"Betyget till regeringen" kan komma av sig – tio valtrender att hålla ögonen på

Kommunalvalet väntas vara ett mellanbetyg för de sittande regeringspartierna. Oppositionen har hoppats på ett dolkhugg – men något uppenbart betyg får vi kanske inte. Här är förklaringen.

I år har fler än förr röstat på förhand. Det låter som en god nyhet för alla som hoppas på ett högt valdeltagande.

Tyvärr säger det inte så mycket. Det finns ingen pålitlig korrelation mellan aktiviteten före valet och aktiviteten på valdagen. Kurvan för förhandsröstningen har under årens lopp stigit också då valdeltagandet sakta sjunkit i kommunalvalen.

En trolig förklaring till det stigande förhandsröstandet är att det finns allt färre av de traditionsbundna, gammaldags väljarna som vill marschera till urnan under en högtidlig söndagsutfärd, se flaggorna vaja och dricka valkaffe efteråt. Förhandsröstningen är ett praktiskt alternativ för dem som är mer individuella än traditionella.

I år har dessutom förhandsröstningen stigit i storstäderna, vilket ytterligare blandar om korten. Tidigare har man kunnat sluta sig till att Centern förtidsröstar mest, och att De gröna är i farten på valdagen. Men hur är det nu? Vet vi någonting om hur det går på söndag, och får regeringen stryk?

Här är tio saker vi kan ana oss fram till – och frågor att hålla ögonen på under valkvällen:

1. Centern är trots allt stadig

Med över tre tusen mandat ute i kommunerna, vilket är nästan dubbelt fler än följande parti, är Centern alltid vinnare i mandat räknat. I opinionsmätningarna verkar Centern däremot tappa ett par procentenheter jämfört med riksdagsvalet, men inte jämfört med senaste kommunalval.

Före det förra kommunalvalet visade opinionsmätningarna en lite för dyster bild, och Centern fick 1,4 procentenheter bättre resultat än i den sista gallupen före valdagen.

2. Samlingspartiet repar sig på valdagen

Eftersom Samlingspartiet vunnit de två senaste kommunalvalen kan nu en liten förlust hägra. Partiet står jämsides med Centern och SDP i senaste Yle-mätning från torsdagen. Men det blir inte nödvändigtvis en nedgång jämfört med riksdagsvalet.

Samlingspartiet vann lite mer än vad opinionsmätningarna visade i det förra kommunalvalet.

I kommunalval gynnas Samlingspartiet av ett lågt valdeltagande, för partiets kärnväljare röstar ändå aktivt. Att förtidsröstningen gått upp i städerna kan vara bättre nyheter för Samlingspartiet än för till exempel De gröna, som har många osäkra och rörliga väljare att tas med. Vem som blir störst i Helsingfors avgörs i elfte timmen.

3. Sannfinländarna mest på fallrepet

Av de tre regeringspartierna är Sannfinländarna mest i gungning. Skillnaden mellan riksdagsvalet och opinionsmätningarna är enorm om den stämmer, ett tapp på åtta procentenheter, och jämfört med förra kommunalvalet är det ett tapp på tre fyra procentenheter.

Särskilt kampen mellan De gröna, som ser ut att gå förbi, och Sannfinländarna blir en av valkvällens fokuspunkter. Stiger dessutom Vänsterförbundet förbi är det en verklig känga.

Sannfinländarna påminner gärna om att mätningarna brukar vara vilseledande, och att valskrällarna kommit i alla fall. Men den här gången är antalet uppställda kandidater sexhundra färre, och Sannfinländarnas resultat har hittills korrelerat med antalet uppställda kandidater, medan det inte gjort det för till exempel Samlingspartiet. Och ju mer etablerat parti Sannfinländarna är, desto mindre chans har det till överraskande mörkertal.

Hur illa det än går kommer de övriga två regeringspartierna kommer att göra allt för att isolera Sannfinländarnas läge som ett separat fenomen.

4. Regeringen tappar inte så mycket i kommunalval

För dem som sitter i regeringen är det ofta ett mönster att tappa lite väljare, men effekten är tydligare i riksdagsval. Statsministerpartiet har inte tappat över tre procentenheter i kommunalval de senaste tre decennierna.

I förra valet gick hela regeringen back med nästan fem procentenheter – men det var ovanligt mycket, och hörde ihop med Sannfinländarnas framfart i oppositionen. I år kan det bli ett lika stort eller större bakslag för regeringspartierna, men det gäller troligen mest Sannfinländarna igen.

5. Regeringen skyndar sig att välja jämförelse

Och med det sagt är manuset färdigt skrivet för valkvällen: Regeringspartierna kommer att välja sina jämförelseobjekt på ett så smickrande sätt som möjligt. I de här fallet vill de definitivt inte jämföra med riksdagsvalet, utan hellre bara med senaste kommunalval, eller helt enkelt med andra utvalda partier. Om Samlingspartiet förlorar lite men håller sig före andra kommer Petteri Orpo att kalla det en seger.

Sannfinländarna får väl vrida till det på annat sätt. De drog 12,3 procent av rösterna 2012. En förlust mot det ser illa ut, men inte lika illa som att jämföra med riksdagsvalets nästan 18 procent 2015.

6. ... Och oppositionen gör samma men tvärtom

Det största oppositionspartiet SDP väljer sin jämförelse precis tvärtom. SDP väntas stiga sedan riksdagsvalet 2015. Men en jämförelse med förra kommunalvalet blir en dans på knivseggen. Under Jutta Urpilainens ledning fick SDP 19,6 procent av rösterna 2012 – då partiet dessutom satt i en besvärlig regering. Enligt senaste Yle-mätning i slutet av mars kan Antti Rinne, som med buller och bång konkurrerade ut Urpilainen, få en nagelbitare.

Lyckas SDP inte höja förra kommunalvalets resultat, ens i opposition, mot en regering med massiva nedskärningspaket? En av orsakerna är att alla andra oppositionspartier tar för sig mer. De gröna har haft medvind länge, men också Vänsterförbundet, SFP och KD är på hugget i Yle-mätningen. SFP:s sympatisörer brukar dessutom vara av den kalibern som faktiskt röstar.

7. Gröna stiger mer ju fler som röstar

I det här valet är De grönas resultat svårt att förutspå. Partiet har stark medvind i opinionsmätningar, men samtidigt många osäkra väljare. En tredjedel av dem som svarat grönt i opinionsmätningarna har varit osäkra ännu i vintras. Ska De gröna faktiskt klara av att gå förbi Samlingspartiet i Helsingfors så kräver det en mobilisering i valdeltagandet.

Det finns dessutom en stor andel osäkra svarande i opinionsmätningarna överlag. I Yles mätning den här veckan uppgav hälften av de tillfrågade att de antingen inte vet eller att de inte stöder något parti alls.

8. Vi vet mindre om förhandsrösterna

Trenden är att förhandsröstande blir vanligare, och nu gäller det inte bara landsbygden. Om vi tidigare kunnat utgå från att Centern går upp med ett par procentenheter efter förhandsrösterna, så kan uppgången bli mindre nu.

Städerna har nämligen aktiverat sig: I Helsingfors, Åbo och Tammerfors har andelen av de röstberättigade som förhandsröstat hoppat upp med över tre procentenheter. Och i städerna är det inte Centern som styr.

9. Väljarna ger inte betyg i första hand

Hur mycket man än letar efter en protest mot regeringen i det nationella resultatet, så betonar väljarna ofta andra saker. I kommunalval spelar det en större roll än i andra val vilka bekanta och släktingar, eller andra man identifierar sig med, som kandiderar. Kandidatnomineringen är verkligen a och o.

Enligt partibarometern från i höstas verkar ändå två saker tyda på att regeringen får ett indirekt betyg: Väljarna betonar vårdfrågor och sysselsättning, oberoende av om de är kommunernas uppgifter i framtiden eller inte.

10. Regeringens andra problem är mycket större

Resultatet i kommunalvalet skjuter knappast ner regeringen, även om en nedgång för Sannfinländarna förorsakar mer spänning inför deras partikongress och ordförandeval då Timo Soini slutar.

Däremot har regeringen större problem. Den krångliga vårdreformen, inre konflikter, osäkerheten inför vem som ska leda Sannfinländarna och den kommande turbulenta hösten på arbetsmarknaden är svårare prövningar än kommunalvalet.

Det blir blåsigt, visst, men de värsta byarna kommer inte nödvändigtvis den 9 april.

Sylvia Bjon Reporter

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00