Betjäning på svenska?

Det är en nationell skam att höra Finland umgås med sina nordiska grannar på (ofta dålig) engelska när vi har ett eget gediget svenskt kunnande – som också ger en bra grund för tyskan.

Jag instämmer helt när Nina af Hällström (HBL 1.10) uppmanar oss att kräva vård på svenska, att vi mera envist skall hålla fast vid rätten till vårt modersmål; det gäller ju patientsäkerhet och rätt diagnos. När af Hällström fokuserar på vården tar jag tillfället att upprepa den så ofta framförda uppmaningen att vi också i vår övriga vardag skall kräva att bli bemötta på svenska. Att det är svårt och obekvämt är alltför klart – men ändå! Även om vi kan finska! Att det är svårt beror till stor del på att de, som kunde inverka på situationen, företagens och institutioners styrelser och chefskap, har svikit – att rekrytera språkkunskap kostar sällan extra.

Yttermera bedrövligt är att vi tillåts ha en kulturminister(!), som såsom edsvuren minister och riksdagsledamot tycks göra sitt för att motarbeta i grundlagen fastställd språklig rättighet – alltså grundlagen! (Har han månntro andel i att det svenska utbudet på Ludviksgatans bibliotek har reducerats?) Vi äldre minns hur det i Finland fanns ett antal stora bolag, telefonbolag, bank, försäkringsbolag, varuhus etcetera som uppfattades ge god betjäning på svenska. Någonstans på 1980-talet började det i dessa ske en förfinskning; bolagets kontaktperson eller telefonväxel kunde bemöta en med önskan att tala finska.

Förra hösten inför jul och på olika avdelningar i Stockmanns centrumvaruhus fanns av fyra slumpmässigt tillfrågade expediter inte en enda som kunde svenska, inte heller i bokhandeln invid. Lika förvånande var att kassan i det helsvenska bolaget Clas Ohlson på andra sidan gatan klart meddelade att de inte kan svenska. Hur är det med de likaså svenska Ikea och Biltema? Finland vill höra till Västeuropa där våra viktigaste handelspartner med grovt räknat 100 miljoner människor hör till den germanska språkgruppen, såsom och svenskan och därtill engelskan med cirka 50 miljoner människor. Det är en nationell skam att höra Finland umgås med sina nordiska grannar på (ofta dålig) engelska när vi har ett eget gediget svenskt kunnande – som också ger en bra grund för tyskan. Om inte politikerna gör det, så borde åtminstone företagen inse fördelen med svenskan.

Pertti Rönnberg ingenjör, pensionär, Kyrkslätt

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08