Berlinborna trotsar terroristerna – håller fast vid julmarknaderna

Julmusiken flödar ur högtalarna, försäljarna trugar kanderade äpplen och dekorerade pepparkakor. Snart sjuder julmarknaden vid Gedächtniskirche i Berlin av liv. Men i utkanten av torgkommersen står poliser med k-pistar i beredskap och många har fjolårets terrorattack vid torget i gott minne.

Rädsla, ilska, okuvlighet och julglädje. Oro över ökat stöd för flyktingfientliga AFD. Så kan man sammanfatta känslorna på marknaden i Berlin som utsattes för attentatet i fjol.

Förmiddagen är krispigt kall. Svarta, bladlösa träd kantar de gråa gatorna. Julmarknaden på Breitscheidplatz vid Gedächtniskirche, Kejsar Wilhelms minneskyrka, håller sakta på och vaknar till liv. Traditionell julmusik ljuder över torget, försäljarna drar undan träluckorna som döljer varorna vid deras stånd. Fram träder kanderade äpplen, dekorerade pepparkakor, ljus stöpta till drakar, sniglar och tomtar. Glühwein, bratwurst och brezel serveras med några meters mellanrum. Karuseller och mete har ställts upp för barnen.

Knappt ett år har förlöpt sedan terrordådet på julmarknaden vid Gedächtniskirche. Tolv personer dog och många fler skadades då Anis Amri, en tjugofyraårig asylsökande från Tunisien som fått avslag på sin asylansökan, körde in en lastbil mitt i folkhopen på marknaden.

Jultorget i Berlin fick ett abrupt slut den 19 december 2016, när en tung långtradare rammade torget. Tolv personer dog och närmare 50 skadades, många av dem allvarligt. Bild: Lehtikuva/Markku Rainer Peltonen

I år blockerar tunga betonghinder ingångarna till marknaden. Beväpnade svart- och grönklädda poliser står diskret utplacerade i utkanten av torgkommersen. Flera av poliserna bär på kameror. Dagen innan har julmarknaden i Potsdam utanför Berlin utrymts då sprängämnen uppdagades invid torget.

Blandade känslor

Sofiane Razzougui säljer kashmirsjalar på marknaden för andra året i rad. Hans beslut att delta i marknaden i år påverkades inte av senaste årets tragedi.

– Livet går vidare. Marknaden stängdes för tre dagar efter tragedin för att respektera offren och deras anhöriga men sedan öppnade vi som vanligt. Vi var ledsna, det är naturligt men när allt kommer omkring hade vi en riktigt god jul. Om vi blir rädda för att leva vidare har terroristerna vunnit, det är det de vill, säger Sofiane Razzougui.

Livet går vidare, säger Sofiane Razzougui, som säljer kashmirhalsdukar vid torget. Bild: Maria Saaristo

Stefan äger ett cateringföretag. Han säljer våfflor och kaffe på julmarknaden för första gången i år.

– Visst är jag rädd men jag har ett lager här nära och det ligger i mitt företags intresse att sälja här, säger Stefan, som enbart vill uppge sitt förnamn.

– Jag tycker att det som händer runtom i Europa är vidrigt. Jag anser att den tyska flyktingpolitiken har varit på för tok för mjuk. Jag tycker inte att vi ska ta emot en massa unga män som kommer hit och lever på tyskarnas bekostnad. Kvinnor och barn i nöd ställer jag mig annorlunda till men min åsikt är att männen borde åka tillbaka, bygga något, försvara sitt land. Samtidigt förstår jag att det är lätt för mig som kommer från ett av de bästa länderna i världen att säga så, säger Stefan.

Har terrordåden i Tyskland påverkat ditt valbeteende?

– Nej, säger Stefan bestämt. Jag kommer från en socialistfamilj och jag röstar på vänstern.

Ägaren till ett företag som säljer traditionella juldekorationer i en bod på torget vill inte ställa upp på en intervju.

– Hon är rädd, viskar försäljaren, vi utsattes för en terrorattack här i fjol.

God stämning bland besökarna

Marion Nygren Knapp och Hasse Nygren värmer sig med varsin kopp glühwein vid ett bord på marknaden. De har åkt till Berlin för ett långt veckoslut med Rolfs bussresor från Göteborg.

Marion Nygren Knapp och Hasse Nygren tog sig var sin kopp med glühwein på julmarknaden. Bild: Maria Saaristo

– Vi går inte omkring och är rädda, säger Marion Nygren Knapp som letar efter en lampa till sin mamma från marknaden.

– Lite otäckt är det förstås med alla poliser med k-pistar i beredskap men samtidigt inger de en känsla av trygghet. Beredskapen ökas där det har skett attentat fast det väl är mer sannolikt att potentiella terrorister slår till någon annanstans nästa gång, säger Hasse Nygren.

De är båda oroliga över att terrordåden kan leda till ett ökat stöd för högerextrema partier runtom i Europa. De anser att större satsningar bör göras för att integrera flyktingar språkligt såväl som kulturellt genast då de anländer.

– Det har varit lite löst på den fronten i Sverige, säger Hasse Nygren.

Också Anna från Uzbekistan tar sig en kopp glühwein på julmarknaden. Hon har bott i Tyskland i två år. Terrordåden skrämmer henne inte.

– Jag kommer ju från Uzbekistan, säger hon. Livet är hårdare där.

Anna har alltid känt sig välkommen i Tyskland men poängterar ändå att utlänningar bemöts vänligare i Uzbekistan.

Finlandssvenskar i Berlin

Mårten Eriksson har bott i Berlin i ett och ett halvt år. Då terrordådet inträffade på julmarknaden i fjol befann sig Mårten på ett gym i närheten.

– Nyheten kom som en chock, en av mina arbetskamrater befann sig på en annan julmarknad samtidigt, säger Mårten som såg ambulanser och polisbilar vid Gedächtniskirche på vägen hem från gymmet.

Mårten Eriksson stormtrivs i Berlin. Bild: Maria Saaristo

Chocken lade sig ändå fort och Mårtens erfarenhet är att det inträffade inte ofta har förts på tal bland Berlinbor som inte berördes direkt av det skedda. Mårten känner sig trygg i staden.

– Jag ser på det hela ur ett sannolikhetsperspektiv. Det är mer troligt att någonting händer mig i trafiken än att jag skulle skadas i ett terrordåd.

– Den uppenbara och oroväckande följden av terrordåden i Tyskland är det flyktingfientliga och Europaskeptiska AFD:s valframgång i valen i höst. AFD är nu det tredje största partiet och splittringen av partifältet som alla varit rädda för ett faktum, säger Mårten Eriksson.

Susanne Lilja har bott i Berlin i trettio år.

– Berlinborna är arga, inte rädda. Gärningsmannen hade iakttagits av myndigheterna i ett år och åkt fast för flera kriminella handlingar. Många anser att terrordådet kunde och borde ha förhindrats, säger Susanne.

Susanne Lilja tänker inte besöka någon julmarknad i år.

– Jag måste medge att jag ogärna besöker platser där det är trängsel. Det har ju visat sig att terroristerna alltid slår till där folkmassorna finns, säger Susanne.

Besök på julmarknader är en kär och inrotad tradition bland tyskarna. Uppskattningarna av antalet julmarknader i Berlin rör sig mellan femtio och hundra.

Då mörkret lägger sig tänds belysningen kring julmarknaden på Breitscheidplatz. Besökarna är så många att det är svårt att röra sig framåt mellan stånden. De allra flesta talar tyska här. Berlinborna har inte övergett sina marknader.

Fakta

Fyra frågor

till Peter A. Kraus, professor i statsvetenskap vid universitetet i Augsburg.

Hur har terrordåden i Tyskland påverkat tyskarnas dagliga liv?

För en stor del av befolkningen har inverkan än så länge inte varit speciellt dramatisk. Det existerar ingen kollektiv ångest men säkerhetsfrågor figurerar i en större utsträckning än tidigare på den offentliga dagordningen. Det är svårt att säga i vilken mån det beror på mediernas sätt att behandla frågorna.

Kan den valframgång AFD (Alternativ för Tyskland) hade i förbundsvalen i höst tillskrivas Tysklands flyktingpolitik och de terrordåd Tyskland har utsatts för?

Det ökade väljarstödet för AFD kan tillskrivas en mängd faktorer. En del mer konservativt lagda väljare har upplevt Merkels välkomnande politik som en överdriven humanitär kosmopolitism på bekostnad av tyska intressen och kriterier för realpolitik. Helhetsbilden är ändå mer komplex. Högerpopulismen i Europa har varit mer framgångsrik i länder där trycket av flyktingströmmen har varit mindre än i Tyskland. Dessutom är väljarstödet för AFD högst i de östra delarna av Tyskland som har påverkats allra minst av fenomen relaterade till invandring.

Är du orolig över det politiska läget och säkerhetssituationen i Tyskland för tillfället?

Som situationen ser ut nu, inte speciellt. Både på den politiska fronten och på säkerhetssidan ser läget i Tyskland bättre ut än vad det gör i många andra europeiska länder, som Frankrike och Storbritannien. Förstås är snabba förändringar vad gäller dessa frågor alltid möjliga.

Vad kunde göras för att människor skulle känna sig trygga?

Det är viktigt att undvika överdrifter och dramatiseringar och att inte stämpla och anklaga folkgrupper. Det är viktigt att försöka förstå orsaker till nya globala skiljelinjer och konflikter och att agera lugnt och eftertänksamt.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33