Befängd frågeställning om Maria och Gud

Krönikören, kulturchefen på HBL, skriver nog ganska krävande för många kristna.

Jag läste (HBL 27.11) en ganska märklig krönika där krönikören frågar: "Varför ville Gud ha barn med en 13-årig flicka?"

Texten talar om Maria, den unga flickan som fick höra av ängeln att hon ska bli mor till Guds son.

Krönikören, kulturchefen på HBL, skriver nog ganska krävande för många kristna (typ: "Enligt den nya sexualbrottslag som regeringen bereder skulle det rentav ligga nära till hands att åtala Gud för våldtäkt mot barn"). Befängd frågeställning att ens tillåta i sin tanke!

Jag finner det mycket sårande och beklämmande att HBL allt mera valt att trotsa de många människors kristna tro och livssyn som ännu finns bland HBL:s läsare.

Jag tror ju kanske att skribenten mera ville vara originell, söka någon form av nytt grepp på ett sakralt ämne.

Det är lätt att trycka ner datorns tangenter, svårare tycks det vara att visa det som kallas respekt. Att inför advent, vars firningsämne inte är Maria, utan "Hosianna! Välsignad vare Han som kommer i Herrens namn", röra vid för stora frågor, vittnar kanske om litet bristande omdöme mera än om illvilja.

Det oroväckande och beklämmande är att vår största dagstidning på svenska väljer att redaktionellt färga de kristna högtiderna med antikristet material.

En sak är åsiktsfrihet, som beviljas alla. En annan sak är redaktionspolitik. Hoppas att HBL i framtiden väljer en saklig linje inför de stora ämnen som advent, julhelgen och påsken aktualiserar. Annars kommer säkert allt flera av oss läsare att avbeställa HBL och följa andra medier i stället.

Någon sade träffande: man behöver endast läsa vissa större tidningar för att veta vilken tid av kyrkoåret vi nu firar. Angreppen visar vad firningsämnet skulle vara. Måste det vara så? Kristendomen är trots allt världens största religion, ännu åtminstone.

Henrik Perret, Helsingfors

Svar Syftet med min krönika var att reflektera kring den nutida sekulära bilden av Maria som, menar jag, också präglar dagens sekulära julfirande. Lukasevangeliet innehåller den text som i någon mån kan betraktas som ursprunglig, men berättelsen finns även omstöpt i sagor, predikningar, religionsundervisning för barn, julspel, konst och kultur. Den är vår allas att förhålla oss till och tänka om.

Från min högstadietid på 1990-talet minns jag en präst som under en morgonsamling uppmanade oss elever att föreställa oss Maria som en jämnårig. Det var en wow-upplevelse, även om syftet inte då var att dra några paralleller till en nutida sexualmoral. Men här fanns en skevhet som jag nu fann intressant att peka på, både i förhållande till vilka element av myten dagens sekulära julfirande (inte) tar fasta på och i förhållande till hur en viss tendentiös islamkritik brukar formuleras.

Precis som Karl-Gustav Sandelin skriver var ambitionen inte att ge några svar, utan snarast att göra en iakttagelse. Det är riktigt att Zeus – liksom också Odens – sexdrift är fysisk på ett helt annat sätt; hos dem är kopplingen mellan makt och sexualitet ännu tydligare. Vi kan se skillnader i jämförelse med kristendomen – eller likheter, om vi så vill.

Då vi riktar blicken mot andra religioner kan vi också se många indicier på att människan verkar skapa Gud till sin avbild, och att Gud följaktligen ser olika ut i olika samhällen och tider, samt att överensstämmelsen mellan bild och avbild kan minska med tiden.

Jag beklagar att en del läsare blivit sårade av min krönika – Henrik Perret är inte den enda, jag tackar också er som mejlat – men det är min uppriktiga tro att kulturkritiken måste ha friheten att göra den här typen av reflektioner. Syftet behöver inte vara att ersätta ett sanningsanspråk med ett annat. Jag har full respekt för dem som vill hålla fast vid sin läsning av evangeliet.

Sandelin har rätt i att min referens till den obefläckande avlelsen gick på tok, vilket jag ber om ursäkt för. En rättelse infördes på HBL.fi (27.11) och i papperstidningen (28.11).

Fredrik Sonck, kulturchef, HBL

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning