Bedömningen väcker diskussion, föräldrarna ska involveras mer – hur fungerar skolans nya läroplan?

Att sitta förankrade vid pulpeterna hör till det förgångna. Den gällande läroplanen låter eleverna röra på sig och möjliggör för eleverna att själva tillsammans med lärarna hitta de bästa formerna för lärande.Bild: KSF Media-Arkiv/Kristoffer Åberg

För två år sedan introducerades en ny läroplan för lågstadierna och högstadierna. Två år senare söker den ännu sina former – vilket också är meningen.

En ny läroplan introducerades hösten 2016 med pompa och ståt. Den skulle ge eleven en aktivare roll och läraren skulle bli mer av en handledare. Läroplanen introducerades genast fullt ut i lågstadierna medan den implementerats stegvis i högstadiet från hösten 2017.

Hur har det då gått hittills?

På Utbildningsstyrelsen säger man att skolorna och utbildningsanordnarna mestadels har varit nöjda.

– Överlag har de här nya grunderna tagits väl emot, och man har upplevt att riktlinjerna och fokusområdena i den är de rätta, säger utbildningsrådet Maj-Len Engelholm på Utbildningsstyrelsen.

Engelholm säger att mycket av innehållet i läroplanen handlar om att utveckla verksamhetskulturen både vad gäller hela skolgemenskapen och i den enskilda klassen.

– Det här är något som man i skolorna säger att man gärna arbetar med.

I läroplanen heter det att målet är att skapa en verksamhetskultur som främjar lärande, delaktighet, välbefinnande och en hållbar livsstil. Till det här hör bland annat att eleven ska få en aktivare roll och möjlighet att lära sig ta mer ansvar.

Söker formerna

Trots att responsen från utbildningsanordnarna har varit god, finns det delområden där det tagit längre tid att hitta de rätta formerna. Maj-Len Engelholm vill inte säga att det skulle ha gått dåligt, men att det helt enkelt krävt mer tid och arbete. Ett sådant område är det som i läroplanen kallas för mångsidig kompetens.

– Det handlar om elevens förmåga att använda kunskaper och färdigheter i vardagen och såsom situationen kräver. Det här är inbakat i målen för innehållet i de olika undervisningsämnena, men det har ändå uppstått diskussion om hur man ska arbeta med det här. Kanske ett problem är hur man i undervisningen konkret lyfter fram det för eleverna.

Ett relaterat delområde, som också prioriteras i läroplanen, är mångvetenskapligt lärande där det är tänkt att undervisningen sker över läroämnesgränserna. Det kan till exempel handla om teman eller företeelser som eleverna studerar i flera olika läroämnen. Här har det inte heller alltid varit klart hur man ska göra.

– Det svåra har kanske inte varit att hitta på innehållet utan snarare formen för det. Hur många lärare och hur många ämnen som ska vara involverade, säger Engelholm.

Läroplanen ger skolorna och lärarna stora friheter att hitta egna former och modeller. Det är ändå en process som tar tid.

Kommunerna gör olika

Det finns förstås också andra utmaningar. I HBL har man bland annat kunnat läsa om hur lärarna kämpar med allt mer byråkrati på grund av den nya läroplanen, hur det finns regionala skillnader i elevernas möjlighet att utveckla sin digitala kompetens, och om hur bedömningssystemet förnyas i bland annat Helsingfors.

Engelholm berättar att bedömningen har väckt en del diskussion.

– I synnerhet formerna för den så kallade formativa bedömningen där självbedömning och kamratbedömning är en viktig del har gett upphov till frågor. Hur ska det genomföras och vad är rätt och riktigt?

Just den här frågan – om man gör rätt – är något som utbildningsanordnarna återkommer till.

– När man gör olika i olika kommuner väcker det en del diskussion. Att kan man göra så här och kan man göra så här? Ofta kontaktar man oss för att bekräfta att gör man rätt, säger Engelholm.

Samtidigt kan olika skolor också ta hjälp av varandra. Engelholm berättar att många har tagit fram modeller som man delar med sig av till andra skolor.

– Man kan inte säga att läroplanen är färdigt implementerad för hela tiden pågår ju ett aktivt utvecklingsarbete. Det är inget som är hugget i sten. Man kan alltid tänka om inför ett nytt läsår, utvärdera det vad man ha gjort och överväga om man vill förändra det.

Hemmets roll lyfts fram

I den nya läroplanen lyfter man också fram hemmets roll och samarbetet mellan hemmet och skolan för att öka elevens välbefinnande och trygghet. På Förbundet Hem och Skola rf som fungerar som en aktör för det samarbetet tycker man att läroplanen är lyckad.

– Läroplanen är ur ett föräldraperspektiv väldigt bra, därför att där understryker man ju väldigt mycket att föräldrarna ska göras delaktiga. Åtminstone i teorin finns det goda förutsättningar att få känna sig delaktig, säger verksamhetsledare Micaela Romantschuk.

Romantschuk säger att hon upplever att skolorna har blivit mycket bättre på att involvera föräldrarna. Däremot tycker hon att det inte alltid går snabbt att göra sådana här förändringar, och påpekar att föräldrar kanske inte heller alltid är beredda eller manade att engagera sig på en kollektiv nivå.

– Man kanske är där och stöttar sitt eget barn, men sen när man blir inbjuden till en värdegrundsdiskussion eller till en diskussion om läroplanen så tänker man kanske att det här inte hör till mig. Jag tycker att man måste ge kulturförändringen tid.

Hon säger att det också kan finnas föräldrar som av olika orsaker inte alltid upplever att de kan stödja sitt barn i skolgången.

– Nu när förväntningen är den att alla ska stödja sitt barn så kan det finnas en liten risk. När man förväntar sig ett stort engagemang och det kanske inte alltid finns av en eller annan orsak kan det leda till att en del barn inte får tillräckligt med stöd i skolan, säger Romantschuk.

Men samtidigt påminner hon om att läroplanen inte heller är skriven på det här sättet.

– Den är inte skriven så att nu ska föräldrarna ta ett jättestort ansvar för att barnet ska klara sig. Tvärtom har vi jättemycket med nya stödformer. Alla barn har rätt till stöd och i ett tidigt skede, och uppföljningen ska vara noggrann. Om man följer läroplanen som den är skriven och ser till att resurseringen är tillräcklig så kommer vi att få en fantastisk skola.

____________________________________________________________

HBL GRANSKAR SKOLAN

Läs våra övriga artiklar i serien om den finlandssvenska skolan.

Är den svenskspråkiga skolan sämre än den finskspråkiga? HBL testade sex sega påståenden

"Jag kom in i klassrummet och det var knäpptyst"…

Lärare utsätts för mobbning i skolan: "Det kan vi inte tolerera"

Lärare kämpar med växande byråkrati som stjäl tid av undervisningen

Helsingfors skolor ändrar bedömningen – fokus på barnets egna reflektioner

Barnen fick för lätta uppgifter – då valde familjen hemskola

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00