Behåll integriteten och använd tjänster med öppen källkod, såsom Wikipedia

Wikipedia är en av mycket få mainstream-hemsidor som inte har bakat in spionkod från till exempel Google eller Facebook.

Kristina Carlson hyllar i sin insändare (HBL Debatt 26.7) Wikipedia, vilket helt klart är värt att göra. Wikipedia är ett fint verktyg för att snabbt och enkelt få en överblick av en imponerande mängd organiserad information.

Vad som sällan nämns är dock varför Wikipedia och andra motsvarande digitala tjänster fungerar som de gör. Wikipedia är nämligen fri programvara, mer känt under den engelska termen open source (öppen källkod). Det innebär en smula förenklat (och beroende av licens) att användarna av tjänsten/programmet är fria att använda och modifiera tjänsten/programmet som de själva väljer. Dess innehåll/kod är fritt tillgänglig för allmänheten. En del projekt hålls i gång med ett fåtal tekniskt kunniga entusiaster medan andra har stora bolag bakom sig som i bästa fall är öppna för användarnas bidrag och förslag. Är licensen väldigt fri (som GPL- eller MIT-licenserna till exempel) är det även fritt fram för vem som helst att göra sin egen version av programmet/tjänsten. Detta motverkar monopol och öppnar upp möjligheten för vem som helst med intresse att lära sig att göra något nytt med det någon annan byggt tidigare, utan att låsas av proprietära begränsningar – ursprungsutvecklaren kan sedan om hen vill integrera vad en "avstickare" från ursprungsprogrammet hittat på.

Att Wikipedia är annonsfritt är en av fördelarna man kan lägga märke till, det finns en uppsjö "wiki-sidor" utanför Wikipedia som inte bryter copyright eller motsvarande fastän de använder samma koncept. Wikipedia är även en av mycket få mainstream-hemsidor som inte har bakat in spionkod från till exempel Google eller Facebook. Det märker du själv när du ser hur snabbt Wikipedia laddar i jämförelse med till exempel nyhetshemsidor, vilka nästan alltid använder sig av tredje parters kod som inte respekterar användarnas integritet (Google Analytics och captcha, Facebooks gilla-knappar, dela på Twitter-knappar, Doubleklick, Amazonaws, Klarna för att nämna några ofta förekommande tredje parter på till exempel nyhetshemsidor som lätt kunde bytas ut mot tjänster med öppen standard).

Andra digitala tjänster med öppen källkod som inte används av tillräckligt många är till exempel Linux som privatpersoners operativsystem (används av till exempel Android redan) och Firefox som webbläsare, i bästa fall ihop med Tor när man surfar på shoppingsidor. Fler borde också bekanta sig med RSS-läsare, eftersom de ännu i denna dag är kraftfulla verktyg för att med integriteten i behåll prenumerera på nyheter, podcaster och sociala medier – allt i en app (Flym till Android till exempel), med en uppsjö av alternativ. Som många andra hemsidor syns inte Hufvudstadsbladets RSS-länk tydligt på hemsidan, men finns tillgänglig på adressen https://hbl.fi/rss.xml.

Carlsons insändare var ju dock ett svar på Markus Långs insändare (HBL Debatt 23.7). Lång har rätt i att Wikipedia-artiklar bör läsas med kritiska ögon och journalister bör helt klart undvika Wikipedia som direkt källa på grund av de skäl han räknar upp.

För ingenting är bara bra. Kritiken mot hur Wikipedia-artiklar berör kontroversiella och politiska ämnen har ökat på senare år. Bland annat har Wikipedias egna grundare, Larry Sanger varit kritiskt inställd. Han menar att dagens Wikipedia frångått sin ursprungliga strävan till neutralitet och nu för tiden aktivt främjar ideologiska synvinklar.

Ricky Lindén Helsingfors

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning