Besättningen på patrullbåten som sjönk utanför Lovisa försökte rädda utrustning ombord efter grundstötningen

Gränsbevakningsväsendets patrullbåt PV 83 sjönk utanför Lovisa den 20 juni 2020. Den låg bara någon meter under ytan. Arkivbild. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

En besättningsmedlem dog när Gränsbevakningsväsendets patrullbåt åkte på grund utanför Lovisa den 20 juni i fjol. Nu har Olycksutredningscentralen blivit klar med sin utredning av händelsen.

Besättningen på Gränsbevakningsväsendets patrullbåt PV 83 som åkte på grund utanför Lovisa midsommaren 2020 stannade kvar ombord för att rädda utrustning när båten började ta in vatten, säger utredningsledare Risto Haimila vid Olycksutredningscentralen.

När patrullbåten till slut fylldes med vatten och sjönk lyckades båtens rorsman inte ta sig ut från styrhytten. Rorsmannen omkom.

När besättningen förstod att båten kan sjunka började de evakuera sin utrustning från kabinen.

Patrullbåten, som tidigare hade haft beteckningen PV 183, åkte på grund på lördagskvällen den 20 juni 2020 när den i en hastighet av 30 knop ginade på norra sidan om ett sydmärke. Grundstötningen orsakade en 5 centimeter bred och 1,5 meter lång reva i båtens skrov.

Enligt Risto Haimila tog det ungefär sju minuter för båten att sjunka efter att den stött på grundet. Båten sjönk med aktern före.

– När båten gick på grund och besättningen förstod att båten kan sjunka började de evakuera sin utrustning från kabinen. Befälhavaren och rorsmannen var inne i kabinen, och när båtens för plötsligt gick upp lyckades befälhavaren komma ut genom en lucka i kabinens tak medan den man som omkom inte lyckades ta sig ut. Han föll troligen inne i kabinen och hade sin flytdräkt på. Det var omöjligt för honom att simma ut från kabinen, säger Haimila.

Det var omöjligt för honom att simma ut från kabinen.

Enligt Haimila samlades den luft som fanns inne i rorsmannens flytdräkt i dräktens byxben när styrhytten fylldes med vatten, vilket gjorde att rorsmannen var upp och ned i vattnet i hytten.

"I första hand borde man alltid trygga människoliv"

Haimila säger att patrullbåtens besättning kanske inte insåg hur snabbt båten kunde komma att sjunka efter grundstötningen, och därför började rädda utrustning.

– Men i första hand borde man alltid trygga människoliv utan att bry sig om materiella förluster.

Enligt Haimila var takluckan som båtens befälhavare tog sig ut genom ungefär 30 centimeter gånger 40 centimeter stor. Befälhavaren försökte rädda rorsmannen som blev kvar i styrhytten men lyckades inte.

Patrullbåten hade också en tredje besättningsmedlem. Den personen befann sig utanför styrhytten när båten slutligen sjönk. Rorsmannen var den enda som dog i olyckan.

Med anledning av händelsen rekommenderar Olycksutredningscentralen att Transport- och kommunikationsverket i sin kommunikation till båtförare försöker öka medvetenheten om hur farliga läckagesituationer kan vara.

Besättningen förlitade sig på elektroniska sjökort

Patrullbåten som åkte på grund hade planerats som hjälpbåt till Gränsbevakningsväsendets bevakningsfartyg Turva. Det var dykare från Turva som till slut lyckades få rorsmannen ut från patrullbåtens styrhytt.

Enligt Olycksutredningscentralen lämpade patrullbåten sig inte för den typ av långvarig patrullering som den användes till.

– Om jag uttrycker det konkret så hade PV 83 till exempel inte en toalett. Ergonomin i båtens styrhytt möjliggjorde heller inte användningen av en papperskarta utan styrde till användning av elektroniska sjökort, säger Olycksutredningscentralens direktör Veli-Pekka Nurmi.

Gränsbevakningsväsendets patrullbåt PV 83 hade tidigare beteckningen PV 183. Bild: Gränsbevakningsväsendet/SPT

När grundstötningen inträffade var patrullbåten enligt Olycksutredningscentralen på väg till Turva för en paus. Båten höll sig inte till farleden i området. Enligt Nurmi hade besättningen som vana att låta en besättningsmedlem ansvara för både navigeringen och styrningen om man uppfattade förhållandena som säkra.

– I en snabb båt orsakar navigering ensam stor belastning. Det är en krävande uppgift. Det finns folk ombord som kan och bör användas som hjälp.

Enligt Nurmi blottade olyckan utanför Lovisa också brister i sjöräddningscentralens verksamhetsmodeller vid olyckor. Det är Gränsbevakningsväsendets ledningscentral för sjöräddningen som leder räddningsverksamheten till sjöss, och enligt Olycksutredningscentralen utnyttjade sjöräddningsledaren inte de enheter för prehospital akutsjukvård som nödcentralen skickade till olycksplatsen.

I stället fördes rorsmannen till ett sjukhus i Mejlans i Helsingfors. På sjukhuset förklarades han död klockan 23.40, cirka en och en halv timme efter olyckan till havs.

Gränsbevakningsväsendet rekommenderas utveckla utbildningen för användare av snabba båtar genom att framhäva vilken inverkan sjöfartsutrustningen och sjöfartssystemen samt båtarnas typspecifika begränsningar har på säkerheten i arbetet i styrhytten.

Transport- och kommunikationsverket rekommenderas öka medvetenheten om hur farliga läckagesituationer är i sin kommunikation riktad till båtförare.

Gränsbevakningsväsendet rekommenderas utarbeta anvisningar för räddning av människor inifrån båtar och se till att räddningsenheterna har den utrustning som behövs för sådan räddning.

Gränsbevakningsväsendet rekommenderas säkerställa att sjöräddningscentralerna har tydliga och uppdaterade verksamhetsmodeller samt anvisningar för ledning av prehospitala akutsjukvårdsuppdrag och den kommunikation som ingår i sådana uppdrag.

Källa: Olycksutredningscentralen

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Att öka sin förmögenhet är en allemansrätt men få har en konkret plan

Mer läsning