Berömvärd metod, men inte unik

Bild: Wilfred Hildonen

I Sverige är det ovanligt att rakt av offentligt uttala en så stark känsla som hat mot enskilda individer eller mot grupper av människor.

I en intervju (HBL 13.1) lägger tidigare danska folketingsledamoten Özlem Cekic fram många tänkvärda synpunkter på hanteringen av främlingsfientlighet och hat. Cekic som själv har blivit utsatt har valt att ta kontakt med och träffa dem som skickat hatmejl till henne, utgångspunkten har varit att det är viktigare att diskutera med sina meningsmotståndare än med dem som tycker som man själv. Att bara konstatera att "människor är dumma" att "stänga ner för samtal" så att man i stället "demoniserar", menar Cekic är en dålig strategi, eftersom det inte går att tiga ihjäl åsikter och inte är tillrådligt att knuffa människor "så långt ut att de aldrig kommer tillbaka".

Det är lätt att hålla med. Cekics metod att söka upp belackarna är klok och berömvärd, om än kanske inte så unik som tidningen framställer den. I Sverige har stå upp-komikern Soran Ismail använt sig av samma metod och presenterat resultatet inte bara på scenen, utan också i tidningar, på tv och i radio. Cekic framhåller att det både på individ- och samhällsnivå är angeläget att visa öppenhet och fördomsfrihet i de här frågorna, men när hon dömer ut de svenska partiernas linje att "inte samarbeta eller samtala med Sverigedemokraterna" går det alldeles utmärkt att på demokratiska grunder hävda en annan uppfattning.

Det är nämligen en sak att inte på individnivå döma ut personer som uttrycker oro, farhågor och frustration över problem som uppstått eller uppfattas ha uppstått till följd av invandringen och strömmen av asylsökande, och en helt annan att på parlamentarisk nivå samarbeta med ett parti som försöker exploatera folks oro till att främja partiets demokrati- och främlingsfientliga syften. Om Sverigedemokraterna stöds av mindre än 15 procent av befolkningen betyder det att de inte stöds av de drygt 85 övriga procenten, vilket gör att det framstår som besynnerligt att plädera för ett parlamentariskt samarbete med dem, om det är vad Cekic menar. Varför skulle de partier som inte har en främlingsfientlig agenda placera sig i en förhandlingssituation med ett parti som har det?

Cekic har erfarenhet av att själv ha hatat judar, turkar och danskar, innan hon tack vare personliga möten kommit på andra tankar. I Sverige är det ovanligt att rakt av offentligt uttala en så stark känsla som hat mot enskilda individer eller mot grupper av människor, och då är det ganska naturligt att rösta på ett parti som inte heller gör det, och att förvänta sig att detta parti inte ska placera sig i parlamentariska överläggningar om mänskliga rättigheter, inte kohandla om rättstatens fundament.

Man skulle utgående från Cekics resonemang kunna säga att en främlingsfientlig medmänniska har samma mänskliga rättigheter som alla andra, men att det inte är en mänsklig rättighet att förmena andra deras mänskliga rättigheter.

Camilla Frostell finsk medborgare bosatt i Sverige, Genarp, Sverige

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00