utrikespolitiska institutet.

President Sauli Niinistö och statsminister Magdalena Andersson träffades i Stockholm i tisdags. Nu reser de till USA.
På torsdagen reser president Sauli Niinistö och Sveriges statsminister Magdalena Andersson på arbetsbesök till Washington för att träffa bland andra USA:s president Joe Biden.
Sverige och Finland lämnade in sina Nato-ansökningar på onsdagen.
På agendan under mötet står Finlands och Sveriges medlemskap i Nato, det ryska anfallskriget i Ukraina och förhållandet mellan Europa och Förenta staterna i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge.
På onsdagen stod det klart att det inte blir ett så snabbt beslut man hade hoppats om att inleda medlemskapssamtalen med Sverige och Finland. Det beror på Turkiet. Turkiets blandade signaler materialiserades till någon form av "kravlista" som publicerats i turkisk massmedia. Turkiet anser att den kurdiska organisationen PKK ska behandlas som en terroristorganisation och att man ska bryta penningtrafiken till organisationen. Landet vill också att de kurdiska styrkorna i Syrien ska fördömas.
Nyhetsbyrån Bloomberg har tidigare rapporterat att Turkiet vill återuppta sin jaktplansaffär med USA. USA avbröt affären för tre år sedan då Turkiet köpte ryska luftvärnsystem. Dessutom kritiserar Turkiet det vapenexportförbud som Sverige och Finland tillsammans med EU införde 2019.
Mika Aaltola, direktör för Utrikespolitiska institutet.
Utrikespolitiska institutets direktör Mika Aaltola ser det som oroväckande att det läggs fram en detaljerad lista – hittills har kraven varit mer böljande och budskapen "strategiskt suddiga" – men han bedömer att det knappast är någon slutlig lista.
Detsamma bedömer institutets Turkietexpert Toni Alaranta, som skriver på Twitter att det ändå kan vara fråga om "ingredienser" som Turkiets vilja består av.
– När en lösning föds består den inte nödvändigtvis av de ingredienser som finns bland kraven, säger Aaltola.
Utrikesminister Pekka Haavisto har redan uttalat sig om att Finland inte har tänkt spela schack om Natomedlemskapet. Aaltola bedömer att det ändå kan handla om att visa för Turkiet vilken typ av beredskap det finns att ta hänsyn till Turkiets säkerhetsfrågor.
– Finland och Sverige har den bördan, att vi måste bevisa för Turkiet att vi är till hjälp om det krävs. Men det ska handla om legitima krav – något odemokratiskt behöver man inte gå med på, säger Aaltola.
– Jag har tidigare sagt att Nato inte är någon rosenträdgård, säger Aaltola och syftar på att väldigt olika länder och intressen finns med.
– På samma sätt finns det olika grupperingar av länder i EU, och det är inte någon ny situation.
Vilka nycklar USA har är en stor fråga. Aaltola påpekar att USA har en stor tyngd, inte minst ekonomiskt inflytande. Dessutom är det mycket på spel också för USA.
– När det anlänt ansökningar till Nato vore det oerhört om ett enda lands krav kunde leda till att öppna dörrars politik i praktiken tar slut. Då skulle Nato stå inför mycket grundläggande frågor.
Den finländska statsledningen har inte uttryckt någon oro över att fnurrorna inte skulle kunna lösas. Också Aaltola tror att det finns lösningar, och säger att även Turkiet måste bedöma hur långt det lönar sig att gå.
– Finland är inte ensamt, utan har stöd av flera länder, som Tyskland och Frankrike. Turkiet har en historia av krav också gentemot EU för att få ersättningar för hanteringen av flyktingar, och då kan man fråga sig om Turkiet vill eskalera den typen av frågor.
ANDRA LÄSER