Belastningsskador blir vanligare bland unga

Inga skador tycks stoppa systrarna Daniela (18 år) och Michaela (16 år) Bergholm från att återvända till handbollsplanen. Idrotten har gett dem vänner för livet, även i konkurrerande lag.Bild: Karl Vilhjálmsson

Unga idrottare balanserar ofta mellan överbelastning och goda tävlingsresultat. Läkarna ser en tydlig ökning av gren- och ålderstypiska belastningsskador. Den vanligaste orsaken är att ensidig idrott trampar den spontana vardagsmotionen på tårna.

Ungdomar idrottar mer men rör på sig mindre än tidigare. Idrottsungdomar tränar ofta hårt och grenspecifikt, men väljer hellre sena timmar framför skärmen än gårdslekar med grannen. Kontrasten mellan en passiv fritid och intensiva träningspass ökar skaderisken.

– Jag har betydligt fler unga idrottare på min mottagning nu än för tio år sedan, säger idrottsläkaren Stefan von Knorring.

Belastningsskador kan också uppkomma av brister i teknik, kroppskontroll eller rörlighet. Växande kroppar belastas främst vid tillväxtpunkterna, de så kallade apofyserna, som förbenas och försvinner i vuxen ålder. Ungas belastningsskador är ofta åldersspecifika, men barnets individuella tillväxt betyder mer än den biologiska åldern. Risken för överbelastning är störst under en tillväxtspurt.

– I ett idrottslag med 16-åringar är vissa fullt utvecklade medan andra ännu är barn, säger von Knorring.

En bra tränare beaktar också individuell anatomi såsom inåtvända knän och muskelstyvhet. Belastningsskador är lika vanliga bland flickor och pojkar, men vilken kroppsdel som är mest utsatt skiljer sig.

Fakta

Vanliga belastningsskador bland unga

Severs sjukdom ger ömma hälar och är vanlig bland 8–12-åringar.

Sinding-Larsen-Johansson-syndrom, även kallat hopparknä, drabbar främst 10–12-åringar.

Osgood-Schlatters sjukdom är en annan knäskada som är vanlig bland tonåringar.

Frakturer i kotbågarna och andra ryggproblem når sin kulmen i övre tonåren.

– Tonårsflickor kan få ömma knän då höfterna vidgas medan pojkar som ökar i muskelmassa belastas annorlunda, säger von Knorring.

De flesta skillnaderna beror ändå på val av idrottsgren. Gymnastik, konståkning och andra grenar med djupa bakåtböjningar belastar ryggen. Idrottsläkarna möter flest fotbollsspelare, vilket delvis beror på grenens många utövare. Fotboll belastar ryggen, ljumskarna, knäna och hälarna, medan skador i övre kroppen är vanliga i kastgrenar och stavhopp. Samma mönster syns bland de patienter som idrottsläkaren Pippa Laukka möter. Rätt teknik och variation förebygger belastningsskador inom de flesta grenar, men en träningstrend som inte passar unga är hård styrketräning.

– Fria vikter och maximistyrka är inga träningsformer för barn. Jag rekommenderar i stället kroppsviktsträning som ett komplement till övrig aktivitet, säger Laukka.

Kontinuitet och mångsidighet

Varken Laukka eller von Knorring skyller belastningsskador på för höga förväntningar bland tränare eller föräldrar. Undantaget är då ungdomen ordineras ett träningsprogram utan minst en vilodag varje vecka. Idrottsmängden ska ökas progressivt och kontrollerat med högst en tiondel per vecka.

– Det är som att bygga ett hus. Man måste börja med baskonditionen innan högintensiv träning är aktuell. Annars går det som med ett korthus, säger Laukka.

Smärtan är en mätare på hur kroppen mår. Operationer eller medicinering behövs bara i undantagsfall.

Ett vanligt fel är att börja träna normalt efter en lång paus när kroppen inte är anpassad efter hård träning. Spontana utomhuslekar och sommaraktiviteter är ett utmärkt sätt att upprätthålla baskonditionen, men för äldre tonåringar kan det vara bra med ett träningsprogram under sommaren.

– Jag har varje år mest unga idrottare på min mottagning i september, säger von Knorring.

Brist på motion är ändå ett större problem än för hög intensitet. Vardagsmotion och återhämtande träning hamnar i skymundan av styrda träningspass.

– När varannan vuxen rör på sig för lite är det inte konstigt att barnen tar efter, säger Laukka.

Aktiv vila löser det mesta

Typiska belastningsskador hos unga är ofta lättare att diagnostisera än fullvuxnas skador. Träningsvärk är normalt, men tumregeln är att uppsöka läkare om smärtan inte lättar på en månad. Kyla kan lindra tillfällig svullnad, men smärtlindrande piller sopar bara problemen under mattan och kan göra vägen tillbaka till idrotten lång och besvärlig.

– Det är fullständigt förkastligt, smärtan är en mätare på hur kroppen mår. Operationer eller medicinering behövs bara i undantagsfall. Hörnstenen är vila och det kommer man inte undan från, säger von Knorring.

Att vara fri från smärta betyder inte att vävnaden ännu klarar av full idrottsbelastning. Det gäller att hitta orsaken till skadan och stegvis bygga upp svagheterna. För att barnet ska få stöd i sin rehabilitering kan det vara bra att tränaren eller en förälder följer med till läkarmottagningen. Om belastningsskadan återkommer bland flera i idrottslaget lönar det sig att tillsammans tänka om träningsupplägget.

– Ett skadedrabbat konståkningslag blev av med sina problem när vi ändrade koreografin, säger Laukka.

Skadade idrottare behöver sällan sitta på bänken hela säsongen. Skonsammare motionsformer såsom simning och cykling och olika former av kroppsvård rekommenderas.

Levnadsvanor kan få kroppen att bära eller brista

von Knorring lyfter upp lämplig träningsutrustning och välutbildade tränare som konkreta sätt att minska skaderisken. Laukka anser däremot att tränarna redan bär ett för stort ansvar, och lyfter i stället upp familjens roll. Sömn och kost bygger grunden för en ung idrottares välbefinnande, och där har föräldrarna bättre översikt och makt än idrottsföreningen. Dagens unga har svårt att slita sig från skärmarna när det är läggdags, men Laukka uppmanar föräldrarna att ta upp kampen.

– Många familjer lämnar helt över ansvaret till idrottsföreningarna. De tänker inte på att rågbröd gör kroppen starkare än en hamburgare, säger Laukka.

Helst ser hon att föräldrarna rör på sig tillsammans med sina barn. Då gynnas hela familjens hälsa och gemenskap på lång sikt.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00