Beninturister bidrar till diarréforskningen

Mittemot barnhemmet Orphélinat de Grand-Popo och det finsk-afrikanska kulturcentret Villa Karo står ett oansenligt nybyggt hus. På det ljusgula husets terrass står ett rött, olåst kylskåp. På kylskåpet finns en tallrik med orden "yes" på ena sidan och "no" på andra sidan.

Huset och kylskåpet är naven i ett omfattande forskningsprojekt som, om allt slutar väl, kan hjälpa miljoner fattiga barn bekämpa Enterotoxigenic Escherichia coli eller i korthet etec, en form av E. coli (Escherichia Coli) som räknas till en av de vanligaste dödsorsakerna av diarré.

Temperaturen i Grand-Popo är ofta +30 grader. För att kunna hålla proverna nedfrysta i –70 grader behövde man bygga ett nytt laboratorium. Bild: Tuomo Aalto

Vaccinet ska, om allt går väl, komma precis sådana barn till nytta som bor i barnhemmet på andra sidan gatan och på andra håll i den fattiga fiskebyn Grand-Popo i Benin, Västafrika.

Professor Anu Kantele som leder forskningsprojektet hoppas att vaccinet kommer att vara tillgängligt för u-länderna inom 5–10 år.

Hon berättar att forskningen stöds av såväl kommersiella Scandinavian Biopharma som Bill och Melinda Gates Foundation-finansierade Path som fokuserar på att förbättra särskilt kvinnors och barns hälsa i u-länder.

– Det är inte meningen att vaccinet förblir ett privilegium för västerländska resenärer som inte vill drabbas av diarré under sin resa.

– WHO befattar sig enbart med allvarliga sjukdomar och har utnämnt det så kallade Etvax-vaccinet mot etec till "kandidat", vilket innebär att organisationen noga följer med utvecklingen.

Medierna hjälp vid mönstringen

Kantele berättar att medierna har varit till stor hjälp vid rekryteringen av resenärer. Till att börja med hann man inte ens svara alla genast.

– Det ideala skulle vara grupper på trettio personer, men också tjugofem är bra. Två av höstens grupper har varit små, bara nio och fjorton personer.

– Eftersom det handlar om en medicinsk forskningsresa får vi inte göra imagereklam, vi måste hålla oss till fakta. Vi har en reklambyrå som byggt upp nätsidor och gjort annonser för sociala medier som Facebook. Allt som publiceras godkänns först av en etisk kommitté.

Anu Kantele säger sig vara förvånad över hur viktigt det varit för henne att resenärerna själva gillat resan och njutit.

– Vi vill ge en så exakt bild som möjligt av vad resan går ut på och vad den innebär. Det att människor till slut kommer fram och säger att det har varit en oerhört fin upplevelse gör att jag också själv orkar bättre med alla de dagliga utmaningarna här i Afrika.

Det finska forskningsteamet i Benin och Helsingfors leds av medicine och filosofie doktor Anu Kantele, här i samspråk med en annan driftig kvinna, programledaren för samarbetspartnern Villa Karo i Benin, Georgette Bango. Bild: Nina Winquist

– Vi har haft både par, mammor och döttrar och ensamstående. Alla grupper har varit trevliga och snabbt svetsats samman till egna team som på riktigt har haft det roligt tillsammans!

I dag är det måndag. Under några kokospalmer förbereds ankomsten av den elfte gruppen med tjugotre resenärer som har åkt de 6 296 kilometrarna från Helsingfors-Vanda flygplats till fiskebyn i Benin sedan sommaren.

Alla ska få en egen färggrann afrikansk tygkasse med telefoner med lokala simkort för kontakten med varandra och den medicinska personalen, sina hälsokort, en febertermometer och instruktioner för hur provrören inpackade i plastkassar ska behandlas.

– Det är viktigt att varje skede är instuderat och att vi har garderat oss för vad som händer om ett sampel ska ges på vägen hit, var som helst under vistelsen här eller på vägen hem eller hemma.

– Folk blir smått fascinerade av att inse hur värdefull deras avföring är. Tänk nu, vi har en mopedchaufför som är stand-by 24 timmar per dygn och kan hämta ett avföringsprov till och med mitt i natten från hotellrummet.

Lång väg

Vägen till Grand-Popo har varit lång för Kantele. Sedan den svenska vd:n för sponsorn Scandinavian Biopharma, Björn Sjöstrand, tog kontakt har otaliga samtal förts och möten hållits med sponsorn och övriga samarbetspartner Medfiles, Yhtyneet Medix laboratoriot, Hus, läkarcentralen Aava och Helsingfors universitet.

– Jag visste nog inte helt vad jag gav mig in på när jag beslöt mig för att göra detta, berättar Kantele. Jag ångrar inget men har nog varit förvånad över arbetsmängden.

– Och en uppgift som är oväntat tuff är att planera resurser och budgetera för de tre helt nya forskningscentralerna – ingen av dem existerade före projektet!

– Ett projekt som det här är dyrt, men vi kan inte pruta på kostnaderna när det gäller att se till att forskningen inte lider och är tillförlitlig. Annars är det ju ingen idé med det hela.

Kantele hade år 2012 undersökt avföringen på en liten grupp musiker som åkt till Villa Karo.

– Tillsammans med svenskarna tittade vi på våra resultat och de blev eld och lågor – vi kunde använda oss av finländsk infrastruktur i Benin och hade ett klart område med etec-bakterier. Allt såg bra ut!

Svenska forskare från Göteborg har skött om den tidigare fasen av forskningsprojektet med en liten grupp svenska vuxna och 450 bangladeshiska barn, de yngsta under ett år.

– Vi är nu inne i andra stadiet. Våra resenärer stannar i bara två veckor, vilket betyder att sannolikheten för allvarligare sjukdomar såsom malaria är mindre. Och förstås tar alla förebyggande mediciner.

525 000 barn dör i diarré varje år. Och diarrén påverkar den psykiska och fysiska utvecklingen negativt hos miljoner barn. Bild: Nina Winquist

Enligt Kantele får en del i gruppen diarré, andra inte. I genomsnitt varar diarrén inte länge och är mild.

– En del influensa har förekommit, vissa kan få hudirritationer som de visar för mig, eller myggbett. Det är egentligen de tre sakerna som förekommer: diarré, influensa och hudirritationer.

– Alla borde ta influensavaccinet innan de reser till varma länder, eftersom det är jobbigt att få influensa när man reser.

Nu har bussen med resenärsgrupp nummer elva anlänt från Cotonou. Det finska och beninska välkomstteamet ställer sig på rad för att hälsa.

En ny tvåveckorsperiod har börjat fylld av afrikanska äventyr...

Men vänta ett tag, det viktiga röda kylskåpet då? Ja det har laboratoriechefen vid Medix Heli Mathur själv köpt i Cotonou, en av många innovativa lösningar för att säkerställa den värdefulla avföringen.

– Vi måste få proven nedkylda så snabbt som möjligt och därför har vi ett mopedbud som närsomhelst kan kallas av en resenär för att hämta ett prov som han bums ska lagra i kylskåpet.

– Om mopedbudet lägger in ett prov vänder han på tallriken så att det står "yes" och då vet vi att vi ska ta hand om provet och behöver inte öppna dörren för att kolla i onödan och släppa ut dyrbar kyla.

100 graders skillnad

I tropiken kretsar forskningen kring temperaturer och tider. Det mopedbudet hämtar är på laboratorieslang geltuber för transport av bakterier.

– I en exakt forskning måste vi ha kvalitativa prov och gardera oss i alla lägen.

Laboratoriet i Grand-Popo är inget regelrätt laboratorium utan här odlas förutom E. coli till exempel salmonellabakterier, schigellabakterier och campylobacter i värmeskåp enbart vid konstaterad diarré och lagras sedan tillfälligt i två frysboxar som är nedkylda till -70 grader.

– När det är +30 grader ute är temperaturskillnaden enorm: 100 grader!

Benin är ett undervärderat turistland. De facto välkomnar Benin resenärer med bra vägar, många olika nivåers inkvartering och initiativ till ekoturism som ger besökaren en möjlighet att bekanta sig med vardagslivet. Nu är tiden inne att resa, landet är på väg att bli upptäckt. (Lonely Planet)

Eftersom elavbrott förekommer ofta i Afrika finns det dubbla uppsättningar av allt: två uppsättningar prov, två frysboxar, två generatorer.

En gång i månaden skickar den svenska firman Your Special Delivery Service torris i tre 22–25 kilos lådor till DHL i Cotonou. Tyvärr kunde ingen lokal agent förse laboratoriet med tillräckliga mängder torris.

– Servicen fungerar utmärkt. Vi borde få isen på måndag, men den kommer ofta redan på lördag kväll. Det här är en av de få sakerna som sker i förtid i Afrika så jag klagar inte, skrattar Heli.

Hon åker efter isen med en specialbil, hämtar de tre lådorna till Grand-Popo. Klockan fem på tisdagsmorgonen tejpar hon alla kryorör noga i två nedkylda specialpapplådor. Senast klockan sex åker hon i väg med dem, anländer till DHL i Cotonou före klockan 8, har fyllt i pappersarbetet före klockan 9 och DHL har lådorna i flyget före klockan 11.

Senast på fredag, ofta redan på onsdag eller torsdag, finns den värdefulla lasten i säkert förvar på Medix mikrobiologiavdelning i Helsingfors.

Resorna till Benin fortsätter åtminstone till augusti 2018. Mera information finns på

https://tutkimusmatka.com

Fakta

Benin i siffror

Landet hade 10,8 miljoner invånare 2015.

33 procent av invånarna
 beräknas vara mellan 10 och 24 år. 


1975 fick den före detta franska kolonin sitt nuvarande namn. Mellan åren 1960 och 1975 hette Benin Dahomey.

Femtio olika, lokala språk talas i landet. Men franskan är det officiella språket.

6–12 år gamla barn omfattas av skolplikt. Grundskolan är avgiftsfri och varar i sex år.

Fakta

Många järn i elden

Det finska forskningsteamet i Benin och Helsingfors leds av medicine och filosofie doktor Anu Kantele, här i samspråk med en annan driftig kvinna, programledaren för samarbetspartnern Villa Karo i Benin, Georgette Bango.

Kantele är professor i infektionssjukdomar vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet och gästande professor vid Karolinska institutet i Stockholm.

Hon har på senare år synts i medierna bland annat för att hon med sitt finska team undersökt antibiotikaresistenta bakterier hos resenärer i Sydostasien, särskilt Indien. Enligt resultaten fick 80 procent av de insjuknade resistenta bakterier om de använt antibiotika till att behandla diarré.

Professor Kanteles specialområden är inre medicin, infektionssjukdomar, immunologi och tropiska sjukdomar. Hon jobbar även med praktisk tropikmedicin vid Aurora sjukhuset, Helsingfors universitets sjukhus.

Helsingforsbon Anu Kantele är gift med en psykiater och har fyra fullvuxna barn.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00