Besvärsrätten inte skarvproblemets kärna

Enligt Torvalds kan endast myndigheter bevaka det allmänna intresset. Det är en märklig och rentav skrämmande tes. Ger Torvalds inget värde åt medborgarsamhället?

Europaparlamentariker Nils Torvalds (HBL 20.4) fortsätter att odla sin tes att yrkesfiskare och villaägare trakasseras på grund av naturorganisationernas besvärsrätt i frågor som gäller naturskydd. Torvalds verkar vara ute efter att rucka på grundvalar i samhällsbygget, men argumenten är föga övertygande.

När man anför besvär mot myndighetsbeslut handlar det i första hand om att ifrågasätta lagligheten i besluten. Domstolarna som behandlar besvären tar ställning till huruvida myndigheten har följt lagen eller inte. I frågan om undantagstillstånd för att få störa eller döda skarvar finns det i den finländska lagstiftningen (som bland annat bygger på EU:s fågeldirektiv) tydliga krav som måste uppfyllas.

Jag vill också påminna om att naturvårdslagens grundläggande syfte är att bevara naturens mångfald. Mot den bakgrunden är det inte alls underligt att organisationer som arbetar för just detta mål nämns särskilt i lagen. Naturorganisationer har inte rätt att anföra besvär mot myndighetsbeslut gällande butikers öppethållningstider.

Naturorganisationer är inte de enda parter som har besvärsrätt. Den vars fördel eller rätt ett myndighetsbeslut kan röra har besvärsrätt enligt naturvårdslagen. Den som får avslag på en ansökan om undantagstillstånd kan föra sin sak vidare genom besvär.

Enligt Torvalds kan endast myndigheter bevaka det allmänna intresset. Det är en märklig och rentav skrämmande tes. Ger Torvalds inget värde åt medborgarsamhället?

Torvalds insinuerar att fågel- och andra naturorganisationer skulle ha upphöjt sig själv till bevakare av allmännyttan. Det är faktiskt lagstiftaren som har gjort detta (Se till exempel motiveringarna till naturvårdslagen, RP 79/1996 rd). Inom miljöjuridiken är begreppet allmännyttan synnerligen väl utforskat (till exempel Suvantola och Similä 2011). Den kan beskrivas i relation till den privata nyttan och äganderätten.

Ingen människa äger skarvarna i Skärgårdshavet eller den biologiska mångfalden inom vårt lands gränser. Vi har dock ett gemensamt intresse i och ett ansvar för att naturen som vi lever i mår bra.

Naturen, från enskilda organismer via arter till hela ekosystem, kan inte själv föra sin talan i samhällsdebatten och i beslutsfattande. Däremot finns det grupper av människor som har engagerat sig i beslut som gäller naturens välmående. De drivs inte av den privata nyttan på samma sätt som näringsidkare eller markägare. Det är djupt oroande att europaparlamentariker Torvalds förringar detta engagemang.

Riksdagen har alldeles nyligen gjort vissa justeringar i besvärssystemet. De senaste ändringarna som gäller bland annat besvärsrätten i naturvårdslagen trädde i kraft i början av 2016. Den nuvarande lagstiftningen stöds alltså av en stabil majoritet i riksdagen.

Bernt Nordman Verksamhetsledare, Natur och miljö rf

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46