Behovet av audionomer som också kan ge hörselservice på svenska bara växer

I dag utbildas inga audionomer på svenska i Finland. Varför?

Temat för Världshälsoorganisationens internationella hörseldag på onsdagen är hörselvård för alla. Den finländska hörselvården och speciellt hörselvården på svenska har redan i flera år lidit av bristen på audionomer.

Svenska hörselförbundet ser tillgången till hörselvård som en fråga om rätten till att kunna medverka i samhället. Personer med hörselskador som inte får hjälp isolerar sig ofta mer än andra. Detta ökar risken för psykisk ohälsa. Att inte höra väl påverkar vår möjlighet att medverka på arbetsplatsen, med våra vänner och i samhället. Studier visar också att nedsatt hörsel betydligt ökar risken att drabbas av demens. Vi vet i dag att vår befolkning blir äldre och därför i större mån drabbas av demenssjukdomar, vilket är en utmaning för samhället. En god hörselvård ger både en bättre livskvalitet och kan förebygga andra allvarliga följdsjukdomar.

I Finland uppskattar vi att cirka 15 procent av befolkningen har en hörselskada. I arbetsför ålder har cirka 10 procent en hörselskada. I åldern 65–74 år har cirka 32 procent en hörselskada och i gruppen över 75 år har ungefär 50 procent en hörselskada. Trots att antalet hörselskadade korrelerar med de andra nordiska länderna görs det färre hörapparatutprovningar i Finland i förhållande till folkmängden än i våra nordiska grannländer. Bristen på audionomer är sannolikt en av orsakerna. I många delar av landet är väntetiden upp till sex månader för att besöka en audionom. Audionomer borde finnas tillgängliga redan i primärvården.

En audionom provar inte bara ett hörhjälpmedel åt patienten utan ställer också in ljudet, vilket kan behövas göras flera gånger för att det ska bli bra eller justeras över tid om hörseln förändras. Svenska hörselförbundet får ofta höra från medlemmar om långa väntetider. Detta påverkar starkt livskvaliteten. Det finns även mycket få svenskspråkiga audionomer i Finland, vilket är problematiskt med tanke på att man hör och uppfattar det egna modersmålet bäst.

Under många år har audionomer stått högt på listan över yrkesgrupper det råder brist på i Finland. Här finns det, i förhållande till folkmängden, färre audionomer än i till exempel Sverige och Danmark. I en utredning av Undervisnings- och kulturministeriet 2013 lyfte man fram behovet av att investera i audionomutbildningen för att Finland inte ska hamna på efterkälken i utvecklingen. Samtidigt kom man fram till att det då inte var möjligt att införa en särskild audionomutbildning utan yrkeshögskolorna skulle ansvara för påbyggnadsutbildningen. Audionomyrket är i dag mer krävande än tidigare då de tekniska lösningarna är fler och hela tiden utvecklas. Enligt Finlands audionomförening är utvecklingsbehovet stort, audionomerna borde ingå i ett register för att trygga patientsäkerheten och audionomutbildningen borde utvecklas till en högre yrkeshögskoleutbildning som leder till legitimering.

I FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Finland ratificerat står att konventionsstaterna ska främja tillgång till, kännedom om och användning av hjälpmedel och teknik som är utformade för personer med funktionsnedsättning och främja habilitering och rehabilitering. Mycket av det görs av en audionom. Audionomens roll är omfattande och mycket viktig för personer med hörselnedsättning. Att få hjälp och vägledning att hitta rätt kommunikationshjälpmedel och andra anpassningar för att klara en vardag med jobb, studier och fritid är mycket viktigt.

Med god hörselvård kan vi förebygga ohälsa och förbättra livskvaliteten för personer med hörselnedsättning. Därför behövs fler audionomer med god utbildning i Finland. I dag utbildas inga audionomer på svenska i Finland. Varför? Läget är akut och behovet av audionomer som också kan ge service på svenska bara växer.

Mikaela Nylander, ordförande, Nora Strömman, verksamhetsledare, Maija Nilsson, ansvarig för intressebevakning
, Svenska hörselförbundet rf

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning